Ämnesintegrering

– Ny läroplan, nya utmaningar

I den nya läroplanen för högstadiet (2014), vilken många skolor tar i bruk från hösten 2017, står att eleverna ska få ta del av (minst) en ämnesöverskridande helhet per årskurs. Hur en sådan ämnesöverskridande helhet är utformad och vilka ämnen som deltar är upp till varje enskild skola. Att frångå det egna undervisningsämnets trygga ramar, med färdiga läromedel och övningsuppgifter, är en utmaning. Denna artikel är ett försök att reda ut vissa begrepp, samt visa med hjälp av några exempel hur de naturvetenskapliga ämnena kan samarbeta och bilda en större helhet.

Från enskilda läroämnen till fenomen

Hur olika läroämnen kan (eller bör) integreras har inget enkelt, entydigt svar.  Tänk dig en kontinuerlig skala där de enskilda ämnena (och lektionerna) ligger längst till vänster, medan undervisning som utgår från fenomen och sträcker sig över en längre tidsperiod ligger längst till höger (se bilden nedan). En aspekt som också ofta ändrar när man går längre till höger i denna figur är graden av elevens eget ansvar. Ett av målen med att arbeta ämnesöverskridande, är nämligen att öva eleven i att formulera forskningsbara frågor och att systematiskt söka svar. Tanken är att om frågorna utgår från eleven själv, så är han/hon också mer motiverade att arbeta med att söka svaren. När man som skola planerar hur man tänker integrera läroämnen för att uppfylla den nya läroplanens målsättningar, kan det vara bra att reflektera  över var på skalan nedan man vill befinna sig.

Tre möjliga sätt att integrera enskilda läroämnen är: a) Att låta enskilda ämnena arbeta kring ett gemensamt tema, b) Att arbeta tvärvetenskapligt, c) Att arbeta ämnesöverskridande (eller fenomenbaserat). Tabellen nedan sammanfattar några kännetecken för dessa tre arbetssätt.

Tabell över kännetecken i tänkande kring att jobba med ett gemensamt tema enskilt i olika ämnen, tvärvetenskapligt och ämnesöverskridande.

Enskilda ämnen (gemensamt tema) Tvärvetenskapligt arbetssätt Ämnesöverskridande (fenomenbaserat)
Princip Undervisningen i de enskilda ämnena organiseras kring ett gemensamt tema Tvärvetenskapliga perspektiv, färdigheter och begrepp lyfts fram i de enskilda ämnena Problem/projektbaserat med stark koppling till verkligheten. Eleverna drivande genom sina frågor
Planering Kunskaper och färdigheter  lärs utgående från de enskilda ämnenas krav och struktur Kunskaper och färdigheter är sammankopplade och beroende av varandra Kunskaper och färdigheter avgörs av lärare och elever gemensamt
Ämnenas roll De centrala färdigheterna i ett ämne lärs ut oberoende av andra ämnen Skillnader och likheter i de enskilda ämnenas perspektiv, arbetsmetoder och begrepp lyfts fram Ämnesgränserna nedtonas. Problemet det centrala och ämnena ger de verktyg som behövs för att lösa ett problem
Lärarens roll Leder undervisningen formulerar lärmålen Leder undervisningen och formulerar lärmålen Stöder eleverna i deras strävan att formulera målen, söka kunskap, arbeta systematiskt och kritiskt
Lärandemål Samma som de enskilda ämnenas lärmål Begrepp och färdigheter vilka är ämnesöverskridande Ämnesöverskridande färdigheter och begrepp, koppling till verkligheten, styrs av elevernas intresse och frågor
Graden av Integrering Låg Medel Hög
Utvärdering De enskilda ämnenas begrepp och färdigheter utvärderas enskilt Tvärvetenskapliga begrepp och färdigheter utvärderas genom att kombinera metoder från olika ämnen Begrepp och färdigheter utvärderas genom att kombinera verktyg från olika ämnen. Självutvärdering

Exempel på tre olika sätt att arbeta med temat ”Solsystemet”

För att göra det hela mera konkret, ska vi se på tre olika sätt att arbeta med temat ”Solsystemet”. Notera att inget av de tre arbetssätten är ”bättre” eller ”sämre”, utan de är tänkta att utveckla delvis skilda kunskaper och färdigheter hos eleverna.

1. Enskilda ämnen, gemensamt tema

I detta fall arbetar de enskilda ämnena med samma tema under en viss period av terminen. I musik lyssnar man t.ex. på Holsts verk ”Planeterna”,  medan man under biologitimmen diskuterar förutsättningarna för liv på andra planeter. En praktisk fördel med att arbeta på detta sätt, är att mängden gemensam planeringstid förblir rimlig: de flesta skolor och lärare är dessutom välbekanta med detta arbetssätt från t.ex. skolgemensamma tema-veckor.

2. Tvärvetenskapligt arbetssätt

Här går ämnesintegreringen ett steg djupare, så att de enskilda ämnena stöder varandra och fördjupar förståelsen av gemensamma begrepp eller teman. Låt oss ta ett exempel. För att undervisa om solsystemet och förstå de stora avstånd som finns mellan planeterna i solsystemet, behöver eleverna behärska begreppet ”skala”.  Detta begrepp hör till matematiken, men används också flitigt i geografi när man ritar och avläser kartor. Begreppet ”skala” är således ett tvärvetenskapligt begrepp.

Ett tvärvetenskapligt arbetssätt behöver inte begränsas till enbart begrepp. Elevernas förståelse av solsystemet och dess uppbyggnad kan också fördjupas genom att t.ex. anta ett idéhistoriskt perspektiv. Kampen mellan den geocentriska och den heliocentrisk världsbilden är ett av idéhistoriens stora dramer.

För att lyckas med ett tvärvetenskapligt arbetssätt krävs att man som lärare möts över ämnesgränserna och diskuterar vilka begrepp eller fenomen som kan vinna på att belysas från flera håll.

3. Ämnesöverskridande (fenomenbaserat) arbetssätt

Detta arbetssätt utgår från elevernas frågor och intressen. Eleverna använder sin kunskap, respektive lär sig nytt, för att förstå och lösa ett verkligt problem. Lärarna kan stöda detta arbete genom att ge struktur, precisera forskningsfrågorna, ställa frågor som för elevernas arbete vidare, uppmuntra ett kritiskt angreppssätt, ge tidsramar, osv. Rollen hos de enskilda läroämnena är att förse eleverna med de kunskaper och verktyg som behövs för att lösa det aktuella problemet. Om vi återgår till vårt tema ”Solsystemet”, så antar vi att eleverna är intresserade av frågan om det finns liv på andra planeter. För att söka svar på denna (ännu obesvarade) fråga är eleverna tvungna att arbeta över ämnesgränserna, eftersom inget enskilt ämne har alla de kunskaper och verktyg som behövs.

ÄmnesTest4

Utmaningen med att arbeta på detta sätt, är att det i princip är omöjligt att planera alla detaljer i förväg. Om tanken är att elevernas egna frågor ska styra, så är vägen mot ett eventuellt svar med nödvändighet öppen. Man behöver därför på förhand fundera över ramarna. Vilka fenomen (frågor) är möjliga?  Vilka är tidsramana?  Vilka läroämnen ska samverka?  Vilka kunskaper och kompetenser är temat tänkt att utveckla hos eleverna?  Hur ska dessa kunskaper och färdigheter utvärderas? Hur beaktas de ingående ämnenas lärandemål?

För att illustrera några av dessa frågor ska  vi ta ett exempel där fyra lärare (biologi/geografi, fysik/kemi och matematik) bestämt sig för att arbeta ämnesöverskridande i årskurs 7 kring temat ”Hållbar utveckling”. En fråga som kommit upp när eleverna diskuterat hållbar utveckling, är vad som egentligen händer med skolans sopor.  Efter en inledande diskussion har lärarna tillsammans med eleverna kommit fram till följande:

ÄmnesTest5

De lärare som tidigare arbetat med projektbaserat (eller problembaserat) lärande känner säkert igen många saker i det ämnesöverskridande arbetssättet, eftersom många verklighetsförankrade  projekt till sin natur är ämnesöverskridande. Utmaningen ligger i att finna lämpliga projekt, vilka uppfyller de ingående läroämnenas lärandemål och allmänna kompetenser. Mitt råd är att börja i mindre skala, med ett mindre antal läroämnen och lärare inblandade (2-4), och därifrån arbeta upp värdefulla erfarenheter. Ibland är litet vackert!

Mats Braskén, resursperson

Creative Commons -lisenssi