![\"IAB-m\u00f6te](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/slspolarisering\/wp-content\/uploads\/sites\/213\/2023\/09\/IAB-mote-15.6.jpg\")
<\/p>\nI juni hade vi n\u00f6jet att v\u00e4lkomna en av v\u00e5ra internationella r\u00e5dgivare, Per-Ola \u00d6berg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, till Vasa f\u00f6r ett internationellt r\u00e5dgivarm\u00f6te inom projektet. Under tv\u00e5 intensiva dagar \u00e4gnade vi oss \u00e5t att diskutera v\u00e5rt p\u00e5g\u00e5ende projekt och de tv\u00e5 vetenskapliga artiklar som \u00e4r under utveckling. Det var en givande tid d\u00e4r vi erh\u00f6ll v\u00e4rdefull feedback och insikter, och vi vill uttrycka v\u00e5r tacksamhet till Per-Ola \u00d6berg f\u00f6r hans generositet med sin tid och expertis.<\/p>\n
<\/p>\n
Vi \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande i processen att skriva f\u00e4rdigt tv\u00e5 vetenskapliga artiklar baserade p\u00e5 det insamlade datamaterialet:<\/p>\n
Artikel 1: <\/strong>”In-group love and\/or out-group hate? Explaining the level of intergroup bias among members of an ethnolinguistic minority”<\/p>\n F\u00f6rfattare: <\/strong>Marina Lindell, Janne Berg, Jesper Eklund, Kim Strandberg, Aleksi Suuronen <\/em>och Daniel Kawecki<\/em><\/p>\n Sammanfattning: <\/strong>Attityderna till andra grupper kan till stor del vara beroende av den grupp vi identifierar oss med. Partiskhet mellan grupper (eng: intergroup bias) syftar p\u00e5 tendensen att v\u00e4rdera den egna gruppen och dess medlemmar mer f\u00f6rdelaktigt \u00e4n den utomst\u00e5ende gruppen och dess medlemmar. V\u00e5r f\u00f6rsta vetenskapliga artikel unders\u00f6ker f\u00f6rdomar mellan grupper och fokuserar p\u00e5 hur svenskspr\u00e5kiga f\u00f6rh\u00e5ller sig till andra svenskspr\u00e5kiga (ingruppen) och finskspr\u00e5kiga (utgruppen). Syftet med artikeln \u00e4r att identifiera faktorer som p\u00e5verkar f\u00f6rdomar mellan grupper p\u00e5 individniv\u00e5 f\u00f6r att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 orsakerna bakom egengruppsfavorisering och utgruppshostilitet i en minoritetskontext. Respondenterna i v\u00e5r unders\u00f6kning ombads att karakterisera svensk- och finskspr\u00e5kiga genom att tilldela grupperna olika egenskaper och d\u00e4refter bed\u00f6ma egenskaperna som positiva, neutrala eller negativa.<\/p>\n <\/p>\n Artikel 2: <\/strong>”Affective polarization beyond partisanship – Explaining individual-level issue-focused affective polarization among Swedish-speaking Finns”<\/p>\n F\u00f6rfattare: <\/strong>Kim Strandberg, Janne Berg, Marina Lindell\u00a0<\/em>och Jesper Eklund<\/em><\/p>\n Sammanfattning: <\/strong>M\u00e5let med v\u00e5r andra artikel \u00e4r att utforska om \u00e5siktsgrupper l\u00e4ngs den s\u00e5 kallade GAL-TAN-dimensionen delar upp den finlandssvenska befolkningen. GAL-TAN \u00e4r en politisk indelningsdimension d\u00e4r GAL st\u00e5r f\u00f6r ’Gr\u00f6n’, ’Alternativ’ och ’Libertariansk’, medan TAN st\u00e5r f\u00f6r ’Traditionell’, ’Auktorit\u00e4r’ och ’Nationalistisk’. Inom den finl\u00e4ndska kontexten avser detta att unders\u00f6ka om m\u00e4nniskor kan kategoriseras i olika v\u00e4rderingskluster, s\u00e5som ’r\u00f6d-gr\u00f6na\/feminister’ och ’rasister\/konservativa\/nationalister’. P\u00e5 liknande s\u00e4tt har den klassiska landsbygd-stadsomr\u00e5desklyftan blivit synonym med liberala och konservativa v\u00e4rderingar. Med andra ord, syftet med artikeln \u00e4r att utforska i vilken utstr\u00e4ckning medborgare \u00e4r affektivt polariserade n\u00e4r det kommer till specifika policyfr\u00e5gor samt att unders\u00f6ka f\u00f6rklaringsfaktorer p\u00e5 individuell niv\u00e5 f\u00f6r policybaserad affektiv polarisering.<\/p>\n