{"id":192,"date":"2025-05-28T11:56:11","date_gmt":"2025-05-28T09:56:11","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/?p=192"},"modified":"2026-03-02T14:34:28","modified_gmt":"2026-03-02T12:34:28","slug":"mellan-fakta-och-kansla-att-undervisa-i-en-polariserad-tid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/2025\/05\/28\/mellan-fakta-och-kansla-att-undervisa-i-en-polariserad-tid\/","title":{"rendered":"G\u00e4stinl\u00e4gg: Mellan fakta och k\u00e4nsla \u2013 Att undervisa i en polariserad tid"},"content":{"rendered":"

I dagens polariserade samh\u00e4llsklimat st\u00e4lls l\u00e4rare inf\u00f6r v\u00e4xande utmaningar i klassrummet. Hur skapar man utrymme f\u00f6r \u00f6ppen dialog om v\u00e4rdeladdade fr\u00e5gor, samtidigt som man fr\u00e4mjar kritiskt t\u00e4nkande och emotionell medvetenhet?<\/p>\n

Inom projektet Ett polariserat samh\u00e4llsklimat i Svenskfinland? \u2013 Omfattning, orsaker och l\u00f6sningar<\/em> har vi bjudit in Markus Ahlfors<\/strong>, lektor i historia och samh\u00e4llsl\u00e4ra vid Gymnasiet Grankulla samskola, att dela med sig av sina reflektioner kring undervisningens roll i en tid d\u00e4r fakta och k\u00e4nslor allt oftare kolliderar.<\/p>\n

Detta \u00e4r ett g\u00e4stinl\u00e4gg och de perspektiv som framf\u00f6rs \u00e4r skribentens egna.<\/em><\/p>\n

\n

Markus Ahlfors, <\/span>Lektor i historia och samh\u00e4llsl\u00e4ra, <\/span>Gymnasiet Grankulla samskola<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Undervisning i samh\u00e4llsl\u00e4ra f\u00f6r gymnasiestuderande har m\u00f6jliggjort diskussioner om en rad aktuella och komplexa samh\u00e4llsfr\u00e5gor. <\/span>V\u00e5ra ungdomar uppvisar en h\u00f6g medvetenhet om f\u00f6r\u00e4ndringarna i det offentliga samtalsklimatet, s\u00e4rskilt i fr\u00e5gor som r\u00f6r v\u00e4rderingar. De \u00e4r v\u00e4l informerade om den \u00f6kande polariseringen i USA och har \u00e4ven uppm\u00e4rksammat motsvarande tendenser i Europa och Finland. Den politiska debatten om migration, klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, sexuella minoriteters r\u00e4ttigheter samt hur s\u00e4kerhetsfr\u00e5gor prioriteras framf\u00f6r sociala fr\u00e5gor \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nda teman. \u00c4ven fr\u00e5gor om k\u00f6nsnormer lyfts ofta i diskussionerna, liksom fenomenet med s\u00e5 kallad toxisk maskulinitet, vilket i viss m\u00e5n har populariserats av personer som Andrew Tate. F\u00f6r m\u00e5nga unga framst\u00e5r denna samh\u00e4llsutveckling som oroande, och det kan upplevas som sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 dess orsaker samt hur medborgarsamh\u00e4llet \u2013 och i synnerhet de sj\u00e4lva \u2013 kan eller b\u00f6r agera.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

De \u00e4mnen jag personligen brinner mest f\u00f6r att undervisa i \u00e4r politisk polarisering, populism och den liberala demokratins utmaningar. I en samtid pr\u00e4glad av krig, hybridhot och v\u00e4xande misstro gentemot demokratiska institutioner ter sig dessa diskussioner viktigare \u00e4n n\u00e5gonsin. I flera samh\u00e4llsfr\u00e5gor har k\u00e4nslostyrda reaktioner och ensidiga narrativ tr\u00e4ngt undan rationella, nyanserade analyser. Detta inkluderar den roll som desinformation, algoritmer och artificiell intelligens spelar i att f\u00f6rst\u00e4rka snedvridna samh\u00e4llsbilder. Allt tydligare framg\u00e5r det att den som lyckas v\u00e4cka starka k\u00e4nslor hos mottagaren ocks\u00e5 har st\u00f6rre m\u00f6jlighet att \u00f6vertyga. Enligt forskning sprids falsk information sex g\u00e5nger snabbare \u00e4n sann information i sociala medier, vilket kan f\u00f6rklaras av dess \u00f6verraskande och emotionellt laddade karakt\u00e4r.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

I undervisningen diskuterar vi d\u00e4rf\u00f6r ofta kring begrepp som nyhetsv\u00e4rde, alternativa fakta och fenomenet ”fake news”. Enligt filosofe<\/span>n <\/span>\u00c5sa Wikforss<\/span><\/a> (2018) har falska nyheter ofta uppfattats som mer attraktiva eftersom de \u00e4r mer spektakul\u00e4ra och d\u00e4rmed upplevs ha h\u00f6gre nyhetsv\u00e4rde. En studie fr\u00e5n <\/span>MIT (2018)<\/span><\/a> visade att osanna nyheter \u00e4r 70 procent mer ben\u00e4gna att delas \u00e4n sanna, vilket illustrerar deras spridningskraft. Forskning som dessa kan leda till intressanta diskussioner i klassrummet.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Strategin att v\u00e4cka starka k\u00e4nslor \u00e4r viktig att belysa i undervisningen tillsammans med studerande.<\/span> Genom att synligg\u00f6ra hur samh\u00e4llsdiskussioner ofta pr\u00e4glas av emotionella \u00f6verreaktioner kan vi skapa f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r polariseringens mekanismer. Populistiska r\u00f6relser och spridningen av desinformation lyckas ofta just f\u00f6r att de talar direkt till k\u00e4nslorna. Denna effekt f\u00f6rst\u00e4rks ytterligare av s\u00e5 kallade ideologiska bubblor, skapade av <\/span>bekr\u00e4ftelsebias<\/span><\/i> \u2013 v\u00e5r tendens att s\u00f6ka information som bekr\u00e4ftar v\u00e5ra redan existerande uppfattningar, samtidigt som vi ignorerar motstridiga perspektiv. En viktig pedagogisk uppgift \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att konkretisera hur dessa psykologiska mekanismer p\u00e5verkar v\u00e5rt s\u00e4tt att t\u00e4nka och v\u00e4rdera. Det \u00e4r av st\u00f6rsta vikt att betona att dessa mekanismer p\u00e5verkar oss alla \u2013 b\u00e5de studerande och l\u00e4rare. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste varje individ reflektera \u00f6ver ursprunget till sina \u00e5sikter och varf\u00f6r vissa fr\u00e5gor v\u00e4cker starka k\u00e4nslor. Ett effektivt undervisningsmoment \u00e4r att analysera emotionellt laddade p\u00e5st\u00e5enden och diskutera varf\u00f6r de \u00e4r s\u00e5 \u00f6vertygande. Detta \u00e4r s\u00e4rskilt fruktbart n\u00e4r det g\u00e4ller k\u00e4nsliga \u00e4mnen d\u00e4r polariseringen \u00e4r som tydligast, s\u00e5som synen p\u00e5 abort, asylpolitik eller transpersoners r\u00e4ttigheter. Perspektiven kan f\u00f6rdjupas ytterligare genom konkreta exempel, exempelvis attityderna kring Ungerns HBTQI-fientliga lagstiftning. Genom s\u00e5dana illustrationer kan vi \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r vilka konsekvenser som kan uppst\u00e5 n\u00e4r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och demokratiska principer urholkas. Inget land \u00e4r immunt mot dessa tendenser. I en demokrati kan utvecklingen, paradoxalt nog, leda till auktorit\u00e4ra strukturer. Personliga f\u00f6rhoppningen \u00e4r att denna insikt ska leda till ett \u00f6kat samh\u00e4llsengagemang bland ungdomarna.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

I grunden handlar mitt arbete om att st\u00e4rka ungdomarnas emotionella intelligens och resiliens. <\/span>M\u00e5let \u00e4r att studerande ska l\u00e4ra sig hantera det st\u00e4ndiga informationsfl\u00f6det och f\u00f6rst\u00e5 vikten av att stanna upp och reflektera \u00f6ver de egna k\u00e4nslorna. <\/span>Det g\u00e4ller att motst\u00e5 impulsen att s\u00f6ka bekr\u00e4ftelse inom de egna bubblorna och att akta sig f\u00f6r alltf\u00f6r f\u00f6renklade, k\u00e4nslodrivna \u00e5sikter. Vi str\u00e4var efter att f\u00f6rena allm\u00e4nbildning med introspektion. En intressant ink\u00f6rsport till temat \u00e4r att diskutera med studerande om hur olika konspirationsteorier f\u00e5r sin spridning. De brukar kunna n\u00e4mna ett stort antal b\u00e5de humoristiska teorier, som att utomjordingar byggt pyramiderna, till riktigt farliga teorier om hur v\u00e4rldens styrs av hemliga eliter. Ett j\u00e4ttebra verktyg f\u00f6r att diskutera konspirationsteorier med studerande \u00e4r<\/span> The Conpiracy Chart<\/span><\/a> (2020) av Abbie Richards.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Klyftan mellan liberala och konservativa v\u00e4rderingar bland unga tycks v\u00e4xa \u00e4ven i Finland. I april 2025 genomf\u00f6rde <\/span>Svenska Yle en enk\u00e4t <\/span>bland l\u00e4rare i svenskspr\u00e5kiga h\u00f6gstadier f\u00f6r att kartl\u00e4gga f\u00f6rekomsten av kr\u00e4nkande och neds\u00e4ttande \u00e5sikter bland elever. Resultaten visade att kvinnohat, antisemitism, islamofobi, rasism och hat mot HBTQI-personer f\u00f6rekommer i viss utstr\u00e4ckning. Detta b\u00f6r v\u00e4cka fr\u00e5gor om dessa \u00e5sikters ursprung och hur de kan bem\u00f6tas p\u00e5 ett konstruktivt s\u00e4tt. Min erfarenhet \u00e4r att ungdomars \u00e5sikter ofta nyanseras n\u00e4r de n\u00e5r gymnasiet. H\u00e4r b\u00f6r vi st\u00e4lla oss fr\u00e5gan varf\u00f6r: Beror det p\u00e5 mognad, \u00f6kad allm\u00e4nbildning, socioekonomiska faktorer eller ett mer homogent studerandeunderlag? Eller \u00e4r det kanske den sociala pressen som g\u00f6r att vissa \u00e5sikter inte uttrycks \u00f6ppet i gymnasiet? Till min f\u00f6rv\u00e5ning noterar jag att det idag f\u00f6rekommer f\u00e4rre ideologiska st\u00e4llningstaganden och \u00f6ppna debatter i klassrummet. M\u00e5nga studerande vill \u2013 eller v\u00e5gar \u2013 inte uttrycka sina \u00e5sikter offentligt, eller saknar \u00e4nnu v\u00e4linformerade uppfattningar. L\u00e4rare i modersm\u00e5l och litteratur vittnar d\u00e4remot om att mer extrema \u00e5sikter ibland kommer till uttryck i individuella skrivuppgifter. <\/span>M\u00e5nga studerande verkar i st\u00e4llet v\u00e4lja att uttrycka sina \u00e5sikter utanf\u00f6r skolans ramar, exempelvis i sociala medier, f\u00f6r att undvika det stigma som vissa \u00e5sikter kan medf\u00f6ra<\/span>. En annan iakttagelse \u00e4r att \u00f6ppenheten kring liberala v\u00e4rderingar har minskat \u2013 f\u00e4rre studerande f\u00f6rsvarar dessa \u00f6ppet. Kan detta tyda p\u00e5 att en v\u00e4xande andel ungdomar, s\u00e4rskilt pojkar, lutar \u00e5t ett mer v\u00e4rdekonservativt h\u00e5ll?<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Enligt <\/span>Magmas ungdomsbarometer (2024)<\/span> tycks en allt mer konservativ h\u00e5llning vinna mark bland m\u00e5nga svenskspr\u00e5kiga ungdomar i Finland. Ungdomarna tenderar att r\u00f6ra sig h\u00f6gerut i det politiska spektrumet och distanserar sig fr\u00e5n fr\u00e5gor som r\u00f6r milj\u00f6, integration och j\u00e4mst\u00e4lldhet. Samtidigt visar resultaten att denna trend fr\u00e4mst g\u00e4ller pojkar, medan flickor i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning intar en liberal h\u00e5llning i fr\u00e5gor som r\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet, v\u00e4lf\u00e4rd, klimatpolitik, invandring och integration. Vi kan allts\u00e5 se tecken p\u00e5 en v\u00e4xande polarisering mellan v\u00e5ra ungdomar.<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Att hantera diskussioner om polariserande \u00e4mnen i undervisningen kr\u00e4ver ett medvetet, strukturerat och empatiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt. Ett centralt m\u00e5l b\u00f6r vara att fr\u00e4mja kritiskt t\u00e4nkande och emotionell medvetenhet hos studerande, samtidigt som man uppr\u00e4tth\u00e5ller ett tryggt klassrumsklimat d\u00e4r olika perspektiv kan belysas utan att individer upplever sig attackerade.\u00a0<\/span>\u00a0<\/span><\/p>\n

Markus Ahlfors tips f\u00f6r hur vi kan tackla laddade och polariserade diskussioner i klassrummen \u00e4r:<\/span><\/b>\u00a0<\/span><\/p>\n