{"id":148,"date":"2024-09-17T10:10:58","date_gmt":"2024-09-17T08:10:58","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/?p=148"},"modified":"2025-01-30T13:53:18","modified_gmt":"2025-01-30T11:53:18","slug":"polariseringens-pris-det-amerikanska-presidentvalet-och-dess-ekon-i-finland","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/2024\/09\/17\/polariseringens-pris-det-amerikanska-presidentvalet-och-dess-ekon-i-finland\/","title":{"rendered":"Polariseringens pris: Det amerikanska presidentvalet och dess ekon i Finland"},"content":{"rendered":"<p>Presidentvalet i USA f\u00f6ljs med b\u00e5de intresse och h\u00e4pnad av oss i Finland. Valkampanjen \u00e4r starkt polariserad och pr\u00e4glas av en hel del smutskastning och l\u00f6gner. I ljuset av detta framst\u00e5r v\u00e5r egen presidentvalskampanj som oerh\u00f6rt sansad och respektfull. Alexander Stubb och Pekka Haavisto hade stor respekt f\u00f6r varandra och debatterna koncentrerade sig i huvudsak p\u00e5 sakfr\u00e5gor och kandidaternas meriter. Man h\u00f6rde \u00e4ven de tv\u00e5 ber\u00f6mma varandra och de s\u00e5gs \u00e4ven \u00e4ta lunch tillsammans &#8211; n\u00e5got som man inte ens i sin vildaste fantasi kunde f\u00f6rest\u00e4lla sig h\u00e4nda mellan Donald Trump och Kamala Harris.<\/p>\n<p style=\"text-align: center\"><strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-large wp-image-152\" src=\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-content\/uploads\/sites\/213\/2024\/09\/Image20240917110819-682x1024.jpg\" alt=\"Stubb, A. [@alexstubb]. (2024, 27 februari) Oli mukava lounastaa @pekka.haavisto kanssa. Juteltiin vaaleista ja pohdittiin maailmanmenoa. N\u00e4ytimme maailmalle mit\u00e4 on suomalainen demokratia parhaimmillaan. Pekan ja muiden ehdokkaiden kanssa k\u00e4vimme rehdit ja reilut vaalit. Kunnioitimme toinen toisiamme. Yhteisty\u00f6 jatkuu samassa hengess\u00e4. https:\/\/www.instagram.com\/p\/C32PN8mt5Zi\/\" width=\"580\" height=\"871\" srcset=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-content\/uploads\/sites\/213\/2024\/09\/Image20240917110819-682x1024.jpg 682w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-content\/uploads\/sites\/213\/2024\/09\/Image20240917110819-200x300.jpg 200w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-content\/uploads\/sites\/213\/2024\/09\/Image20240917110819-768x1153.jpg 768w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-content\/uploads\/sites\/213\/2024\/09\/Image20240917110819-1023x1536.jpg 1023w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-content\/uploads\/sites\/213\/2024\/09\/Image20240917110819.jpg 1080w\" sizes=\"auto, (max-width: 580px) 100vw, 580px\" \/>Bild.<\/strong> Alexander Stubb och Pekka Haavisto lunchar tillsammans efter presidentvalet. Kunde liknande ske mellan Kamala Harris och Donald Trump?<\/p>\n<p>Mycket av drivkraften bakom valkampanjen i USA \u00e4r polariseringen. <strong>Varf\u00f6r \u00e4r USA s\u00e5 polariserat?<\/strong> Det finns m\u00e5nga orsaker. Landets <strong>tv\u00e5partisystem <\/strong>skapar en tydlig \u201cvi mot dem\u201d-dynamik och landet har blivit alltmer permanent uppdelat mellan republikaner och demokrater. Demokraterna har blivit mer liberala samtidigt som republikanerna har blivit mer konservativa. D\u00e4rtill har <strong>det amerikanska valsystemet<\/strong> med personval i enmansvalkretsar och ibland r\u00e4tt absurda valdistriktsgr\u00e4nsdragningar gjort att presidenter kunnat v\u00e4ljas utan att ha majoriteten av v\u00e4ljarna bakom sig. Det har ytterligare bidragit till polariseringen. <strong>Ras och kulturella skillnader<\/strong> syns ocks\u00e5 i de tv\u00e5 partiernas v\u00e4ljarbas. H\u00e4lften av demokraternas v\u00e4ljare \u00e4r icke-vita medan republikanernas v\u00e4ljare \u00e4r \u00f6verv\u00e4gande vita och kristna. Landet \u00e4r uppdelat i tv\u00e5 visioner, tv\u00e5 identiteter och tv\u00e5 idealsamh\u00e4llen. F\u00f6rlorarna k\u00e4nner att landet tas ifr\u00e5n dem eftersom dessa tv\u00e5 sidor \u00e4r i stort sett of\u00f6renliga.<\/p>\n<p>I USA har <strong>media och internet<\/strong> gett m\u00f6jligheter att skapa \u201dekokammare\u201d d\u00e4r partierna har egna TV-stationer, t.ex. Fox News (republikaner) och CNN (Demokrater). V\u00e4ljarna f\u00f6ljer oftast endast den egna sidans nyheter och f\u00e5r p\u00e5 s\u00e5 vis lite f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r den motsatta sidans syn p\u00e5 saker. Sociala medier har ocks\u00e5 blivit en central plattform f\u00f6r kampanjer och politik. Vi har sett hur negativa kampanjer, desinformation och attacker mot varandra spridits p\u00e5 sociala media plattformar. \u00a0Slutligen \u00e4r <strong>pengarnas infl\u00f6de till politiken<\/strong> i USA obegr\u00e4nsat. Det g\u00f6r att ekonomiska intressen styr och p\u00e5verkar mycket av det som h\u00e4nder i USA. Valkampanjerna \u00e4r oerh\u00f6rt p\u00e5kostade och \u201cmoney talks\u201d. Det har ocks\u00e5 gjort att <strong>f\u00f6rtroendet<\/strong> f\u00f6r politiken och de demokratiska institutionerna \u00e4r l\u00e5gt.<\/p>\n<p>I en internationell j\u00e4mf\u00f6relse \u00e4r polariseringen i Finland l\u00e5g. Finlands flerpartisystem skapar en kultur av koalitioner och samarbete d\u00e4r partierna ofta m\u00e5ste kompromissa. Public servicekanaler som YLE och \u00f6vriga media str\u00e4var efter att ge en mer balanserad bild och driver p\u00e5 s\u00e5 vis inte polariseringen. \u00c4ven om debattklimatet h\u00e5rdnat ocks\u00e5 h\u00e4r och vi ser en del liknande tendenser som i USA, t.ex. v\u00e4xande populism, nationalism och \u00f6kad polarisering i debatten om invandring, s\u00e5 \u00e4r f\u00f6rtroendet f\u00f6r media och de demokratiska institutionerna fortfarande h\u00f6gt. I Svenskfinland \u00e4r den sociala sammanh\u00e5llningen forts\u00e4ttningsvis stark och det \u00e4r n\u00e5gonting vi beh\u00f6ver v\u00e4rna om ocks\u00e5 i framtiden. Fokus p\u00e5 att utveckla ett starkt civilsamh\u00e4lle, minska (ekonomisk) oj\u00e4mlikhet och st\u00e4rka det politiska och sociala f\u00f6rtroendet utg\u00f6r viktiga komponenter f\u00f6r att motverka polarisering.<\/p>\n<p><strong>K\u00e4llor<br \/>\n<\/strong>Levitsky, S. &amp; Ziblatt, D. (2018). <em>How Democracies Die<\/em>. New York: Crown.<br \/>\nLevitsky, S., &amp; Ziblatt, D. (2020). The Crisis of American Democracy. <em>American Educator<\/em>, <em>44<\/em>(3), 6.<br \/>\nRepucci, S. (2021). From Crisis to Reform. A Call to Strengthen America\u00b4s Battered Democracy. Special report from Freedom House.<br \/>\nStubb, A. [@alexstubb]. (2024, 27 februari) Oli mukava lounastaa @pekka.haavisto kanssa. Juteltiin vaaleista ja pohdittiin maailmanmenoa. N\u00e4ytimme maailmalle mit\u00e4 on suomalainen demokratia parhaimmillaan. Pekan ja muiden ehdokkaiden kanssa k\u00e4vimme rehdit ja reilut vaalit. Kunnioitimme toinen toisiamme. Yhteisty\u00f6 jatkuu samassa hengess\u00e4. <a href=\"https:\/\/www.instagram.com\/p\/C32PN8mt5Zi\/\">https:\/\/www.instagram.com\/p\/C32PN8mt5Zi\/<\/a><\/p>\n<p><em>Blogginl\u00e4gget \u00e4r skrivet av <strong><a href=\"https:\/\/www.abo.fi\/kontakt\/marina-lindell\/\">Marina Lindell<\/a>.<\/strong><\/em><\/p>\n<hr \/>\n<p><em>Projektet \u201dEtt polariserat samh\u00e4llsklimat i Svenskfinland? \u2013 Omfattning, orsaker och l\u00f6sningar\u201d (2022\u20132025) tar sig an uppgiften att systematiskt studera den samh\u00e4lleliga polariseringen i Svenskfinland. Projektet finansieras av Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland och genomf\u00f6rs vid Institutet f\u00f6r samh\u00e4llsforskning (Samforsk) vid \u00c5bo Akademi.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Presidentvalet i USA f\u00f6ljs med b\u00e5de intresse och h\u00e4pnad av oss i Finland. Valkampanjen \u00e4r starkt polariserad och pr\u00e4glas av en hel del smutskastning och l\u00f6gner. I ljuset av detta framst\u00e5r v\u00e5r egen presidentvalskampanj som oerh\u00f6rt sansad och respektfull. Alexander Stubb och Pekka Haavisto hade stor respekt f\u00f6r varandra och debatterna koncentrerade sig i huvudsak [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":793,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-148","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-insikt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/148","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/users\/793"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=148"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/148\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":179,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/148\/revisions\/179"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=148"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=148"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=148"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}