I projektet Utveckling av långtidsupplagring av fasta biobränslen (Secure Bio Supply) planerar vi genomföra en studieresa till Västerbotten, Sverige i höst (2-5.9.2025). Under resan kommer vi besöka olika energibolag/värmeverk samt organisationer och högskolor som kopplar till projektets tema, det vill säga bioenergi, energiberedskap, fjärrvärme med mera. Vi kommer att röra oss mellan Örnsköldsvik, Umeå och Skellefteå.

Vi vill gärna erbjuda möjligheten till samarbetspartners, intressenter och eventuella övriga intresserade att delta i studieresan tillsammans med oss i projektgruppen. Projektet bjuder på transportkostnader under besöket (till och från de olika organisationer vi besöker) samt kostnader för seminarium under båtresan. Övriga kostnader, till exempel båtresa, logi och matkostnader står deltagaren själv för. Deltagarna bokar själv sina resor (hotell och båtresa).

Bifogat finns en beskrivning av reseplaneringen i stora drag (detaljer kan ännu komma att ändra).

Preliminärt program

Vänligen meddela så fort som möjligt men senast 10.8.2025 om du önskar delta i resan!

För anmälning till resan, vänligen kontakta:

Lisabet Sandin-Kula

lisabet.sandin-kula@abo.fi

+358 505247813

För frågor om programmet, vänligen kontakta:

Margareta Björklund-Sänkiaho

margareta.bjorklund-sankiaho@abo.fi

+358 505421079

Välkommen!

*******************************************************************************************

Olemme suunnittelemassa Utveckling av långtidsupplagring av fasta biobränslen (Secure Bio Supply)– hankkeessa opintomatkaa Ruotsin Västerbotteniin tänä syksynä (2-5.9.2025). Matkan aikana vierailemme erilaisissa energiayhtiöissä/lämpölaitoksissa sekä organisaatioissa ja yliopistoissa, jotka liittyvät projektin teemaan, eli bioenergiaan, energiavalmiuteen, kaukolämpöön ja muuhun. Liikumme Örnsköldsvikin, Umeån ja Skellefteån välillä.

Haluamme tarjota yhteistyökumppaneille, sidosryhmille ja muille kiinnostuneille mahdollisuuden osallistua opintomatkalle kanssamme projektiryhmässä. Hanke tarjoaa kuljetuskustannukset vierailun aikana (Ruotsissa) sekä kustannukset seminaareista laivamatkan aikana. Muut kustannukset, kuten laivamatkat, majoitus- ja ruokakustannukset, maksaa osallistuja itse. Osallistujat varaavat itse matkansa (hotelli ja laivamatka).

Liitteenä on kuvaus matkan suunnittelusta pääpiirteittäin (yksityiskohdat voivat vielä muuttua)

Preliminärt program

Ilmoitathan meille 10.8.2025 mennessä, jos haluat osallistua matkalle!

Jos haluat ilmoittautua matkalle, ota yhteyttä:

Lisabet Sandin-Kula

lisabet.sandin-kula@abo.fi

+358 505247813

Jos sinulla on kysyttävää ohjelmasta, ota yhteyttä:

Margareta Björklund-Sänkiaho

margareta.bjorklund-sankiaho@abo.fi

+358 505421079

Tervetuloa!

Den 15.5.2025 gick mellanseminariet i vårt projekt av stapeln. Nästan 25 deltagare samlades vid Yrkeshögskolan Novia i Vasa för att ta del av presentationer och diskussioner kring temat Fjärrvärme – bioenergiförsörjning och lagring?

Under seminariet fick vi lyssna till fyra presentationer som kopplade till temat. Hannes Tuohiniitty, verksamhetschef vid Bioenergia ry inledde med att diskutera bioenergins roll i Finland och globalt, samt scenarier för utvecklingen av bioenergi i framtiden. Esa Koskiniemi, inköpschef vid EPV Energia fortsatte med att tala kring rubriken Energiamurros kaukolämmön tuotannossa utifrån EPV Energias perspektiv. Jan Slotte fungerar som verksamhetsledare för Skogsvårdsförening i Österbotten r.f. Han diskuterade utvecklingstrender inom skogsbränslen i sin presentation. Temat för den sista presentationen var Energival 2030 för mindre värmecentraler. Stefan Högnabba, vd för PK Bioenergi och Kronoby Energiandelslag höll i presentationen.

Presentatörerna tog upp flera centrala frågor som branschen bör ta i beaktande gällande energi- och fjärrvärmeproduktion, bland annat försörjningstrygghet, lagring och logistik. Det finns till exempel en stor oförutsägbarhet i bränslebehovet för uppvärmningssäsongerna under de kommande åren. Den gångna vintern var mild och den planerade bränsleförbrukningen reducerades till cirka hälften. Men eftersom man inte vet huruvida kommande vintrar blir milda eller extremt kalla är det svårt att beräkna hur stor försörjningsberedskap som behövs. Gällande lagring av bränslen kan nämnas bland annat utmaningar med nedbrytningen, där till exempel träbränslen kan ha lagringsförluster på cirka en procent per månad. I träflislager finns alltid ett oroselement kring brandsäkerhet, där är rått trä mindre riskabelt att underhålla än träflis.

Gällande tillgång till skogsbränslen har utfasningen av torv (och kol) naturligtvis spelat en stor roll men också ukrainakriget har haft en stor inverkan. När kriget i Ukraina bröt ut och importen av ryska träbaserade bränslen stoppades, ökade efterfrågan på inhemsk energived vilket gjorde att priserna steg och det blev svårare att få tag på detta. De senaste åren har elektrifieringen av värmeproduktionen tagit fart och elpriserna har pressats ner vilket gjort att efterfrågan på skogsbränslen har minskat. Logistik och bränsleanskaffning blir allt svårare att planera då behovet kan variera drastiskt från dag till dag eftersom många värmeverk agerar efter elmarknadens logik.

Avslutningsvis ville vi i projektgruppen höra deltagarnas tankar kring vad som redan nu fungerar bra när det kommer till fjärrvärmebranschen i Österbotten samt vilka utmaningar som finns i dagsläget och som branschen eventuellt står inför i framtiden. Oförutsägbarheten inom elförsörjning förväntas öka i framtiden på grund av bland annat en instabil global miljö, och framtiden för skogenergiindustrin är utmanande. Samtidigt behöver man hitta sätt att anpassa branschen till dessa utmaningar, eftersom utmaningarna inte försvinner någonstans. Innovationer och nya produkter är viktiga att arbeta fram för att hänga med i den snabbt föränderliga värld vi lever i och för att kunna lösa åtminstone en del av utmaningar branschen ställs inför.

Vi i projektgruppen är glada över att seminariet blev lyckat. Det är alltid värdefullt att kunna samla experter inom ett visst område för att samverka, diskutera och visionera framåt. Tack för en givande eftermiddag!

Presentatörer under seminariet (från vänster): Jan Slotte, verksamhetsledare, Skogsvårdsföreingen i Österbotten r.f., Esa Koskiniemi, inköpschef, EPV Energia, Hannes Tuohiniitty, toimialapäällikkö, Bioenergia ry, Stefan Högnabba, vd PK Bioenergi.

Två pinfärska Infosheets finns nu till påseende här på bloggen! Denna gång handlar det om energiinnehåll och densitet för skogsbiomassa!

I del 1 hittar ni de formeler som behövs för uträkning, och i del två beskrivs lite närmare exempelberäkningar för helträdsflis av gallringsvirke.

Trevlig läsning!

Infosheet 3-del 1: Energiinnehåll och densitet för skogsbiomassa

Infosheet 3-del 2: Energiinnehåll och densitet för skogsbiomassa

Vi har en ny medarbetare i vårt projektteam från och med Mars och hon kommer från Centret för Livslångt Lärande vid Åbo Akademi. Varmt välkommen med Lisabet Sandin-Kula!

Så här beskriver Lisabet sig själv:

“Jag har studerat allmän pedagogik och jobbar som utbildningsplanerare vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi. Jag har hand om koordineringen i projektet, vilket mer konkret innebär att jag ansvarar för bland annat projektets verksamhet, ekonomi, rapportering och kommunikation. Som koordinator fungerar man som en spindel i nätet, vilket är ett intressant och mångsidigt uppdrag.”

Projektets andra infosheet är nu synligt på projektets bloggsida!

Temat denna gång är Fukthalten i färskt trä.

På tre språk (svenska, finska och engelska) hittar du en kort beskrivning över varför och hur fukthalten kan variera under året i olika träslag.

Infosheetsen hittar du här

I Centret för livslångt lärandes senaste nyhetsbrev CLLsius finns det nu en beskrivning av Secure Bio Supply-projektet och dess nuvarande verksamhet.

Gå gärna in och läs:

Projektet Secure Bio Supply strävar mot en hållbar energiomställning

I projektets Arbetspaket 1 ligger fokus på en kartläggning av energiförsörjningsberedskapens nuläge i Finland och i Österbotten. Skogscentralen som ansvarar för detta arbetspaket har skrivit en rapport (på finska) över detta och den kan nu hittas här:

https://blogs2.abo.fi/secure-bio-supply/arbetspaket-1-wp1/

Trevlig lässtund!

Sist i tur att presentera sin projektpersonal är Yrkeshögskolan Novia i Vasa:

”Katrin Asplund, projektledare från Novias sida i Secure-bio-supply projektet. Miljöingenjör och sociolog som sedan 2018 varit inblandad i diverse forskningsprojekt vid Novias FUI för hållbar energiteknik. I tillägg till att jobba med kommunikation och grafik, kommer mitt fokus att ligga på utsläpp och miljöpåverkan, och med livscykelanalysen som hjälpmedel kommer vi vid Novia att titta närmare på vilka effekter långtidslagringen av fasta bränslen har på klimat och miljö.”

”Nina Åkerback. Jag är utbildad diplomingenjör och lärare. I projektet jobbar jag med livscykelanalyser. LCA är ett verktyg för att bedöma och redovisa miljöpåverkan för en produkt eller ett system. I projektet intresserar vi oss för hur miljöpåverkan skiljer sig åt mellan olika typer av fasta bränslen, och vi är nyfikna på att se vilken inverkan lagringsmetod och lagringstid har på biobränslena i LCA- modellen”

Nina Åkerback och Katrin Asplund

Secure-Bio-Supply-hanke järjesti 28.11.2024 yritysvierailu- ja työpajapäivän Laihialla.

Tutustumiskohteena oli Laihian Nuuka Lämpö Oy:n Laihian lämpölaitos. Yhtiö tuottaa 95 prosenttisesti kotimaisella polttoaineella kaukolämmitykseen tarvittavan energiamäärän. Mukaan oli kutsuttu Pohjanmaan alueella toimivien lämpölaitosten edustajia sekä hankkeen ohjausryhmän jäseniä. Paikalle saapui 12 kiinnostunutta osallistujaa.

Kuvassa toimitusjohtaja Arto Sjöblom (3.vas.) toivottaa vieraat tervetulleeksi tutustumaan Laihian Nuuka Lämpö Oy:n lämpölaitoksen toimintaan.

Laihian lämpölaitoksen syntyhistoria ulottuu aina 70-luvun alkuun saakka, jolloin ensimmäisiä kertoja puhuttiin ja suunniteltiin oman lämpölaitokseen perustamista. Kesti kuitenkin vuoteen 1999 asti ennen kuin ensimmäiset savut oman konttilaitoksen piipusta tuprahtivat taivaalle. Ja siihen aikaan piipusta taisi tosiaan tuprahtaa. Kattila kun käytti polttoaineena öljyä. Nykyinen laitosrakennus valmistui 2001-2002, kattilana 3 MW leijupetikattila. Vuonna 2021 laitosta uudistettiin perusteellisesti. Käytännössä vain rakennuksen seinät jäivät. Tekniikka uusittiin täysin ja tiloihin soviteltiin 6 MW tehoinen arinakattila moderneine ja jopa ylimitoitettuine savukaasujen puhdistusjärjestelmineen. Ajatuksena oli, että puhdistusjärjestelmä riittää täyttämään mahdollisesti tulevaisuudessa kiristyvien määräysten vaatimukset. Polttoaineena käytetään metsähaketta ja turvetta.

Tummanharmaa massiivinen katon läpi työntyvä rakenne on järeästi mitoitettu savukaasusuodatin

Laitoksen polttoaineen hankintaketjusta vastaa nykyään lämpölaitos itse. Energiapuu tulee lähialueen metsistä laitoksen omaan terminaaliin. Terminaalissa on tällä hetkellä noin 4000 m3 varasto. Haketuksen jälkeen valmis polttoaine kuljetetaan laitoksen varasto-/syöttösiiloihin.

Siiloissa on myös turvetta, jota automatiikka syöttää hakkeen mukaan sekoitepolttoaineeksi.

Poltettavan hakkeen kosteus voi maksimissaan olla jopa 60%.

Kattilan hyötysuhde on korkea, noin 91%.

Kuvassa hakkeen syötön ns. ”päiväsuppilo”.

Toimitusjohtajan omaa osaamista. Itse suunniteltu ja toteutettu laitoksen ohjausjärjestelmä.

Laitoksen valvomo

Laitoksen tekniikassa on toteutettu useita omia ratkaisuja. Ohjausjärjestelmän lisäksi muun muassa kameravalvontajärjestelmä on omaa käsialaa.

Kaupallisen, noin 16 000 euroa maksavan valvontakamerajärjestelmän sijaan rakennettiin 20 kameran järjestelmä henkilöautojen peruutuskameroista, hinta noin 600 euroa.

Muita persoonallisia ratkaisuja on myös ”Pohjanmaan tehokkain lihankypsennyslaitos” 😊

”paistopiste”

”paistomittari”

Laitoksen toiminnasta vastaa tällä hetkellä kaksi laitosmiestä, logistiikasta yksi henkilö ja hallinnosta sihteeri.

Näytöillä voidaan seurata päälaitoksen, konttilaitoksen ja varajärjestelmien prosesseja.

Sähköautomaatioon erityisesti perehtynyt Arto Sjöblom suunnittelee tekoälyratkaisujen tuomista toimintojen ohjausjärjestelmiin. Odottelemme mielenkiinnolla!

Kiitos Arto mielenkiintoisesta esittelystä!

Työpaja

Siirryimme iltapäiväksi paikallisten nuorten yrittäjien perustaman Hupi Coworking – yrityksen kokoustiloihin. Hupi-sana on pohjalainen käännös hub-sanasta!

Paikan perustaja, Sanna-Kaisa esitteli vanhaan villakehräämöön perustettua yhteisöllistä kokous- ja työtilakonseptia. Paikasta voi vuokrata tiloja kokouskäyttöön tai esimerkiksi vaihtoehdoksi etätyöpisteeksi.

 Yksinkertaisilla mietityillä ratkaisuilla tiloihin on saatu kodikas tunnelma.

Oli hyvät puitteet!

Jälkisiivoukseen sai valita työvälineitä mieleiseltä aikakaudelta

Päästiinhän me asiaankin.

Puolitoista tuntia hurahti kuin siivillä keskusteltaessa toimialan nykytilasta ja tulevista näkymistä.

Pohdinnassa oli muun muassa meneillään olevan energia- ja tekniikkamurroksen nopeus ja vaikuttavuus. Eteneekö tekninen kehitys tällä nykyisellä hurjalla vauhdilla? Tuleeko sähkökattiloista lämmöntuotannon valtavirtaa? Kehittyykö varastointitekniikka? Tapahtuuko kehityksessä takapakkia jos esimerkiksi sähkön hinta nousee radikaalista?

Mitä jos kaukolämmön hinta nousee, ovatko kuluttajat valmiita vaihtamaan lämmitysmuotoa? Onko vaihtaminen teknisesti kuinka helppo tai hinnakas ratkaisu?

Arto tarkensi vielä oman yrityksen logistiikkaratkaisuja. Varastossa on noin puolen vuoden polttoaineet. Tämä tarkoittaa, että varastoon sitoutuu iso pääoma, varsinkin suhteutettuna toiminnan volyymiin. Laihian Nuuka Lämpöhän – ja Isonkyrön Lämpö – toimii periaatteella, että maksimaalista voittoa ei tavoitella. Yhtiöiden toiminta-ajatuksena on: ”Kohtuuhintaisen energian tuottaminen asiakkaillemme luotettavasti, taloudellisesti ja tehokkaasti.”

Yrityksen polttoaineen hankintaketju toimii ja toiminnassa on huomioitu myös riskivaraa.

Hankintaketjujen optimointi yleisesti todettiin isoksi haasteeksi. Puuperäisen polttoaineen pitkäaikaisvarastoinnin kehittäminen olisi iso onnistuminen.

Haasteita siis riittää, emmekä yhden iltapäivän aikana löytäneet ratkaisuja kaikkiin.

Yhdestä asiasta olimme kuitenkin aika yksimielisiä. Valtion poukkoileva energiapolitiikka taitaa olla suurin haaste.

Päivän ja tapaamisen yksi tavoite oli toimijoiden yhteinen tapaaminen, yhteiset keskustelut ja verkostoitumisen alulle saattaminen.

Arto pohjusti keskustelua toteamalla, että muilla toimialoilla verkostoituminen ja hyvien käytäntöjen jakaminen toimii, mutta hänen kokemuksensa mukaan teknisellä, insinöörivetoisella toimialalla kaikki ei niin helppoa tai luontevaa olekaan.

Tästäpä projekti otti koppia! 2025 heti alkuvuodesta otetaan työn alle toimet verkoston aikaan saamiseksi.

Kiitos kaikille mukana olleille ja erityiskiitos Artolle järjestelyistä.

Kirjailija ja valokuvaaja

Projektipäällikkö Juha Niskanen