Texten sammanställd av Robert Köhler, Sami Lieskoski
Sent i september gjorde Secure-Bio-Supply ett besök till Kållby energivirkesterminal samt en av Pedersöre Värmes värmecentraler där vi togs emot av Stefan Högnabba (PK-Bioenergi) samt Markus Strömsnäs (Pedersöre Värme). Kållby energivirkesterminal ägs och drivs av PK-Bioenergi AB, ett dotterbolag till Kronoby Energiandelslag och Pedersöre Värme Ab.
Figur 1. En vy från upplagring av energived i september 2024 vid Kållby energivirkesterminal.
Virkesterminalen togs i bruk år 2014 och är 3 hektar stor varav cirka 1 hektar är asfalterad, terminalen lagrar ungefär 18 000 kubik energivirke för tillfället. Innan terminalen togs i bruk förvarades allt virke i skogen, vilket medförde osäkerhet för tillgången på bränslet eftersom skogsvägar kan vara svåråtkomliga när det är blött eller finns mycket snö. PK-Bioenergi köper in en stor del av sitt virke från lokala skogsägare inom en radie på ca 50 km. Ca 80 % görs inköp via virkesbolag och ca 20 % direktköp av skogsägare. Förutom traditionellt energivirke har också exempelvis björk av massavedskvalitet köpts in. På området förvaras energivirke som flisas efter behov för att sedan transporteras till 14 fjärrvärmeanläggningar runtom i nejden, bl a till värmecentralerna i Pedersöre och Kronoby. Just nu lagras bränslet högst för ett år, bränslets energiinnehåll minskar ju längre det lagras i och med materialförluster.
Praxis som PK-Bioenergi märkt fungerar bra för dem vid terminalen är att förvara björk i egna virkesstaplar. I staplar med annat virke läggs ett lager av björk längst ut på sidorna och ovanpå staplarna, detta har visat sig minska inverkan av insekter på virkesstaplarna. För att hålla det torkade virket så torrt som möjligt, täcks staplarna också med papper. Energivirket som står på asfalterad mark torkar bra genom hela högen, medan de som står på bar mark har ett fuktigare lager längst ner cirka 0,5 meter från marken. Detta leder till att en andel av bränslet har lägre kvalitet. I dagsläget skulle företaget ha valt att asfaltera hela terminal området på en gång för att undvika svinnet.
Terminalen har kameror så att operatörerna kan övervaka verksamheten på distans, samt chaufförerna kan se ifall det finns flis färdigt att hämta.
Under dagen besökte vi även Bennäs värmecentral, där en av Pedersöre Värmes nio värmepannor finns. Centralen vi besökte har en 3,5 MW flispanna samt en 4 MW biogaspanna. Flispannan körs för det mesta med skogsflis men kan även bränna stycketorv ifall det finns behov för högre effekt, detta görs till exempel om det är kallare än -20 grader ute. Bränns torv i pannan kan torvens andel vara högst 30–40%, annars blir temperaturen i pannan för hög. Torven levereras av Neova (tidigare Vapo), transportavståndet är ca 70 km. Gaspannan används då flispannans effekt inte ensam klarar av behovet eller ifall flispannan är ur bruk till exempel pga. service. Värmecentralen förser ett antal kommunala byggnader, några industribyggnader samt några höghus med värme. Värmecentralen har en dieseldriven generator som säkerställer att verksamheten kan fortsätta och de kan förse värme även vid strömavbrott.
Figur 2. Flislagret vid Bennäs värmecentral. På bilden från vänster syns: Stefan Högnabba (PK-Bioenergi), Robert Köhler (Åbo Akademi), Markus Strömsnäs (Pedersöre Värme).
Värmecentralen har ett flislager dit bränslet förs från terminalen för att mellanlagras före användning. Från flislagret matas bränslet via cylindrar till ett rullband som för bränslet vidare till pannan. Före cylindrarna hjälper en blandare till att söndra klimpar som kan bildas när fliset fryser ihop på vintern. Temperaturen i flishögarna i lagret brukar stiga något vilket gör att vattenånga börjar avdunsta, detta leder till att bränslet torkar men samtidigt förlorar det torrsubstans. Flislagret är försett med kameror som är riktade mot högarna så att dessa kan övervakas från centralens kontrollrum och man kan se när mera flis behöver hämtas från terminalen. I kontrollrummet har man också tillgång till realtidsinformation från diverse sensorer som finns utplacerade runtom i centralen. Värmecentralen kan styras på distans och det är alltid någon som dejourerar och ser till att allt flyter på som det skall.
Besöket var både intressant och givande, genom att vi fick diskutera med lokala aktörer och se funktionerna vid en lokal energivirkesterminal samt insidan av en av värmecentralerna dit skogsfliset levereras.
