{"id":205,"date":"2025-12-02T12:28:03","date_gmt":"2025-12-02T10:28:03","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/?p=205"},"modified":"2026-03-02T14:35:09","modified_gmt":"2026-03-02T12:35:09","slug":"bortom-bubblan-ungas-vuxnas-nyhetspraktiker-i-ett-hybridiserat-informationslandskap","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/2025\/12\/02\/bortom-bubblan-ungas-vuxnas-nyhetspraktiker-i-ett-hybridiserat-informationslandskap\/","title":{"rendered":"G\u00e4stinl\u00e4gg: Bortom bubblan \u2013 unga vuxnas nyhetspraktiker i ett hybridiserat informationslandskap"},"content":{"rendered":"

F\u00f6rest\u00e4llningen om att dagens unga lever i digitala ekokammare har f\u00e5tt starkt f\u00e4ste i samh\u00e4llsdebatten. Ofta framst\u00e4lls de som s\u00e4rskilt utsatta f\u00f6r algoritmers logik och som passiva konsumenter i ett allt mer polariserat medielandskap. Men hur v\u00e4l st\u00e4mmer dessa antaganden med ungas faktiska beteenden och strategier n\u00e4r de orienterar sig i informationsfl\u00f6den?<\/p>\n

Inom projektet Ett polariserat samh\u00e4llsklimat i Svenskfinland? \u2013 Omfattning, orsaker och l\u00f6sningar<\/em> har vi bjudit in Kristoffer Holt<\/strong>, som presenterar resultat fr\u00e5n en studie som kombinerar intervjuer och observationer av ungas nyhetss\u00f6kning p\u00e5 mobiltelefoner.<\/p>\n

Detta \u00e4r ett g\u00e4stinl\u00e4gg och de perspektiv som framf\u00f6rs \u00e4r skribentens egna.<\/em><\/p>\n

\n

Kristoffer Holt<\/strong>, Professor i Medie- och kommunikationsvetenskap, MJ, Linn\u00e9universitetet, Kalmar. Koordinator f\u00f6r kunskapsmilj\u00f6n En Ifr\u00e5gasatt Demokrati <\/em>(IfDem).<\/p>\n

F\u00f6rest\u00e4llningen om att unga vuxna i dag lever i sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e4rkande informationskammare \u2014 s\u00e5 kallade filterbubblor \u2014 har blivit ett \u00e5terkommande inslag i diskussioner om samtida medielandskap, polarisering och demokratins framtid. Den teknologiska infrastrukturen, s\u00e4rskilt sociala medier, tillskrivs ofta en n\u00e4rmast deterministisk roll: algoritmerna styr, anv\u00e4ndarna f\u00f6ljer (Bruns, 2019; Dahlgren, 2021). I denna ber\u00e4ttelse framst\u00e5r unga som s\u00e4rskilt s\u00e5rbara, ibland n\u00e4stan maktl\u00f6sa, inf\u00f6r plattformarnas logik.<\/p>\n

Bubbelmetaforen \u00e4r tacksam: den f\u00f6renklar, moraliserar och erbjuder en tydlig orsak till komplexa samh\u00e4llsproblem. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r desto viktigare att fr\u00e5ga: hur v\u00e4l st\u00e4mmer ber\u00e4ttelsen \u00f6verens med den mediepraktik unga faktiskt \u00e4gnar sig \u00e5t? V\u00e5r studie (Holt et al., 2025) bidrar till att nyansera denna bild genom att unders\u00f6ka unga vuxna medieanv\u00e4ndares (18\u201325 \u00e5r) nyhetsanv\u00e4ndning i detalj \u2014 inte bara vad de s\u00e4ger att de g\u00f6r, utan vad de faktiskt g\u00f6r. Med ett metoduppl\u00e4gg som kombinerar semistrukturerade intervjuer och observation av faktiska nyhetss\u00f6kningar p\u00e5 v\u00e5ra testpersoners egna mobiltelefoner kan vi studera b\u00e5de resonemang, intentioner och realtidsbeteenden i en digital milj\u00f6 d\u00e4r informationsfl\u00f6den, tekniska val och sociala influenser samspelar.<\/p>\n

Kort om metoden: Att f\u00e5nga nyhetsbrukets \u201cvarf\u00f6r\u201d och \u201chur\u201d samtidigt<\/strong><\/p>\n

Studien bygger p\u00e5 tv\u00e5 kompletterande datak\u00e4llor:<\/p>\n

    \n
  1. Semistrukturerade intervjuer d\u00e4r 43 unga vuxna beskrev vad de betraktar som nyheter, hur de vanligtvis hittar dem och vilka plattformar de anv\u00e4nder.<\/li>\n
  2. En observationsstudie d\u00e4r samma personer utrustades med \u00f6gonr\u00f6relsekamera och ombads leta efter nyheter p\u00e5 sina egna mobiltelefoner i fem minuter. Detta spelades in med filmkamera som \u00e4r inbyggd i glas\u00f6gonen.<\/li>\n<\/ol>\n

    Ambitionen var inte bara att dokumentera nyhetsanv\u00e4ndning, utan att f\u00f6rst\u00e5 skillnader mellan deklarerat beteende och faktiskt beteende \u2014 ett metodologiskt grepp som \u00e4r ovanligt inom digitalt orienterad medieforskning. Genom att kombinera dessa metoder kunde vi analysera:<\/p>\n

      \n
    • Vilka k\u00e4llor deltagarna s\u00f6kte sig till under den fem minuter l\u00e5nga observationsdelen.<\/li>\n
    • Vilka delar av inneh\u00e5llet de faktiskt uppm\u00e4rksammade<\/li>\n
    • I vilken ordning de r\u00f6rde sig mellan plattformar<\/li>\n
    • Hur l\u00e4nge de stannade vid artiklar eller inslag<\/li>\n<\/ul>\n

      Detta gav ett ovanligt rikt material d\u00e4r b\u00e5de subjektiva och observerbara dimensioner av nyhetsbruk v\u00e4gs samman.<\/p>\n

      Vad \u00e4r nyheter egentligen – och hur hittar man dem?<\/strong><\/p>\n

      Intervjuerna gav oss ett rikt material. En aha-upplevelse var hur de som ingick i v\u00e5r studie faktiskt resonerade kring nyheter som fenomen. Endast fyra deltagare definierade nyheter traditionellt som journalistiskt producerat inneh\u00e5ll. Majoriteten f\u00f6rstod i st\u00e4llet nyheter som \u201csaker som h\u00e4nder i v\u00e4rlden\u201d \u2014 en funktionell och situationsbunden definition, starkt kopplad till personlig och samh\u00e4llelig relevans. Detta ligger n\u00e4ra internationell forskning om ungas nyhetsf\u00f6rst\u00e5else (Swart, 2021). Intervjuerna gav \u00e4ven intrycket av att sociala medier, fr\u00e4mst Instagram<\/em> och TikTok<\/em>, utgjorde de viktigaste platserna f\u00f6r att hitta nyheter. Detta \u00e4r f\u00f6renligt med forskning om \u201cnews-finds-me\u201d-inst\u00e4llningen (Gil de Z\u00fa\u00f1iga et al., 2017), d\u00e4r m\u00e5nga upplever att nyheter n\u00e5r dem utan aktiv anstr\u00e4ngning. Observationerna visade dock en mer komplex och delvis motsatt bild. I den konkreta s\u00f6kuppgiften v\u00e4nde sig deltagarna i f\u00f6rsta hand till traditionella nyhetsvarum\u00e4rken: Aftonbladet <\/em>och Expressen<\/em> var de mest frekventa, f\u00f6ljt av SVT, TV4 och Dagens Nyheter<\/em>, medan TikTok<\/em> endast anv\u00e4ndes av en deltagare (Holt et al., 2025). Genom att systematiskt analysera samtliga testpersoners beteende p\u00e5 mobiltelefonerna, kunde vi urskilja fem strategier \u2013 fem s\u00e4tt att orientera sig i nyhetsfl\u00f6den:<\/p>\n

        \n
      • The Trapper \u2013 <\/strong>\u00e5terkommer till sina fasta k\u00e4llor.
        \nDenna strategi k\u00e4nnetecknas av ett starkt inslag av rutin och varum\u00e4rkeslojalitet: anv\u00e4ndaren v\u00e4ljer samma ing\u00e5ngar oavsett nyhetsl\u00e4ge. Det indikerar en relativt stabil f\u00f6rst\u00e5else av vilka akt\u00f6rer som anses vara trov\u00e4rdiga eller tillr\u00e4ckligt snabba, och minskar samtidigt exponeringen f\u00f6r mer ov\u00e4ntade perspektiv.<\/li>\n
      • The Scroller <\/strong>\u2013 bred, ytlig scanning av m\u00e5nga k\u00e4llor.
        \nH\u00e4r dominerar m\u00e5let att skapa en snabb \u00f6verblick, snarare \u00e4n att g\u00e5 p\u00e5 djupet. Scrolling som praktik fungerar orienterande, och prioriterar bredd framf\u00f6r f\u00f6rdjupning, vilket ofta resulterar i fragmenterad men bred informationstillg\u00e5ng.<\/li>\n
      • The Specialist <\/strong>\u2013 tematiskt fokuserad s\u00f6kning.
        \nSpecialisten s\u00f6ker inte \u201cnyheter i allm\u00e4nhet\u201d, utan information inom s\u00e4rskilda omr\u00e5den som upplevs personligt eller professionellt relevanta. Detta skapar ett selektivt men engagerat nyhetsbruk d\u00e4r anv\u00e4ndaren uppvisar h\u00f6g motivation och ofta aktiv k\u00e4llj\u00e4mf\u00f6relse.<\/li>\n
      • The Feed Surfer <\/strong>\u2013 l\u00e5ter fl\u00f6det styra.
        \nNyhetskonsumtionen sker h\u00e4r huvudsakligen i passagen: det som dyker upp i det sociala fl\u00f6det definierar vad som blir l\u00e4st. Strategin \u00e4r i grunden passiv och situationsberoende, men samtidigt k\u00e4nslig f\u00f6r sociala signaler, trender och algoritmisk prioritering.<\/li>\n
      • The Algorithm Follower <\/strong>\u2013 f\u00f6ljer algoritmiska f\u00f6rslag (f\u00f6rekom sparsamt).
        \nDessa anv\u00e4ndare litar i h\u00f6g grad p\u00e5 s\u00f6kmotorers rankingar eller automatiska rekommendationer, och behandlar dessa som legitima filter f\u00f6r relevans. Strategin \u00e4r relativt ovanlig i v\u00e5r studie, men visar p\u00e5 en tilltro till tekniska system som auktoritativa v\u00e4gvisare i informationsfl\u00f6det.<\/li>\n<\/ul>\n

        Det centrala h\u00e4r \u00e4r att de mest algoritmberoende strategierna var ovanliga i v\u00e5rt material. Majoriteten agerade i viss m\u00e5n p\u00e5 ett b\u00e5de aktivt och selektivt s\u00e4tt \u2014 i motsats till \u201dbubbelber\u00e4ttelsens\u201d id\u00e9 om passiva anv\u00e4ndare.<\/p>\n

        En annan tendens vi kunde se som \u00f6verraskade oss en del var att trots en digital kultur som r\u00f6r sig mot korta videor orienterade sig v\u00e5ra testpersoner i h\u00f6g grad mot text vid aktiv nyhetss\u00f6kning. Av 185 observerade inneh\u00e5llsobjekt var 165 textartiklar, medan video och ljud f\u00f6rekom marginellt (Holt et al., 2025). Detta nyanserar bilden av unga som endast fokuserade p\u00e5 snabba klipp med r\u00f6rlig bild och mycket action.<\/p>\n

        Filterbubblans begr\u00e4nsningar<\/strong><\/p>\n

        V\u00e5r studie och tidigare forskning (Bruns, 2019; Dahlgren, 2021; Wunderlich et al., 2022) visar att ungas beteenden pr\u00e4glas av strategisk flexibilitet<\/em> och situerad selektivitet<\/em>. Det handlar inte om isolering i bubblor, utan om navigering. Bubblor kan uppst\u00e5 \u2014 men som funktion av sociala n\u00e4tverk, v\u00e4rderingar, intressen och vardagliga rutiner. Dagens mediemilj\u00f6 \u00e4r hybridiserad: traditionella och digitala logiker samspelar kontinuerligt. V\u00e5ra resultat visar tydligt att \u00e4ven om sociala medier utg\u00f6r en viktig fond i ungas vardag, aktiveras traditionella nyhetslogiker s\u00e5 snart syftet blir att aktivt orientera sig i v\u00e4rlden (Chadwick, 2017). Om vi vill f\u00f6rst\u00e5 ungas relation till nyheter och demokratiska processer \u00e4r det kanske klokt att betrakta dem mer som aktiva navigat\u00f6rer snarare \u00e4n passiva mottagare. Polariseringens r\u00f6tter ligger sannolikt inte prim\u00e4rt i tekniska filter, utan i sociala n\u00e4tverksstrukturer, utbildningsbakgrund, informationskompetens och upplevd relevans.<\/p>\n

        V\u00e5r forskning visar unga som aktiva, selektiva och ofta ov\u00e4ntat traditionella nyhetskonsumenter. I deras navigering mellan k\u00e4llor, plattformar och logiker finns kanske ocks\u00e5 konturerna av en demokratisk motst\u00e5ndskraft: en f\u00f6rm\u00e5ga att orientera sig i komplexitet, snarare \u00e4n att reduceras till algoritmiska schabloner.<\/p>\n

        Referenser
        \n<\/strong>Bruns, A. (2019). Are filter bubbles real? Polity Press.<\/p>\n

        Chadwick, A. (2017). The hybrid media system: Politics and power (2nd ed.). Oxford University Press.<\/p>\n

        Dahlgren, P. M. (2021). A critical review of filter bubbles and a comparison with selective exposure. Nordicom Review<\/em>, 42*(1), 15\u201333.<\/p>\n

        Gil de Z\u00fa\u00f1iga, H., Weeks, B., & Ard\u00e8vol-Abreu, A. (2017). Effects of the news-finds-me perception. Journal of Computer-Mediated Communication<\/em>, 22*(3), 105\u2013123.<\/p>\n

        Holt, K., Wahlberg, M., Ezz El Din, M., Nykvist, A., & Dahl\u00e9n, P. (2025). What they say and what they do: Young Swedish citizens\u2019 strategies for finding news. Journalism Practice<\/em>. Advance online publication. https:\/\/doi.org\/10.1080\/17512786.2025.2496938<\/p>\n

        Swart, J. (2023). Tactics of news literacy: How young people access, evaluate, and engage with news on social media. New Media & Society<\/em>, 25(3), 505\u2013521.<\/p>\n

        Wunderlich, L., H\u00f6lig, S., & Hasebrink, U. (2022). Does journalism still matter? The role of journalistic and non-journalistic sources in young people’s news related practices. The International Journal of Press\/Politics<\/em>, 27(3), 569\u2013588.<\/p>\n

        \n

        Projektet \u201dEtt polariserat samh\u00e4llsklimat i Svenskfinland? \u2013 Omfattning, orsaker och l\u00f6sningar\u201d (2022\u20132025) tar sig an uppgiften att systematiskt studera den samh\u00e4lleliga polariseringen i Svenskfinland. Projektet finansieras av Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland och genomf\u00f6rs vid Institutet f\u00f6r samh\u00e4llsforskning (Samforsk) vid \u00c5bo Akademi.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

        F\u00f6rest\u00e4llningen om att dagens unga lever i digitala ekokammare har f\u00e5tt starkt f\u00e4ste i samh\u00e4llsdebatten. Ofta framst\u00e4lls de som s\u00e4rskilt utsatta f\u00f6r algoritmers logik och som passiva konsumenter i ett allt mer polariserat medielandskap. Men hur v\u00e4l st\u00e4mmer dessa antaganden med ungas faktiska beteenden och strategier n\u00e4r de orienterar sig i informationsfl\u00f6den? Inom projektet Ett […]<\/p>\n","protected":false},"author":793,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-205","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-gastinlagg"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/205","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/users\/793"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=205"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/205\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":232,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/205\/revisions\/232"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=205"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=205"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=205"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}