Tvåspråkighetens betydelse inom välfärdsområdet

Agnes West 

Österbotten är ett stort område och en av de mest tvåspråkiga regionerna i Finland. Detta kan skapa vissa problem och ställer höga krav på den service som finns inom välfärdsområdet. En rättighet som är fastställd enligt lag är att man ska kunna få service på sitt modersmål, men det finns brister inom just den delen överallt. Det finns brister inom flera olika områden som t.ex. personalen eller otillräckliga resurser, och detta skapar utmaningar.  

Välfärdsområdet i Österbotten är väl utvecklat men det finns förbättringspotential. Vad händer t.ex. när patienter inte kan kommunicera fritt om vad de behöver eller när personalen inte kan ge råd eftersom de talar ett annat språk? Vi i Österbotten har också en åldrande befolkning och vissa av våra äldre är helt svenskspråkiga och i värsta fall kanske har glömt det mesta av sina andra språkkunskaper, hur ska de då kunna få den vård de behöver? 

Lagkraven måste uppfyllas och det är extremt viktigt eftersom det i akuta fall kan handla om liv eller död. Personalens språkkunskaper är väldigt ojämn och det leder i sin tur till ojämn fördelning av personal mellan orter och enheter. 

Att investera i språkutbildning för vårdpersonal och att skapa arbetsplatser där tvåspråkighet värderas, skulle ha en stor påverkan för att människor i alla åldrar ska få känna trygghet. Digitala lösningar skulle också vara en smart lösning, t.ex. tolkningsappar skulle snabbt göra så att patienten och personalen skulle förstå varandra bättre.  

Om vi satsar på språkfrågan skulle man skapa en trygg och inkluderande miljö som inte bara gör invånarna tryggare utan också öka invånarnas välbefinnande och vara ett gott exempel för resten av Finland. 

 

6 svar på ”Tvåspråkighetens betydelse inom välfärdsområdet

  1. Jag håller helt med om att språkkunskaper inom vården är avgörande, särskilt i en tvåspråkig region som Österbotten. Att kunna få vård på sitt modersmål är en grundläggande rättighet, och brister i detta kan skapa otrygghet och allvarliga konsekvenser, särskilt för äldre svenskspråkiga invånare.

  2. Håller helt med. Dessutom bör språkkraven i svenska och finska uppehållas starkare. Speciellt inom äldrevården är det viktigt att våra gamla får kommunicera på sitt modersmål och inte måste anpassa sig efter personalens bristande språkkompetens.

  3. Att få vård på svenska är en rättighet enligt lagen. Det måste alltid finnas personal tillgänglig som kan kommunicera på svenska så att man får den vård man behöver. Bra text om ett viktigt tema.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *