I ett samh\u00e4llsklimat d\u00e4r \u00e5sikter h\u00e5rdnar och k\u00e4nslor snabbt tar \u00f6ver kan polariseringen leta sig \u00e4nda in i det mest privata: vem vi dejtar \u2013 och om vi alls blir ett par.<\/p>\n
Inom projektet Ett polariserat samh\u00e4llsklimat i Svenskfinland? \u2013 Omfattning, orsaker och l\u00f6sningar<\/em> har vi bjudit in Ida Pedersen<\/strong>, Ruth Virtanen<\/strong>, och Patrik Jern<\/strong>, som delar prelimin\u00e4ra resultat om hur unga vuxnas relationsm\u00f6nster h\u00e4nger samman med v\u00e4rderingar, politiska skiljelinjer och affektiv polarisering.<\/p>\n Detta \u00e4r ett g\u00e4stinl\u00e4gg och de perspektiv som framf\u00f6rs \u00e4r skribententernas egna.<\/em><\/p>\n Ida Pedersen, doktorand i psykologi, \u00c5bo Akademi V\u00e5rt forskningsprojekt str\u00e4var till att reda ut vad som ligger bakom det faktum att unga vuxna i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4r singlar. P\u00e5 flera h\u00e5ll i v\u00e4rlden har man noterat att m\u00e4nniskor i mindre m\u00e5n \u00e4n tidigare har en parrelation. Resultat fr\u00e5n v\u00e5ra egna data (\u00e4nnu opublicerade) visar p\u00e5 att en \u00f6kning i andelen singlar \u00e4gt rum \u00e4ven i Finland mellan \u00e5ren 2006 och 2022. \u00d6kningen \u00e4r markant s\u00e4rskilt hos unga vuxna i \u00e5ldern 18\u201330. En \u00f6kning i andelen singlar har skett ocks\u00e5 hos vuxna i \u00e5ldern 31\u201340, men den \u00e4r inte lika stor som hos den yngre gruppen. V\u00e5ra data \u00e4r populationsbaserade och kommer fr\u00e5n den vuxna finska befolkningen med finska som modersm\u00e5l. Parf\u00f6rh\u00e5llanden har en v\u00e4l etablerad koppling till h\u00e4lsa och v\u00e4lm\u00e5ende, d\u00e5 personer i parf\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5visats ha b\u00e4ttre psykisk och fysisk h\u00e4lsa j\u00e4mf\u00f6rt med singlar (Van de Velde et al., 2010). I v\u00e5r forskning f\u00f6rs\u00f6ker vi f\u00f6rklara vad denna minskning i parf\u00f6rh\u00e5llanden kan bero p\u00e5. D\u00e4rmed utforskar vi bland annat en m\u00e4ngd andra trender som \u00e4gt rum hos unga vuxna under ungef\u00e4r samma tidsperiod. Dessa inkluderar en \u00f6kning i psykisk oh\u00e4lsa, minskning i sexuell aktivitet och h\u00f6gre grad av riskaversion, samt en \u00f6kning i affektiv polarisering mellan unga m\u00e4n och kvinnor.<\/p>\n Flera l\u00e4nder har noterat ett v\u00e4xande glapp i unga m\u00e4ns och kvinnors politiska \u00e5sikter: unga m\u00e4n blir alltmer h\u00f6gerkonservativa, medan unga kvinnor blir alltmer v\u00e4nsterliberala (Burn-Murdoch, 2024; Dassonneville, 2021). Forskning har visat att politiska \u00e5sikter spelar en klar roll d\u00e5 vi m\u00e4nniskor v\u00e4ljer en person att inleda ett romantiskt f\u00f6rh\u00e5llande med. Gordon med flera (2024) unders\u00f6kte hur vanligt det \u00e4r att parterna i ett romantiskt f\u00f6rh\u00e5llande har olika politiska \u00e5sikter, och konstaterade att detta \u00e4r ovanligt. Den minoritet av studiens deltagare som inte delade politiska \u00e5sikter med sin partner var mindre extrema i sina \u00e5sikter, och tyckte i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning att det inte var viktigt att den romantiska partnern delar ens v\u00e4rderingar. En finl\u00e4ndsk studie av Leikas med flera (2018) konstaterade ocks\u00e5 att personer i ett romantiskt f\u00f6rh\u00e5llande oftast var lika varandra med avseende p\u00e5 politiska \u00e5sikter.<\/p>\n Personer som \u00e4r i ett f\u00f6rh\u00e5llande med en partner med snarlika politiska \u00e5sikter har konstaterats vara mer n\u00f6jda med sina f\u00f6rh\u00e5llanden (Peacock & Pederson, 2022), medan personer vars partners har annorlunda politiska \u00e5sikter \u00e4n de sj\u00e4lva \u00e4r mer missn\u00f6jda (Gordon m.fl., 2024). En del har fr\u00e5gat sig om den politiska likheten hos romantiska partners beror p\u00e5 att personer tenderar bli mer lika varandra d\u00e5 de spenderar mycket tid tillsammans. D\u00e4remot har forskning kring detta konstaterat att det snarare handlar om att man fattar ett aktivt beslut kring vem man vill inleda ett f\u00f6rh\u00e5llande med, och att de flesta f\u00f6redrar en partner med liknande v\u00e4rderingar och politiska \u00e5sikter (Iyengar m.fl., 2018).<\/p>\n Flera forskare har gjort experimentella studier d\u00e4r de anv\u00e4nt en p\u00e5hittad online dejtingsida med p\u00e5hittade profiler som deltagarna f\u00e5tt utv\u00e4rdera som om de vore potentiella romantiska partners (Easton & Holbein, 2021; Huber & Malhotra, 2017; Mallinas m.fl., 2018; Nicholson m.fl., 2016). Sammantaget har dessa studier konstaterat att deltagarna f\u00f6r\u00e4ndrar sin utv\u00e4rdering av den fiktiva personen d\u00e5 de f\u00e5r reda p\u00e5 deras politiska preferenser.<\/p>\n Exempelvis m\u00e4rkte Nicholson med flera (2016) att deltagare i en amerikansk studie som visste att den fiktiva personen st\u00f6der det motsatta partiets presidentkandidat (dvs. demokraterna eller republikanerna) skattade personen som signifikant mindre fysiskt attraktiv \u00e4n deltagare som inte fick veta n\u00e5got om personens politiska preferenser. Kvinnor skattade dessutom personens attraktivitet signifikant h\u00f6gre d\u00e5 de visste att han delade deras politiska st\u00e5ndpunkt, medan m\u00e4ns skattningar av attraktivitet var ungef\u00e4r likadana oavsett om de visste att personen delade deras politiska st\u00e5ndpunkt eller inte delgavs n\u00e5gon politisk information. Mallinas med flera (2018) m\u00e4rkte att b\u00e5de konservativa och liberala deltagare blev signifikant mindre romantiskt intresserade av den fiktiva personen d\u00e5 de fick veta att hen hade motsatt \u00e5sikt. Liberala deltagare blev dessutom mer romantiskt intresserade av personen d\u00e5 de fick veta att hen delade deras ideologi, medan konservativa deltagare f\u00f6rblev ungef\u00e4r lika romantiskt intresserade efter att de f\u00e5tt denna information. Med andra ord tyder forskning p\u00e5 att vi i en romantisk kontext f\u00f6redrar personer som \u00e4r lika oss sj\u00e4lva politiskt och \u00e4ndrar v\u00e5r utv\u00e4rdering av en potentiell partner d\u00e5 vi f\u00e5r veta vilka politiska \u00e5sikter hen har, speciellt d\u00e5 de inte st\u00e4mmer \u00f6verens med v\u00e5ra egna.<\/p>\n Tiden som ton\u00e5ring och ung vuxen \u00e4r speciellt viktig d\u00e5 man formar sina politiska \u00e5sikter (Ghitza m.fl., 2023). Det \u00e4r ocks\u00e5 under ton\u00e5ren och i ung vuxen \u00e5lder som man b\u00f6rjar utforska och inleda romantiska f\u00f6rh\u00e5llanden (Arnett m.fl., 2014). Vi vet att politiska \u00e5sikter har en klar inverkan p\u00e5 vem man v\u00e4ljer att inleda ett f\u00f6rh\u00e5llande med, och att unga m\u00e4n och kvinnor i allt st\u00f6rre grad har olika politisk st\u00e5ndpunkt i dagens samh\u00e4lle. D\u00e4rf\u00f6r har vi fr\u00e5gat oss huruvida den affektiva polariseringen mellan k\u00f6nen kan vara en orsak bakom att andelen unga vuxna som har en romantisk partner minskar, d\u00e5 allt fler unga m\u00e4n och kvinnor inte verkar dela samma politiska st\u00e5ndpunkt, och d\u00e4rmed inte ser varandra som m\u00f6jliga kandidater f\u00f6r ett parf\u00f6rh\u00e5llande. F\u00f6r att unders\u00f6ka detta anv\u00e4nde vi ett populationsbaserat sampel insamlat \u00e5r 2022. Enk\u00e4tsvar fr\u00e5n 7 357 personer i \u00e5ldern 18\u201388 anv\u00e4ndes i analyserna, och deltagarna fick bland annat fick ta st\u00e4llning till hur varmt eller kallt de f\u00f6rh\u00f6ll sig till de olika riksdagspartierna i Finland. En tidigare studie har visat att de finl\u00e4ndska riksdagspartierna kan delas in i tv\u00e5 grupper p\u00e5 basis av vilka partier som deras anh\u00e4ngare gillar och ogillar (Strandberg, 2023). Vi valde ut de tv\u00e5 mest extrema partierna ur de b\u00e5da grupperna (Vf och De Gr\u00f6na ur v\u00e4nstergruppen, samt KD och Sannf ur h\u00f6gergruppen). En person blev kategoriserad som v\u00e4nsterliberalt polariserad ifall hen uttryckte ett varmt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till minst ett av de ovan n\u00e4mnda v\u00e4nsterpartierna och samtidigt ett kallt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till minst ett av de v\u00e4rdekonservativa h\u00f6gerpartierna. En person som uttryckt diametralt motsatt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till dessa partier kategoriserades f\u00f6ljaktligen som h\u00f6gerkonservativt polariserad. Totalt 404 personer eller 6,9% av samplet klassades som v\u00e4nsterpolariserade, medan 162 personer eller 2,8% av samplet kategoriserades som h\u00f6gerpolariserade. Personer som inte var polariserade utgjorde ett slags kontrollpopulation.<\/p>\n Resultaten bekr\u00e4ftade en k\u00f6nsskillnad i polarisering: m\u00e4n var oftare h\u00f6gerkonservativt polariserade \u00e4n kvinnor, medan kvinnor oftare var v\u00e4nsterliberalt polariserade \u00e4n m\u00e4n. Det fanns ocks\u00e5 en signifikant men liten effekt av \u00e5lder, s\u00e5 att unga vuxna mer sannolikt var polariserade \u00e4n \u00e4ldre personer.<\/p>\n I motsats till det vi f\u00f6rv\u00e4ntade oss utg\u00e5ende fr\u00e5n tidigare forskning kunde vi inte observera n\u00e5got samband mellan relationsstatus och affektiv polarisering; polariserade individer var allts\u00e5 inte mera sannolikt ensamst\u00e5ende \u00e4n personer som inte var polariserade. Eftersom det fanns en k\u00f6nsskillnad i polarisering i v\u00e5r studie, och tidigare forskning visat att politiska v\u00e4rderingar kan p\u00e5verka b\u00e5de valet av partner och attraktivitet p\u00e5 dejtingmarknaden, var resultatet ov\u00e4ntat. Det \u00e4r v\u00e4rt att notera att detta resultat ber\u00f6r deltagare i \u00e5ldern 18\u201388 \u00e5r (medel\u00e5ldern i samplet var 47 \u00e5r), och det \u00e4r m\u00f6jligt att ett samband mellan affektiv polarisering och relationsstatus skulle framkomma om man enbart studerar de yngre kohorterna.<\/p>\n Vi observerade ett samband mellan affektiv polarisering och k\u00e4nslor av ensamhet och utanf\u00f6rskap enbart f\u00f6r de deltagare som var v\u00e4nsterliberalt polariserade. Detta st\u00f6der i viss m\u00e5n tidigare forskning som verkar tyda p\u00e5 att ensamma personer mer sannolikt st\u00f6ttar partier vid ytterligheterna av det politiska spektrumet och populistiska partier (Langenkamp & Bienstman, 2022; Peterson m.fl., 2025). Att sambandet hittades endast f\u00f6r v\u00e4nsterliberalt polariserade personer och inte f\u00f6r de h\u00f6gerkonservativt polariserade i v\u00e5r studie var \u00f6verraskande.<\/p>\n En begr\u00e4nsning i v\u00e5r studie g\u00e4ller v\u00e5rt sampel: Majoriteten av v\u00e5ra deltagare (kring tv\u00e5 tredjedelar) var kvinnor, och v\u00e4nsterliberala anh\u00e4ngare var ocks\u00e5 \u00f6verrepresenterade. Opinionsunders\u00f6kningar fr\u00e5n den tidsperiod v\u00e5ra data samlades in visar ett starkare st\u00f6d f\u00f6r Sannfinl\u00e4ndarna och ett svagare st\u00f6d f\u00f6r V\u00e4nsterf\u00f6rbundet och De Gr\u00f6na \u00e4n v\u00e5ra data (Orjala, 2022), vilket tyder p\u00e5 att vi i inte i samma utstr\u00e4ckning n\u00e5tt h\u00f6gerkonservativa anh\u00e4ngare. Med andra ord kan det h\u00e4nda att v\u00e5r studie inte helt och h\u00e5llet lyckas ge en korrekt bild av befolkningen, speciellt d\u00e5 det g\u00e4ller m\u00e4n och h\u00f6gerkonservativa personer. Det \u00e4r m\u00f6jligt att parf\u00f6rh\u00e5llandestatus \u00e4r relaterat till politiska \u00e5sikter p\u00e5 olika s\u00e4tt beroende p\u00e5 om man \u00e4r kvinna, man, v\u00e4nsterliberal eller h\u00f6gerkonservativ. F\u00f6r att ge \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else beh\u00f6ver framtida forskning unders\u00f6ka vidare hur affektiv polarisering \u00e4r relaterat till olika aspekter av romantiska f\u00f6rh\u00e5llanden och singelstatus, inklusive hur personer som har olika politiska \u00e5sikter upplever sin singelstatus och dejtingmarknaden.<\/p>\n S\u00e5, vad har politik att g\u00f6ra med romantiska relationer? En hel del, egentligen. Romantiska partners har oftast liknande politiska \u00e5sikter, och de som delar samma politiska syns\u00e4tt som sin partner \u00e4r ofta mer n\u00f6jda i sina relationer. Politik \u00e4r ocks\u00e5 centralt d\u00e5 vi v\u00e4ljer vem vi vill inleda ett f\u00f6rh\u00e5llande med, eftersom vi f\u00f6redrar en partner som delar v\u00e5r politiska st\u00e5ndpunkt och ideologi. Hur affektiv polarisering och det \u00f6kande politiska glappet mellan unga m\u00e4n och kvinnor p\u00e5verkar dejtingmarknaden och unga vuxnas romantiska relationer \u00e4r centrala fr\u00e5gor i dagens samh\u00e4lle, i synnerhet ifall utvecklingen forts\u00e4tter som befarat och klyftorna mellan inte bara politiska block utan ocks\u00e5 mellan individer i samh\u00e4llet forts\u00e4tter \u00f6ka. Finland har redan nu t.ex. ett av de l\u00e4gsta nativitetstalen i v\u00e4rlden, vilket \u00f6kar risken f\u00f6r allvarliga samh\u00e4lleliga och ekonomiska utmaningar redan p\u00e5 kort till medell\u00e5ng sikt.<\/p>\n Referenser
\n
\n<\/span>Ruth Virtanen, magisterstuderande i psykologi, \u00c5bo Akademi
\nPatrik Jern, professor i psykologi, \u00c5bo Akademi<\/span><\/p>\n
\nVi ville allts\u00e5 i v\u00e5r studie (\u00e4nnu opublicerad) ta reda p\u00e5 hur den affektiva polariseringen ser ut i Finland enligt v\u00e5ra data, inklusive huruvida det finns skillnader mellan m\u00e4n och kvinnor samt personer av olika \u00e5lder. D\u00e4rtill ville vi veta huruvida relationsstatus och ensamhet relaterar till affektiv polarisering.<\/p>\n
\n<\/strong>Arnett, J. J., \u017dukauskien\u0117, R., & Sugimura, K. (2014). The new life stage of emerging adulthood at ages 18\u201329 years: Implications for mental health. The Lancet Psychiatry, 1<\/em>(7), 569\u2013576.<\/p>\n