{"id":255,"date":"2019-01-11T00:57:08","date_gmt":"2019-01-10T22:57:08","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/religionsmoten\/?page_id=255"},"modified":"2019-01-11T14:23:17","modified_gmt":"2019-01-11T12:23:17","slug":"extremistiska-foreteelser-i-vara-religioner","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/religionsmoten\/projektarbeten\/extremistiska-foreteelser-i-vara-religioner\/","title":{"rendered":"Extremistiska f\u00f6reteelser i v\u00e5ra religioner"},"content":{"rendered":"
Sonja Shaikh<\/strong><\/header>\n
\n

 <\/p>\n

Extremism \u00e5terfinns i n\u00e4stintill alla religioner och det finns otaliga s\u00e4tt att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 den som v\u00e4ljer en fundamental v\u00e4g i sitt liv.<\/p>\n

Det verkar inte finnas 100% s\u00e4kra f\u00f6rklaringar p\u00e5 varf\u00f6r fundamentalism och extremism f\u00f6rekommer i v\u00e5ra religioner. D\u00e4rmed har jag best\u00e4mt mig f\u00f6r att knacka p\u00e5 ytan och lyssna hurdana ekon jag f\u00e5r till svar.<\/p>\n

Min intention \u00e4r att f\u00f6rs\u00f6ka ut\u00f6va, inte en fundamental, men f\u00f6rhoppningsvis n\u00e5gonting som har inslag av integral tankeg\u00e5ng. Det betyder att jag har som syfte att f\u00f6rs\u00f6ka n\u00e5 en helhetssyn \u00f6ver extremistiska f\u00f6reteelser. P\u00e5 grund av utrymmesbrist kommer uppsatsen \u00e4nd\u00e5 att bli r\u00e4tt s\u00e5 koncentrerad.<\/p>\n

Termen deprivation \u00e4r n\u00e5gonting som jag \u00e5terkommer till flera g\u00e5nger i min text. D\u00e4rmed \u00e4r det kanske p\u00e5 sin plats att jag redan vid det h\u00e4r laget f\u00f6rklarar vad som menas med deprivation. Deprivation \u00e4r\u00a0ett undandragande eller undanh\u00e5llande av stimulering som \u00e4r av v\u00e4sentlig betydelse f\u00f6r m\u00e4nniskans utveckling <\/em>(wikipedia).<\/p>\n

Kanske \u00e4r det \u00e4nnu p\u00e5 sin plats att via Maslows teori f\u00f6rs\u00f6ka diskutera hur deprivation och fundamentalism m\u00f6jligtvis skulle kunna h\u00f6ra ihop (jag \u00e5terkommer dock senare i texten till sj\u00e4lva deprivationsteorin).<\/p>\n

Maslow menade att m\u00e4nniskan har 5 grundbehov: fysiologi, trygghet, gemenskap, sj\u00e4lvk\u00e4nsla och sj\u00e4lvf\u00f6rverkligande. Det f\u00f6rsta grundbehovet m\u00e5ste uppfyllas innan det andra kan bli uppfyllt o.s.v. Maslow menade vidare att dessa grundbehov \u00e4r naturliga och livsn\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att m\u00e4nniskan skall kunna k\u00e4nna sig tillfredsst\u00e4lld. Fullst\u00e4ndig tillfredsst\u00e4llelse uppn\u00e5s f\u00f6rst vid sj\u00e4lvf\u00f6rverkligande. Om man nu t\u00e4nker att ett eller flera av dessa behov blir totalt fr\u00e5nvarande, kommer k\u00e4nslan av att n\u00e5got fattas i ens liv att dominera.<\/p>\n

Om teorin kan anses som relevant, skulle man m\u00f6jligtvis kunna dra slutsatsen att religi\u00f6s fundamentalism kan till exempel av vissa anses som ett s\u00e4tt att f\u00f6rverkliga sig sj\u00e4lv p\u00e5. D\u00e4rmed kan den som redan har de fyra f\u00f6rsta grundbehoven tillfredsst\u00e4llda, k\u00e4nna att religi\u00f6s fundamentalism \u00e4r ett s\u00e4tt att realisera sitt liv med. Men lika v\u00e4l skulle fundamentala extremister kunna v\u00e4rva troende ur s\u00e5dana grupperingar som fortfarande ligger i de andra grundkategorierna. Det h\u00e4r skulle kunna f\u00f6rklara varf\u00f6r fundamentalister \u00e5terfinns i alla samh\u00e4llsklasser; likas\u00e5 \u00e5terfinns m\u00f6jligtvis en viss s\u00e5rbarhet hos n\u00e4stintill varje individ, oavsett status, \u00e5lder och klasstillh\u00f6righet. Varf\u00f6r vissa som har m\u00f6jlighet att v\u00e4lja annorlunda men v\u00e4ljer \u00e4nd\u00e5 en fundamental v\u00e4g (eller en helt annan stig), kr\u00e4ver dock vidare och annorlunda funderingar.<\/p>\n

Jag har anv\u00e4nt olika typer av k\u00e4llor f\u00f6r att f\u00e5 reda p\u00e5 vad fundamentalism och extremism kan handla om. I slutet av texten under rubriken K\u00e4llor<\/em>, hittar l\u00e4saren vilka verk det handlat om. Den som \u00e4r nyfiken kan skrolla ner redan nu f\u00f6r att ta en titt p\u00e5 dem. Men jag kommer \u00e4ven att h\u00e4nvisa till dem under uppsatsens g\u00e5ng.<\/p>\n

Ut\u00f6ver uppsatsen har jag utf\u00f6rt en intervju med Kimmo Ketola. Ketola arbetar inom kyrkans forskningscentral och belyste fundamentalismens existens ur en religionssociologisk synvinkel. F\u00f6r att spara p\u00e5 utrymmet har jag valt att inte skriva separat om Ketolas tankar och hans forskning i min uppsats. Var och en kan ist\u00e4llet fritt lyssna till intervjun och associera kring den. L\u00e4nken till videon hittar ni i slutet av den h\u00e4r uppsatsen.<\/p>\n

Extremistiska f\u00f6reteelser\u00a0<\/strong><\/p>\n

\u201d<\/em>God kv\u00e4ll! Religi\u00f6sa fundamentalister, krig och mord i Guds namn, f\u00f6rknippar vi ju vanligtvis med islamistiska grupper som Al-Qaida eller talibanerna. Men \u00f6vergrepp och till och med folkmord har beg\u00e5tts i v\u00e5ra dagar \u00e4ven av kristna fundamentalister. Folkmordet i Rwanda f\u00f6r 10 \u00e5r sedan, kr\u00e4vde omkring en miljon m\u00e4nniskors liv. Och de argument som fick vanliga m\u00e4nniskor att sl\u00e5, hugga, skjuta och br\u00e4nna ihj\u00e4l sina grannar var att det var Gud i behagligt. Detta beskrivs i kv\u00e4llens nyproducerade svenska dokument\u00e4r om en del av h\u00e4ndelserna som ledde fram till folkmordet i Rwanda. Och filmmakarna Peter och Maria Rinaldo avsl\u00f6jar ocks\u00e5 de st\u00f6d som de ansvariga f\u00f6r folkmordet hade fr\u00e5n de kristdemokratiska partiernas international.<\/em><\/p>\n

Men hur kunde byborna m\u00f6rda sina egna grannar och bekanta? Och hur kunde det h\u00e4r planeras och genomf\u00f6ras med v\u00e4lsignelser fr\u00e5n landets biskopar och hur kunde det till och med f\u00e5 st\u00f6d fr\u00e5n allierade v\u00e4nner i den europeiska kyrkan och kristdemokratin? Den kristdemokratiska internationalen i Bryssel st\u00f6ttade regimen b\u00e5de f\u00f6re, under och efter folkmordet.\u201d<\/em><\/p>\n

Det var med dessa ord som den svenska dokument\u00e4ren Dokument utifr\u00e5n; I Guds namn Om kristen fundamentalism bakom folkmordet i Rwanda 1994, <\/em>som visades i Sveriges television 2004, b\u00f6rjade. Relevanta ord av dem som undrar.<\/p>\n

Viktiga representanter f\u00f6r kristendomen har allts\u00e5 m\u00e5lmedvetet st\u00f6tt extremism inom den egna religionen s\u00e5 sent som i maj 1994. B\u00e5de FN, Belgien, Frankrike och USA hade enligt dokument\u00e4ren m\u00e5nader i f\u00f6rv\u00e4g vetskap om den kommande massakern. Medan vissa l\u00e4nder valde att blunda, valde det kristdemokratiska partiernas international medvetet att st\u00f6dja folkmordet. Det finns en historia bakom alliansen, men de flesta kan nog h\u00e5lla med om att det f\u00f6rflutna omvandlar inte folkmord till en etisk \u00e5tg\u00e4rd.<\/p>\n

Vid det h\u00e4r laget skulle vissa paralleller kunna dras till andra v\u00e4rldskriget och f\u00f6rintelsen av judar. Under andra v\u00e4rldskriget skulle en god nazist samtidigt vara en god kristen, men p\u00e5 ett f\u00f6rvr\u00e4ngt s\u00e4tt. Hitler f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rvandla kristna traditioner till att st\u00f6dja egna politiska syften (www.varldenshistoria.se). I Rwanda var en god kristen den som stred mot en fiende som ans\u00e5gs vara av minderv\u00e4rdig ras.<\/p>\n

Liknande f\u00f6rs\u00f6k skedde allts\u00e5 \u00e4ven i Rwanda; en rasbaserad f\u00f6rintelse skedde inte bara med st\u00f6d av den kristdemokratiska internationalen och landets biskopar, utan \u00e4ven med st\u00f6d av s\u00e5dant som l\u00e4stes direkt ur bibeln under krigets g\u00e5ng. Kristna traditioner tolkades m\u00e5lmedvetet p\u00e5 ett f\u00f6rvr\u00e4ngt s\u00e4tt. Bibeln tolkades inte som en helhet, utan vissa stycken valdes m\u00e5lmedvetet ut f\u00f6r att st\u00f6dja krigets g\u00e5ng (I Guds namn Om kristen fundamentalism bakom folkmordet i Rwanda 1994)<\/em>. Till\u00e4ggas kan, att \u00e4ven \u00e4ven Hitlers karri\u00e4r prisades av vissa inflytelserika kristna teologer; bland dessa Gerhard Kittel, Paul Althaus och Emanuel Hirsch (Ericksen, 1985).<\/p>\n

Jag f\u00f6rst\u00e5r att en b\u00f6r vara f\u00f6rsiktig med dessa typer av paralleller och att vissa kan anse ovanst\u00e5ende liknelser som provocerande. Dock \u00e4r det s\u00e4llan fel att diskutera h\u00e4ndelser i det f\u00f6rflutna, f\u00f6r att undvika liknande h\u00e4ndelser i framtiden.<\/p>\n

Historia s\u00e4gs \u00e4nd\u00e5 upprepa sig sj\u00e4lv och tydligen \u00e4ven den fundamentala extremistiska historian.<\/p>\n

Religi\u00f6s extremism har som m\u00e5l att skapa en viss typ av ideal religi\u00f6s v\u00e4rld. B\u00e5de Nazityskland och Rwanda bar p\u00e5 dessa m\u00e5l, som egentligen kan anses som mer politiska \u00e4n religi\u00f6sa. Men det \u00e4r inte bara inom kristendomen som vi kan iaktta fenomenet av den h\u00e4r typen av politik som har inkorporerat religion.<\/p>\n

Likas\u00e5 har man kunnat betrakta judisk extremism som p\u00e5g\u00e5tt helt \u00f6ppet inte minst inom Israels gr\u00e4nser sedan 1967; under detta \u00e5r hade judarna otroligt nog vunnit ett krig mot Egypten, som senare kom att kallas f\u00f6r 6 dagars kriget. David hade vunnit mot Goliat med list och judiska extremister hade nu blivit sj\u00e4lvs\u00e4krare \u00e4n n\u00e5gonsin. (David S. New, 2002, s.30.)<\/p>\n

Judarna levde l\u00e4nge utan ett eget land och n\u00e4r de blev erbjudna Israel 1948, handlade det om det i GT utlovade och l\u00e4nge efterl\u00e4ngtade landet. Judarna hade under en l\u00e4ngre tid lidit av \u201dlandsdeprivation\u201d men hade nu en officiell m\u00f6jlighet att sluta cirkeln. Vissa inom judendomen valde att ockupera f\u00f6r att m\u00f6jligtvis r\u00e5da bot p\u00e5 deprivationen, frustrationen och det eviga vandrandet. Vi kan bara gissa oss till olika djupare orsaker och diskutera vidare kring h\u00e4ndelserna.<\/p>\n

Vissa judar ville dock ha en autonom nation; en nation med egen religion, kultur och r\u00e4ttigheter. M\u00e5let kan inte anses vara girigare eller mer maktgalet \u00e4n hos n\u00e5gon annan som en g\u00e5ng i tiden f\u00f6rt krig f\u00f6r att skapa en nation f\u00f6r sitt folk. Men som tidigare n\u00e4mnt; att peka p\u00e5 att n\u00e5gon annan gjort likadant en g\u00e5ng i tiden \u00e4r varken kreativt eller nyskapande och l\u00e5ngt ifr\u00e5n s\u00e5dant som i dagens ljus kan anses som etiskt.<\/p>\n

I den svenska dokument\u00e4rfilmen Den andra Jerusalem<\/em>, f\u00f6rklarar en palestinier sina k\u00e4nslor \u00f6ver h\u00e4ndelserna i Israel. Han menar att \u201dIsraelerna b\u00f6r vara de f\u00f6rsta att l\u00e5ta andra f\u00e5 sin frihet. De smakade p\u00e5 motsatsen, de blev nedtrampade, br\u00e4nda och f\u00f6rnedrade. Vi l\u00e4t dem stiga in i v\u00e5ra hem och p\u00e5 v\u00e5ra marker och tyckte synd om dem. Men pl\u00f6tsligt h\u00f6jde g\u00e4sten sitt sv\u00e4rd. De \u00e4r g\u00e4ster med sv\u00e4rd i handen.\u201d<\/em><\/p>\n

Enligt dokument\u00e4ren har de fundamentalistiska ockupanterna, allts\u00e5 Israels stat, som 1969 besl\u00f6t sig f\u00f6r att ta kontrollen \u00f6ver V\u00e4stbanken, \u00f6stra Jerusalem och gamla staden, som avsikt att s\u00e5 sm\u00e5ningom f\u00f6rvandla staten till en stat f\u00f6r judar och inte f\u00f6r muslimer. I gatubilden syns detta bland annat genom att den israeliska staten har sedan 1967, l\u00e5tit 46 000 palestinska hem rivas. Och takten avtar inte d\u00e5 rivningsorder forts\u00e4tter att \u00f6sa \u00f6ver de muslimska hemmen. Det s\u00e4gs att f\u00f6r israelerna handlar rivandet om v\u00e4rdefulla arkeologiska gr\u00e4vningar. Den israelitiska statens gr\u00e4vningar n\u00e4rmar sig \u00e4nd\u00e5 i best\u00e4md takt mot ett av muslimers heligaste mosk\u00e9er, Klippdomen. Detta skulle av vissa kunna anses som en t\u00e5lmodig statskupp riktad mot muslimer och utf\u00f6rd av judiska fundamentalister, den israeliska staten.<\/p>\n

Dr. Meyer Margelit, historiker, f\u00f6rfattare, politiker och sj\u00e4lv jude, understryker i dokument\u00e4ren hur naivt det var att ockupera ett land utan att fr\u00e5ga ursprungsbefolkningen hur de tyckte och t\u00e4nkte. Annekteringen av \u00f6stra Jerusalem hade gjorts i strid med internationell r\u00e4tt. Den judiska extremismen lever och verkar ha ett viktigt uppdrag att slutf\u00f6ra; att skapa en ideal stat f\u00f6r judar.<\/p>\n

Som exemplen ovan visar kan religi\u00f6s extremism i v\u00e4rsta fall utnyttjas av stater f\u00f6r att starta krig. Jaakko- H\u00e4meen Anttila f\u00f6rklarar i sin bok Islamin Miekka<\/em>, att man har genom tiderna utnyttjat v\u00e4rldsreligioner f\u00f6r att bemyndiga och motivera v\u00e5ld. Endast mindre religi\u00f6sa mystika eller pacifistiska kretsar med alternativa t\u00e4nkare har haft lyckan att slippa v\u00e5ldst\u00e4mpeln. Ideologier som en g\u00e5ng hamnat i klorna av en stat har genom tiderna r\u00e4ckt f\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga krig. D\u00e4rmed kan man anse att det \u00e4r m\u00e4nniskan som sprider v\u00e5ld och inte ideologierna i sig, f\u00f6rklarar H\u00e4meen-Anttila. (H\u00e4meen-Anttila, 2012, 13.)<\/p>\n

Carl Jung och Karl Marx om extremism<\/strong><\/p>\n

Carl Jung, psykiater och esoterisk mystiker och fadern f\u00f6r analytisk psykologi och sj\u00e4lv son till en pr\u00e4st, menade att alla former av beroende \u00e4r av ondo; oavsett om det handlar om narkotika, alkohol eller idealism.<\/p>\n

Vad \u00e4r d\u00e5 ondska? Enligt nationalencyklopedin handlar ondska om att medvetet vilja vinna makt genom att orsaka lidelse, skada och f\u00f6r\u00f6delse.<\/p>\n

Under sina levnads\u00e5r gjorde Jung intressanta uttalande om bland annat Hitler. Det r\u00e5der delade meningar om Hitler kan r\u00e4knas som en fundamental kristen eller inte. F\u00f6r m\u00e5nga var Hitler \u00e4nd\u00e5 sj\u00e4lva personifieringen av det onda. Utan att nu g\u00e5 alldeles f\u00f6r djupt in i Jungs funderingar menade han att Hitler samtidigt var b\u00e5de ett offer och en som utnyttjade folket. Han var ett offer f\u00f6r det illam\u00e5ende som det tyska folket redan en l\u00e4ngre tid hade g\u00e5tt och burit p\u00e5. Enligt Jung hade tyskarna enbart projicerat sitt illam\u00e5ende, m\u00f6jligtvis en i flera generationer l\u00e4nge \u00e5tg\u00e5ngen deprivation, p\u00e5 sin nationalhj\u00e4lte.<\/p>\n

Hitlers medf\u00f6dda talang gjorde att han var oerh\u00f6rt duktig p\u00e5 att m\u00e4rka den n\u00f6d som det tyska folket k\u00e4nde att de bar p\u00e5, vilket han i sin tur utnyttjade f\u00f6r att n\u00e5 makt och framg\u00e5ng.<\/p>\n

Grovt summerat menade Jung att Hitler endast var en marionettdocka; ett resultat av en l\u00e5ngt \u00e5tg\u00e5ngen deprivation. Jung f\u00f6rklarade att Hitler, den m\u00f6jligtvis n\u00e4stintill n\u00f6dv\u00e4ndiga och av \u00f6det best\u00e4mda marionettdockan som skulle medf\u00f6ra f\u00f6r\u00f6delse men samtidigt l\u00e5ta folket f\u00f6das p\u00e5 nytt genom lidelse, levde under fiskarnas tidsepok. Vattumannens tidsepok som skulle f\u00f6ra med sig individuation (=en \u00f6kad sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e5else), var enligt Jung p\u00e5 kommande.<\/p>\n

Jung menade att mellan varje ny epok skulle komma att ske n\u00e5gonting revolution\u00e4rt; n\u00e5gonting rentav skr\u00e4mmande. Jung menade vidare att m\u00e4nniskan var d\u00f6md enligt universums lagar att uth\u00e4rda andlig lidelse innan f\u00f6r\u00e4ndring kunde ske. Eller som Jung uttryckte saken, \u201dThere is no coming to consciousness without pain\u201d<\/em>.<\/p>\n

\u00c4ven Karl Marx hade under sin tid m\u00e4rkt vad deprivation kunde leda till. Dock koncentrerade sig Marx p\u00e5 den ekonomiska deprivationen; jordliga n\u00f6dv\u00e4ndigheter skulle delas r\u00e4ttvist innan fred kunde uppn\u00e5s. Jung talade i sin tur mer om en st\u00f6rre helighet; en enda sanning som alla mindre sanningar var involverade i. F\u00f6r att finna frid och bli av med den inre tomheten och d\u00e4rmed med den andliga deprivationen skulle man finna den stora sanningen, den enda sanna Guden som f\u00f6renade hela universum. F\u00f6rst d\u00e5 skulle fred uppn\u00e5s, menade Jung.<\/p>\n

Principen om homeostas<\/strong><\/p>\n

Psykoterapeuterna Wallroth & Ryden menar att tanken om homeostas kan anses vara en av de mest l\u00e5nglivade principerna i biologin. I princip betyder det h\u00e4r att allt liv str\u00e4var mot j\u00e4mvikt f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla balans. Enligt min mening kanske fr\u00e5n n\u00e5gon typ av deprivation mot balans. Livets m\u00e5ls\u00e4ttning handlar enligt denna princip om att uppr\u00e4tth\u00e5lla balans och inte om att sl\u00e4cka liv. (Wallroth & Ryden, 2008, 142.)<\/p>\n

Antonio Damasio har principen om homeostas som utg\u00e5ngspunkt i sin forskning kring hur k\u00e4nslo- och tankelivet fungerar. Ett av Damasios id\u00e9er best\u00e5r av tanken att k\u00e4nslolivet \u00e4r ett k\u00e4nsligt styrsystem som j\u00e4mt kalibrerar och reglerar f\u00f6r att h\u00e5lla kursen mot harmoni och lugn. Detta styrsystem skulle i sin tur vara kopplat till olika typer av m\u00f6jliga reaktioner som syftar till att \u00e5terst\u00e4lla balansen n\u00e4r den rubbas. (Wallroth & Ryden, 2008, 145.)<\/p>\n

Jag anser att vill man f\u00f6rst\u00e5 fundamentalism ur en mer holistisk synvinkel skulle man till exempel kunna t\u00e4nka att v\u00e4rlden och m\u00e4nskligheten \u00e4r en kropp d\u00e4r principen om homeostas tar uttryck. Extremism skulle i s\u00e5dana fall kunna anses som en naturlig bieffekt i en v\u00e4rld som kan anses ligga i obalans och som hela tiden s\u00f6ker sig mot j\u00e4mvikt.<\/p>\n

Deprivationsteorin<\/strong><\/p>\n

Ordet deprivation som i princip betyder n\u00f6d och som jag redan diskuterade tidigare om, verkar vara ett \u00e5terkommande tema bland annat hos personer som unders\u00f6ker fundamentalism och extremism.\u00a0Deprivation kan allts\u00e5 handla om andlig, fysisk, materiell eller existentiell n\u00f6d.<\/p>\n

Enligt deprivationsteorin kan deprivationen i vissa fall \u00f6verg\u00e5 till extremism, fundamentalism och revolt.<\/p>\n

Deprivation kan allts\u00e5 anses leda vissa individer till ett slags s\u00f6kande d\u00e4r m\u00e5let \u00e4r att bli fri fr\u00e5n deprivationen. Detta kan ha lett till att vissa troende som lidit av deprivation kan ha varit l\u00e4tta byten f\u00f6r maktlystna politiker som lagt m\u00e4rke till deprivationen hos sitt folk. Fenomenet skulle i s\u00e5dana fall likna det som Jung f\u00f6rklarade om Hitler och den tyska kristna befolkningen. F\u00f6r att citera pr\u00e4sten och sj\u00e4las\u00f6rjaren G\u00f6ran Bergstrand: Man beg\u00e5r inte mord om man upplever att livet \u00e4r gott (Bergstrand, 2002).<\/p>\n

Om vi utg\u00e5r fr\u00e5n principen om homeostas, att allt liv str\u00e4var efter balans, blir det v\u00e4rt att ta en titt p\u00e5 deprivationsteorin. Deprivationsteorin menar att s\u00e5v\u00e4l existens som uppkomst av religi\u00f6sa r\u00f6relser \u00e4r beroende av att det finns m\u00e4nniskor som upplever n\u00e5gon form av deprivation som de \u00f6nskar \u00f6vervinna. Deprivation kan s\u00e4gas best\u00e5 av tv\u00e5 komponenter, den subjektiva och relativa upplevelsen som ej beh\u00f6ver ha faktisk grund, f\u00f6rklarar L.A Christine Barklund (Barklund, 1995, 35).<\/p>\n

Det \u00e4r v\u00e4rt att notera att Barklunds p\u00e5st\u00e5ende om att den som lider av deprivation inte beh\u00f6ver ha faktisk grund, verkar basera sig p\u00e5 den kunskapsteoretiska realismen.\u00a0 Tar man ist\u00e4llet den kunskapsteoretiska idealismen i beaktande, kommer det att bli avsev\u00e4rt l\u00e4ttare att p\u00e5 en djupare plan l\u00e4ra sig att f\u00f6rst\u00e5 och acceptera den deprivation som existerar hos varje individ. Kunskapsidealistiska och fenomenologiska filosofer menar n\u00e4mligen att det inte finns n\u00e5gon objektiv verklighet. Finns det ingen objektiv verklighet kan man egentligen inte heller p\u00e5st\u00e5 att n\u00e5gonting inte skulle ha en faktiskt grund, d\u00e5 den subjektiva verkligheten kan i s\u00e5dana fall anses som verklig. Det verkliga b\u00f6r allts\u00e5 tas p\u00e5 allvar.<\/p>\n

Slutsats<\/strong><\/p>\n

Det paradis som vissa fundamentalister efterstr\u00e4var \u00e4r ett konkret paradis p\u00e5 jorden; en religi\u00f6s idealstat. \u00c4nnu har ingen uppn\u00e5tt ett s\u00e5dant m\u00e5l. Karl Jung menade att paradiset som utlovas inom vissa v\u00e4rldsreligioner, handlar egentligen om en arketyp eller en inneboende prototyp. Paradiset kunde endast uppn\u00e5s via det mentala och via individuation.<\/p>\n

Islam \u00e4r religionen som v\u00e4sterl\u00e4nderna s\u00e5 g\u00e4rna associerar med extremism och fundamentalism. Verkligheten \u00e4r \u00e4nd\u00e5 den att extremism och fundamentalism f\u00f6rekommer i n\u00e4stan alla religioner som v\u00e4lsignats som statsreligioner. Detta f\u00f6rminskar naturligtvis inte allvaret som likt en dimma cirkulerar kring extremismen. Det viktiga \u00e4r att den majoritet av b\u00e5de kristna, judar och muslimer som vill ut\u00f6va en fredlig spirituell religi\u00f6s uppvaknande, inte beblandas med de fundamentala extremisterna som \u00e4r redo att ut\u00f6va v\u00e5ld f\u00f6r att n\u00e5 ideala m\u00e5l.<\/p>\n

Fundamentalism kan enligt deprivationsteorin handla om att antingen bli av med sin k\u00e4nsla av deprivation (en l\u00e4ngtan efter att f\u00e5 uppleva minst eller mer \u00e4n de grundl\u00e4ggande behoven) eller att bli av med en verklig deprivation (inte ens de grundl\u00e4ggande behoven uppfylls). Inom religi\u00f6s fundamentalism vill man uppn\u00e5 dessa m\u00e5l genom att delta som medskapare till en religi\u00f6s idealstat. Att anv\u00e4nda v\u00e5ld f\u00f6r att uppn\u00e5 m\u00e5let anses s\u00e4llan som ett hinder. Denna religi\u00f6sa idealstat anses vara den slutgiltiga l\u00f6sningen f\u00f6r alla typer av deprivation; ett himmelrike p\u00e5 jorden eller ett utopiskt paradis.<\/p>\n

K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n

Dokument\u00e4rer:<\/p>\n

Det andra Jerusalem <\/em>(en film av Pe\u00c5 Holmquist & Suzanne Khardalian), 2017<\/p>\n

I Guds namn Om kristen fundamentalism bakom folkmordet i Rwanda 1994 <\/em>(en film av Maria & Peter Rinaldo), 2004<\/p>\n

F\u00f6rel\u00e4sningar:<\/p>\n

L\u00e4nsimainen esoteria<\/em> (v\u00e4sterl\u00e4ndsk esoterism), plats: Turun yliopisto (\u00c5bo universitet), f\u00f6rel\u00e4sare: Taatila Hippo, datum: 27.09.2018, kl. 16.00-18.00<\/p>\n

Litteratur:<\/p>\n

Bergstrand G\u00f6ran, 2002, En sj\u00e4las\u00f6rjares dilemma<\/em><\/p>\n

Ericksen P. Robert, 1985, Theologians under Hitler<\/em><\/p>\n

H\u00e4meen-Anttila Jaakko, 2012, Islamin miekka<\/em><\/p>\n

New David S., 2002, Holy War<\/em><\/p>\n

Supplement:<\/p>\n

L\u00f6fgren Peter, Hellman Eva, Barklund L.A Christine, Helles Marco, 1995, Fundamentalism, Mekanismer och konsekvenser<\/em><\/p>\n

Tidskrifter:<\/p>\n

https:\/\/varldenshistoria.se\/jul\/hitler-ville-stjala-julen-fran-jesus<\/p>\n

\u00d6vrigt material:<\/p>\n

With one voice <\/em>(en film av Eric Temple), 2009<\/p>\n

Video\/intervju med Kimmo Ketola (p\u00e5 finska, f\u00f6r svensk \u00f6vers\u00e4ttning se nedan)<\/strong><\/p>\n