Av Selma Bertula 

I Finland lider många unga av psykisk ohälsa, men tyvärr är det svårt att få hjälp. Vården har långa köer, det finns för lite tider hos psykologer, en del vet inte ens vart de ska vända sig och andra kan känna skam över att må dåligt. Därför borde välfärdsfullmäktige satsa mer på psykiska vården genom att göra den smidigare och mer lättillgänglig. 

Det finns redan hjälp för ungdomar, i form av skolhälsovårdare, kuratorer, skolpsykologer, skolläkare och läkemedel. De här sakerna är viktiga och gör redan mycket, men varför drabbas ändå så pass många av psykisk ohälsa? Är det bristen av hjälp som gör att runt 750 personer i Finland årligen anser att det inte finns en annan utväg än att ta sitt liv? 

Det här är ett allvarligt problem, inte bara för att unga mår dåligt, utan för att det kan vara väldigt svårt att bli frisk. Att inte få hjälp i tid kan göra att psykiska problem förvärras och blir svårare att behandla, vilket kräver mer resurser och tid. Psykisk ohälsa påverkar skolgången och det vardagliga livet. En del ungdomar mår så dåligt att de hoppar av skolan. Stress och ångest blir också vanligare. Därför borde fler ungdomsmottagningar öppnas, där man enkelt kan prata med någon.  

Vad borde alltså ändras? Tröskeln för att söka hjälp borde sänkas genom att föra en mer öppen diskussion om ämnet, ungdomar borde också bli bättre informerade om var de kan hitta hjälp. Det borde finnas fler psykologer i skolor för att väntetiderna ska bli kortare. Vården borde göras mer lättillgänglig och välkomnande, fler ungdomsmottagningar borde öppnas. Föräldrar och andra vuxna borde också informeras mer om hur de kan stötta unga som mår dåligt.