![\"\"](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-content\/uploads\/sites\/213\/2025\/03\/Tabell-1.png\")
<\/p>\nI den samh\u00e4lleliga debatten har det under en l\u00e4ngre tid p\u00e5g\u00e5tt en diskussion om den v\u00e4xande politiska klyftan mellan unga m\u00e4n och unga kvinnor. Kan vi \u00e5terfinna dessa trender hos finlandssvenskarna?<\/p>\n
Denna rapport bygger p\u00e5 data fr\u00e5n en enk\u00e4t som skickades ut till den svenskspr\u00e5kiga medborgarpanelen Barometern i november 2023. Enk\u00e4ten besvarades av 4410 personer (svarsprocent 55%). Datamaterialet \u00e4r viktat enligt k\u00f6n, \u00e5lder, region och utbildning f\u00f6r representativitet. Fr\u00e5gan som st\u00e4lldes i enk\u00e4ten var: \u201dMan talar ibland om att politiska \u00e5sikter kan placeras in p\u00e5 en v\u00e4nster-h\u00f6gerskala. Vi anv\u00e4nder en skala d\u00e4r noll st\u00e5r f\u00f6r v\u00e4nster och tio st\u00e5r f\u00f6r h\u00f6ger. Var n\u00e5gonstans skulle du placera dig sj\u00e4lv p\u00e5 en s\u00e5dan skala?\u201d<\/p>\n
Vi analyserar skillnader mellan k\u00f6nen \u00f6ver fem generationer: Den tysta generationen, Baby boomers, Generation X, Millennials, och Generation Z. Medelv\u00e4rden, standardavvikelser och medelv\u00e4rdesskillnader samt signifikanstester mellan k\u00f6nen redovisas i Tabell 1.<\/p>\n
Vad Tabell 1 visar \u00e4r att det finns en k\u00f6nsskillnad p\u00e5 den politiska v\u00e4nster-h\u00f6gerskalan f\u00f6r alla \u00e5ldersgrupper. M\u00f6nstret \u00e4r att kvinnor identifierar sig som mer v\u00e4nster \u00e4n m\u00e4n oavsett vilken generation de tillh\u00f6r. Dessutom verkar denna skillnad \u00f6ka ju yngre befolkningen \u00e4r. Skillnaden mellan m\u00e4n och kvinnor \u00e4r som st\u00f6rst bland Generation Z som best\u00e5r av personer f\u00f6dda 1997\u20132009. J\u00e4mf\u00f6r man medelv\u00e4rden inom k\u00f6nsgrupperna, visas att i j\u00e4mf\u00f6relsen mellan de yngsta kvinnorna med de \u00e4ldsta kvinnorna, ser man den st\u00f6rsta skillnaden i medelv\u00e4rde (2.08). F\u00f6r m\u00e4nnen \u00e4r skillnaden mellan de yngsta och \u00e4ldsta betydligt mindre (1.05). Detta kan tolkas som att k\u00f6nsskillnaden bland unga inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis beror p\u00e5 att unga m\u00e4n \u00e4r mer h\u00f6gerinriktade j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e4ldre generationer, utan snarare att yngre kvinnor \u00e4r mer v\u00e4nsterinriktade \u00e4n \u00e4ldre kvinnor. Med andra ord, \u00e4ldre m\u00e4n \u00e4r mer h\u00f6gerinriktade \u00e4n yngre m\u00e4n, medan yngre kvinnor \u00e4r mer v\u00e4nsterinriktade \u00e4n \u00e4ldre kvinnor.<\/p>\n
Detta fenomen har \u00e4ven p\u00e5visats i andra l\u00e4nder och f\u00f6rklarats med att unga kvinnor i v\u00e4stv\u00e4rlden har blivit alltmer socialt progressiva<\/a>. Det \u00e4r viktigt att notera att den politiska v\u00e4nster-h\u00f6gerskalan fr\u00e4mst reflekterar ideologisk identitet, medan \u00e5sikter i specifika fr\u00e5gor kan variera. Till exempel har Jonas Schauman p\u00e5pekat att unga finlandssvenska m\u00e4n \u00e4r mer konservativa i abortfr\u00e5gan<\/a>. D\u00e4rtill vet vi inte om unga senare blir mer moderata n\u00e4r de blir \u00e4ldre, eller om deras nuvarande politiska \u00e5sikter speglar verkliga generationsskillnader. Vad denna tendens dock kan indikera p\u00e5 \u00e4r en viss oroande utveckling, och fr\u00e5gan \u00e4r om den p\u00e5verkar politiskt samarbete, partistrategier, social sammanh\u00e5llning och den \u00f6vergripande politiska diskursen i framtiden. Att f\u00f6rst\u00e5 och hantera dessa skillnader kommer att vara avg\u00f6rande f\u00f6r att fr\u00e4mja ett inkluderande och fungerande samh\u00e4lle.<\/p>\n K\u00e4llor
\n<\/strong>Macdonald Laurier Institute<\/a> (h\u00e4mtad 10-06-2024)
\nSvenska YLE<\/a> (h\u00e4mtad 10-06-2024)<\/p>\n