Får vi lov att presentera en alldeles ny blogg med uppgifter och uträkningar i matematik och fysik för gymnasiet. T.ex. filmer som kan tillämpas som omvända klassrummet och tivolifysik.
Mannen bakom projektet är Skolresurs Nikke Palmberg.
Får vi lov att presentera en alldeles ny blogg med uppgifter och uträkningar i matematik och fysik för gymnasiet. T.ex. filmer som kan tillämpas som omvända klassrummet och tivolifysik.
Mannen bakom projektet är Skolresurs Nikke Palmberg.
Forskningens värld består av en serie korta filmer (ca 5 min), där unga forskare från Åbo Akademi berättar om sitt arbete. I filmerna förklarar de varför de blev intresserade av sitt ämne, de presenterar sin forskning, berättar vad de gör i praktiken och vilken betydelse deras forskning har för vårt samhälle och vår framtid.
Filmerna är främst riktade till studerande i gymnasier.
Till vändagen hör vändagskort, och vad är inte bättre än ett matematikinspirerat kort för en vän. I de bifogade bilagorna finns hjärtformer som alla är konstruerade med enkla matematiska kurvor – hur?
Ett relativt nytt sätt för datavisualisering är s.k. dynamiska eller rörliga diagram (eng: motion charts). Denna typ av graf blev populariserad i samband med professor Hans Roslings presentationer om ”världens hälsotillstånd”. Gapminder heter en organisation (http://www.gapminder.org/) som utvecklar denna visualiseringsteknik. På Gapminders hemsida finns flera videon där Rosling använder mjukvaran för att visualisera olika datamaterial. Några av dessa bör upplevas! Gapminder har en databas som är välfylld med (förhoppningsvis) tillförlitligt data som berör hälsa, välfärd, energi, miljö och mycket annat.
Läs mer i bilagan!
Inom t.ex. geologin och arkeologin har man ibland behov av att bestämma hur sfäriskt eller runt ett föremål är. Det kan vara fråga om en sten, ett frö eller en metallbit. Begreppet sfärisitet introducerades och studerades av geologen Hakon Wadell på 1930-talet.
Läs mer i bilagan!
Veckans matematikproblem är en serie uppgifter från år 2014 som har skapats av matematiklärarstuderande. Uppgifterna publicerades i LUMA-sanomat under våren 2014 och efter översättning finns de tillgängliga även här. Som lärare har du rätt att modifiera uppgifterna så att de passar för den ålderskategori, det temaområde eller den svårighetsgrad du behöver.
Ärter i flaska
Sinus, cosinus och tangent
Diagram och lägesmått
Spela bingo i koordinatsystem
Vinkelsummor – trianglar och månghörningar
Vikmodellerna kan användas i åk 1 – 8:
– Klipp, vik, bygg och fundera. Rita ev. mönster på pyramidens sidor före klippandet. (Lim behövs inte!)
– Två pyramider med likadana basytor kan fogas ihop bas mot bas.
Vikmodellerna med tillhörande räkneuppgifter kan användas i åk 9 och gymnasiet:
– Observera att det finns två varianter av samma uppgifter! De skiljer sig från varandra endast i frågan om bildseriens utseende: I den ena varianten används färgbilder med lika långa sträckor i samma färg för att förtydliga idén, i den andra är pyramiderna jämngråa och användaren uppmanas färga själv. Välj den du föredrar.
– I en klass, där det finns elever som tycker det är svårt att räkna med variabler, kan man ju förenkla uppgiften genom att bestämma kantlängden i den första pyramiden, t.ex. a = 1 . Eller varför inte låta eleverna välja om de vill använda variabeln a eller ett bestämt talvärde? Sedan kan man ju jämföra resultaten och diskutera skillnader / likheter.
Eftersom det finns tre olika vikmodeller kunde grupparbete med tre elever per grupp vara lämpligt
(Idén till vikmodellerna är hämtad ur Jaakko Joki: Hahmottavaa geometriaa. Opetushallitus.Yliopistopaino, Helsinki 2004. ISBN 952-13-2162-8)
PyramidBESKRIVNING
PyramidUPPGIFTERv1
PyramidUPPGIFTERv2
PyramidVIKMODELL
Detta är en samling problemlösningsuppgifter utvalda ur två kompendier (Individuell problemlösning i klassen, Mera problemlösning i klassen) skrivna av Lars Burman. Kompendierna utgavs av Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi 1996 respektive 1997. Uppgifterna har överförts till digital form och omarbetats en aning för att bättre passa in i vår tid.
Samlingen uppgifter var ursprungligen ett resultat av PUMA-projektet, vilket bedrevs åren 1993-1997 i samarbete mellan Institutionen för lärarutbildning och Vasa övningsskolas högstadium. Avsikten med projektet var att utveckla matematikundervisningen beträffande inlärning och undervisningsmetoder som utvärdering.
Vilka typer av matematiksvårigheter finns det och hur kan man känna igen dem? Vad kan man göra som lärare om man har elever med matematiksvårigheter i sin klass?
Bland annat dessa frågor diskuteras i detta seminariearbete om matematiksvårigheter.
Lagom till påsk kan det passa sig med lite matematiskt pusslas. I de tre bilagorna nedan finns ett memoryspel med påskinspirerade, symmetriska bilder.
Den andra bilagan ( Om symmetrier), där frågan ”Vad menas med symmetrier?” behandlas, är avsedd som bakgrundsmaterial till memoryspelet.
I den tredje bilagan (konstruktion) förklaras hur äggen i påskmotiven är ritade med hjälp av matematiska kurvor.
Memoryspel med symmetrier
Om symmetrier
Konstruktion av påskäggskurvor