P\u00e5 eftermiddagen bes\u00f6kte vi Tr\u00e4skb\u00f6le Tr\u00e4dg\u00e5rd i T\u00f6jby. Stefan Nordmyr ber\u00e4ttade om odlingarna som omfattar 15 000 m\u00b2 och det \u00e4r gurka som odlas \u00e5ret runt. Avfuktning finns p\u00e5 12 000 m\u00b2 f\u00f6rdelat p\u00e5 sex moduler, med en l\u00f6sning fr\u00e5n NW Systems. I det gamla v\u00e4xthuset anv\u00e4nds HPS-lampor, medan LED-lampor anv\u00e4nds i de \u00f6vriga v\u00e4xthusen.<\/p>\n
\u00c5rsf\u00f6rbrukningen av energi ligger mellan 5000 – 6000 MWh, varav 4000 MWh kommer fr\u00e5n flis och 2000 MWh fr\u00e5n torv. Den genomsnittliga dagliga f\u00f6rbrukningen \u00e4r cirka 10 – 11 MWh, men kan n\u00e5 upp till 20 – 25 MWh, med en maximal output kring 50 – 60 MWh. Det g\u00e5r \u00e5t cirka 16 m\u00b3 x 3 flis\/torv per dygn. Flytgasen har ersatts med ren koldioxid, vilket visade sig vara dyrt f\u00f6r en liten konsument.<\/p>\n
Br\u00e4nsle<\/strong><\/p>\n Under vintern anv\u00e4nds 1\/3 torv och resten energivirke, men det \u00e4r m\u00f6jligt att f\u00e5 full effekt enbart fr\u00e5n tr\u00e4flis. P\u00e5 sommaren anv\u00e4nds endast tr\u00e4flis. Lagerplatsen rymmer 225 m\u00b3 x 3 flis\/torv, en entrepren\u00f6r kommer till g\u00e5rden och flisar 300 – 400 m\u00b3 \u00e5t g\u00e5ngen. Solrospellets har testats med d\u00e5lig framg\u00e5ng, d\u00e5 de kladdade fast och gav mycket aska. R\u00f6kgaserna steg med 70 – 80 grader. B\u00e4ttre erfarenhet har man haft av ett havreparti, d\u00e4r en tredjedel av br\u00e4nslemixen bestod av havre.<\/p>\n B\u00e5de torvpriserna och priset p\u00e5 flis har stigit r\u00e4tt mycket de senaste 15 \u00e5ren. Det skulle dock vara mer ekonomiskt att enbart anv\u00e4nda torv i dagsl\u00e4get. Energivirket kommer fr\u00e5n samma skogs\u00e4gare i n\u00e4romr\u00e5det, och det \u00e4r optimalt att hugga nu i mars och k\u00f6ra virket kring midsommar.<\/p>\n Bild 1. Flislager (foto Katrin Asplund)<\/em><\/p>\n Lagring<\/strong><\/p>\n Energivirket lagras i 350 fast-m\u00b3 i rad x 6, vilket motsvarar \u00e5tminstone \u00e5rsf\u00f6rbrukningen. Ytan \u00e4r asfalterad, med lutning och t\u00e4tt staplat material. Ingen kvalitetsf\u00f6r\u00e4ndring har m\u00e4rkts sedan virket h\u00e4mtats till g\u00e5rden. T\u00e4ckpapper anv\u00e4nds inte och det har inte varit n\u00e5gon positiv erfarenhet att ha stockar under virket vid lagring. Alla tr\u00e4dslag anv\u00e4nds inklusive tall, bj\u00f6rk och asp.<\/p>\n Bild 2. Lagring av energivirke (foto Peter Wiik).<\/em><\/p>\n Panna<\/strong><\/p>\n Flispannan \u00e4r en 3 MW Nakkila panna fr\u00e5n 2008 och det finns en 500 m ackumulatortank. Man \u00f6verv\u00e4ger att installera en 3 MW elpanna. Temperaturen i br\u00e4nnkammaren kan uppg\u00e5 till 900 grader, och 500 liter br\u00e4nsle finns i v\u00e4ntankammaren och som sen ramlar ner n\u00e4r det beh\u00f6vs. Ingen r\u00f6kgas\u00e5tervinning anv\u00e4nds.<\/p>\n Framtida projektid\u00e9er<\/strong><\/p>\n Biogasproduktion skall unders\u00f6kas.<\/p>\n <\/p>\n F\u00f6rfattare: Nina \u00c5kerback, Projektledare, Yrkesh\u00f6gskolan Novia<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I mitten av mars bes\u00f6kte vi i projektgruppen Secure-Bio-Supply tillsammans med projektpersonal fr\u00e5n projekten Nytt Blad (Novia) och Ansvarsfull matproduktion (\u00d6sterbottens svenska lantbrukss\u00e4llskap) N\u00e4rpes f\u00f6r att bekanta oss med energil\u00f6sningar hos tv\u00e5 v\u00e4xthusproducenter, Tr\u00e4skb\u00f6le Tr\u00e4dg\u00e5rd Ab och Harf Handelstr\u00e4dg\u00e5rd. Nedan … Forts\u00e4tt l\u00e4sa ![\"\"](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/secure-bio-supply\/wp-content\/uploads\/sites\/264\/2025\/08\/Picture1.jpg\")
<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/secure-bio-supply\/wp-content\/uploads\/sites\/264\/2025\/08\/Picture2.jpg\")
<\/p>\n