{"id":194,"date":"2018-12-18T00:02:09","date_gmt":"2018-12-17T22:02:09","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/religionsmoten\/?page_id=194"},"modified":"2019-01-17T13:09:16","modified_gmt":"2019-01-17T11:09:16","slug":"religioners-gemensamma-utmaningar-i-samhallet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/religionsmoten\/projektarbeten\/religioners-gemensamma-utmaningar-i-samhallet\/","title":{"rendered":"Religioners gemensamma utmaningar i samh\u00e4llet"},"content":{"rendered":"

Linda L\u00e5ng och Sandra Peltonen<\/strong><\/p>\n

I detta projekt presenterar vi de utmaningar som speciellt muslimer och judar m\u00f6ter i det moderna samh\u00e4llet i Finland. Detta \u00e4r ett mycket aktuellt, men ocks\u00e5 ett brett tema, och vi har d\u00e4rf\u00f6r valt att fokusera speciellt p\u00e5 religionsundervisningen i skolor, islamofobi och antisemitism, samt pojkarnas omsk\u00e4relse och religi\u00f6s slakt i median. Som material anv\u00e4nder vi oss av ett antal olika artiklar om dessa teman. Vi har ocks\u00e5 diskuterat dessa fr\u00e5gor med Daniel Weintraub, som \u00e4r rektorn av den judiska skolan i Helsingfors, samt Zahra Al Take, som \u00e4r islaml\u00e4rare i \u00c5bo. Dessa videointervjuer \u00e4r infogade i slutet av denna bloggtext.<\/p>\n

Religionsundervisning i skolor \u2013 olika perspektiv<\/strong><\/p>\n

Religionsundervisning ordnas i finska skolor enligt den religion som majoriteten av eleverna tillh\u00f6r. I praktiken betyder detta att majoritetens religionsundervisning \u00e4r evangelisk lutherskt. Enligt lagen om \u00e4ndring av 13\u00a7 grundl\u00e4ggande utbildning (454\/2003), har eleverna r\u00e4tt till undervisning i sin egen religion, om det finns minst tre elever som h\u00f6r till respektive religionssamfund, och om deras v\u00e5rdnadshavare beg\u00e4r undervisning. Detta betyder, att i skolorna i Finland idag undervisas tre former av kristendom: evangelisk luthersk, ortodox och katolsk religionsundervisning. D\u00e4rtill ordnas undervisning i islam, buddhism, baha\u2019i och krishnareligion. Judendom undervisas huvudsakligen i den judiska skolan i Helsingfors. (Katsomusaineiden kehitt\u00e4mishaasteita, Kallioniemi 2007)<\/p>\n

Religionsundervisningen i skolorna har varit ett mycket diskuterat tema under de senaste \u00e5ren, eftersom det finska samh\u00e4llet har blivit allt mer m\u00e5ngkulturellt. Speciellt mycket debatt har skapat f\u00f6rslaget om ett gemensamt \u00e5sk\u00e5dnings\u00e4mne f\u00f6r att ers\u00e4tta den nuvarande modellen, och m\u00e5nga artiklar har skrivits om \u00e4mnet. M\u00e5nga anser, att detta \u00e4r en n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r\u00e4ndring som beh\u00f6vs i dagens samh\u00e4lle. Det har ocks\u00e5 argumenterats, att man eventuellt kommer att bli tvungen att ha ett f\u00f6r alla gemensamt religions- och \u00e5sk\u00e5dnings\u00e4mne av besparningssk\u00e4l: det \u00e4r inte billigt att ordna sm\u00e5gruppsundervisning. (Hakala 2018, kirkkojakaupunki.fi)<\/p>\n

M\u00e5nga religionsl\u00e4rare verkar vara emot f\u00f6rslaget. Ett gemensamt \u00e4mne kan skapa problem, anser livs\u00e5sk\u00e5dningskunskapsl\u00e4raren Ukri Pulliainen, som p\u00e5pekar att ett gemensamt \u00e4mne har redan skapat problem i exempelvis Norge, d\u00e4r varken ateistiska eller religi\u00f6sa v\u00e5rdnadshavare har varit n\u00f6jda – det \u00e4r om\u00f6jligt att skapa ett \u00e4mne som g\u00f6r alla n\u00f6jda. Det blir antingen f\u00f6r religi\u00f6st eller f\u00f6r icke-religi\u00f6st. Han anser ocks\u00e5 att undervisningen i livs\u00e5sk\u00e5dningskunskap skiljer sig f\u00f6r mycket fr\u00e5n religionsundervisningen, och att det inte skulle kunna fungera med att kombinera dem. L\u00e4raren Suaad Onniselk\u00e4 p\u00e5pekar att ett religionsvetenskapligt perspektiv inte \u00e4r neutralt, \u00e4ven om det ofta presenteras som s\u00e5dant. Hon anser att exempelvis muslimer \u00e4r en minoritet, som inte har ekonomiska resurser att ordna utbildning av h\u00f6g kvalitet inom sina egna samfund. Hon p\u00e5pekar att islamundervisningen i skolorna har tv\u00e5 viktiga uppdrag: att ge eleverna en trygg m\u00f6jlighet att utmana traditionen, och att hj\u00e4lpa invandrarelever att anpassa sig till det finska samh\u00e4llet. (Hakala 2018, kirkkojakaupunki.fi) Onniselk\u00e4 skriver ocks\u00e5, att undervisning i just den egna religionen \u00e4r f\u00f6r minoriteterna en j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5ga. Kristen kultur finns omkring oss var vi \u00e4n g\u00e5r, men samma g\u00e4ller inte f\u00f6r exempelvis muslimer i Finland. (Onniselk\u00e4 2018, USKOT-foorumi)<\/p>\n

Professorn Arto Kallioniemi f\u00f6respr\u00e5kar f\u00f6r en gemensam religionsundervisnings\u00e4mne, och anser att det inte r\u00e4cker med att livs\u00e5sk\u00e5dningskunskap skulle \u00f6ppnas som ett alternativ f\u00f6r alla elever, vilket ocks\u00e5 har f\u00f6rslagits. Han anser att det vore viktigt speciellt fr\u00e5n ett dialogiskt perspektiv att eleverna skulle fundera p\u00e5 olika religioner och livs\u00e5sk\u00e5dningar tillsammans. (Hakala 2018, kirkkojakaupunki.fi) Sami Pihlstr\u00f6m har ocks\u00e5 argumenterat, att den nuvarande modellen \u00e4r skadlig och belyser hur vi skiljs \u00e5t fr\u00e5n varandra, eftersom man talar om \u201cegen\u201d religion och \u201cfr\u00e4mmande\u201d eller \u201candra\u201d religioner. Han anser att l\u00f6sningen till detta problem skulle vara ett gemensamt \u00e5sk\u00e5dnings\u00e4mne, n\u00e5got som kunde vara allas \u201cegen\u201d religion. (Pihlstr\u00f6m 2012, teologia.fi)<\/p>\n

Antisemitism och islamofobi i Finland<\/strong><\/p>\n

Islamofobi i Finland har b\u00f6rjat normaliseras. Den har blivit en del av spr\u00e5kbruket vilket g\u00f6r den sv\u00e5r att urskilja, s\u00e4ger Adam Adam i sin kolumn i Afrikan Sarvi. Falska nyheter sprids om muslimer och h\u00f6gerextremistgrupper p\u00e5 Facebook uppmanar till v\u00e5ld mot muslimer och invandrare, p\u00e5pekar Adam. Islamofobi \u00e4r vardag f\u00f6r unga muslimer i Finland, forts\u00e4tter han. Nuoret Muslimit ry (NUMU), gjorde en unders\u00f6kning om situationen i huvudstadsregionen i form av en blankett, som fick 163 informanter varav 58 procent var muslimer. Resultaten visade att muslimer, och speciellt kvinnliga muslimer, uts\u00e4tts f\u00f6r islamofobi allt oftare i sin vardag.<\/p>\n

Nina Maskulin skriver i sin artikel i Teologia.fi om mosk\u00e9byggande i Finland. Liknande skriver Abdirahim Husu Hussein i sin blog i Uusi Suomi. De b\u00e5da talar om de ekonomiska sv\u00e5righeterna i att bygga en mosk\u00e9 i Finland. Fr\u00e4mst \u00e4r det just ekonomiska hinder men Maskulin p\u00e5pekar att det ocks\u00e5 handlar om r\u00e4dsla. M\u00e4nniskor k\u00e4nner inte sig bekv\u00e4ma med en mosk\u00e9 i sina kvarter utan \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r hur en mosk\u00e9 skulle passa in i den v\u00e4sterl\u00e4ndska kristna kulturen. Andra argument var att det skulle \u00f6ka p\u00e5 trafik och kriminalitet. Maskulin lyfter ocks\u00e5 fram diskussionen om att mosk\u00e9n skulle framkalla stridighet mellan sunni och shia muslimer. Dock p\u00e5pekar hon att omkring 60 000 – 80 000 muslimer i Finland knappt g\u00f6r ljud av sig. Hussein n\u00e4mner ocks\u00e5 att det inte finns en ordentlig mosk\u00e9 i huvudstadsregionen d\u00e4r majoriteten av Finlands muslimer bor. De samlas i k\u00e4llaren och h\u00f6ghuslokaler och i sv\u00e5rare tider samlas de bara med \u201csina egna\u201d, menar Hussein. Med \u201csina egna\u201d menar han m\u00e4nniskor ursprungligen fr\u00e5n samma land. Maskulin p\u00e5pekar att en mosk\u00e9 skulle vara viktig f\u00f6r muslimernas assimilering i samh\u00e4llet och f\u00f6r deras identitet.<\/p>\n

P\u00e5 samma s\u00e4tt som islamofobi sprids och v\u00e4xer genom media, v\u00e4xer ocks\u00e5 antisemitismen i Finland genom media. Jenni Repo skriver om antisemitismen i Finland i Seurakuntalainen. Repo ber\u00e4ttar om en unders\u00f6kning vars resultat visade att 15 procent av finl\u00e4ndare kan klassas som antisemitistiska. M\u00e4n tenderade att vara mer antisemitistiska \u00e4n kvinnor. 23 procent av m\u00e4nnen och 6 procent av kvinnorna gav antisemitistiska resultat. Procenten \u00e4r betydligt mindre \u00e4n i st\u00f6rsta delen av Europa och speciellt \u00f6steuropa. Procenten var dock bara 10 procent i Storbritannien och F\u00f6renta Staterna. Repo p\u00e5pekar att antisemitismen i Finland tar mildare uttryck \u00e4n i st\u00f6rsta delen av Europa. I Finland uts\u00e4tts judar f\u00f6r utsk\u00e4llningar och vandalism men mer s\u00e4llan f\u00f6r fysisk v\u00e5ld, vilket \u00e4r vanligare speciellt i \u00f6steuropa. Som sagt \u00e4r medier det st\u00f6rsta problemet eftersom det d\u00e4r sprids l\u00f6gner om judar, vilket en del sedan tror p\u00e5. Repo citerar Finlands Ekumeniska R\u00e5d, Suomen Ekumeeninen Liitto, att judarna upplever mest hat av h\u00f6gerextremister, v\u00e4nsterextremister och av islamska extremister samt av invandrare fr\u00e5n Mellan\u00f6stern.<\/p>\n

Omsk\u00e4relse och religi\u00f6s slakt<\/strong><\/p>\n

Judar omsk\u00e4r traditionellt sina s\u00f6ner n\u00e4r de \u00e4r \u00e5tta dagar gamla medan muslimer v\u00e4ljer hur de g\u00f6r, inom familjen, men ofta n\u00e4r pojken \u00e4r kring tolv \u00e5r gammal. I Finland \u00e4r omsk\u00e4relse till\u00e5tet och det sker omkring 400 omsk\u00e4rningar i Finland per \u00e5r. Det finns dock vissa lagar som b\u00f6r f\u00f6ljas i samband med omsk\u00e4relse. Omsk\u00e4relsen m\u00e5ste utf\u00f6ras av en tr\u00e4nad l\u00e4kare. Om det inte finns en medicinskt sk\u00e4l att omsk\u00e4ra pojken, m\u00e5ste man sk\u00f6ta det inom privata sektorn. Pojken m\u00e5ste f\u00e5 beh\u00f6vd medicin f\u00f6r omsk\u00e4relsen. B\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna b\u00f6r vara \u00f6verens om omsk\u00e4relsen. Om ena f\u00f6r\u00e4ldern inte godk\u00e4nner det, f\u00e5r operationen inte ske. Likas\u00e5 f\u00e5r inte omsk\u00e4relsen ske om pojken inte vill det. Man m\u00e5ste fr\u00e5ga pojken, ifall han p\u00e5 n\u00e5gon niv\u00e5 kan f\u00f6rst\u00e5 vad omsk\u00e4relsen inneb\u00e4r och man m\u00e5ste f\u00f6rklara situationen till pojken. F\u00f6r\u00e4ldrarna st\u00e5r sj\u00e4lv f\u00f6r omsk\u00e4relsens kostnader.<\/p>\n

Vanligaste kritiken mot omsk\u00e4relse \u00e4r att det \u00e4r mot barnets r\u00e4ttigheter speciellt n\u00e4r barnet i m\u00e5nga fall inte kan f\u00f6rst\u00e5 eller p\u00e5verka vad som ska ske, speciellt g\u00e4llande sp\u00e4dbarn. De som \u00e4r f\u00f6r omsk\u00e4relse p\u00e5pekar att f\u00f6rbudet mot omsk\u00e4relse leder till omsk\u00e4relse p\u00e5 okunniga st\u00e4llen och till emigrering ur landet. En del anser att f\u00f6rbudet mot omsk\u00e4relse skulle vara antisemitistiskt.<\/p>\n

I Finland \u00e4r halal k\u00f6tt inget problem eftersom halal slakt f\u00e5r ske p\u00e5 Finlands villkor. Kosher k\u00f6tt m\u00e5ste man dock importera till Finland eftersom djuret inte d\u00e5 f\u00e5r slaktas p\u00e5 judarnas villkor. F\u00f6re man slaktar djuret m\u00e5ste det bed\u00f6vas. Det till\u00e5ter dock inte judarna medan muslimerna \u00e4r okej med det. Judarna slaktar sina djur n\u00e4r de \u00e4r vid fullt medvetande och or\u00f6rda. Man l\u00e5ter blodet rinna efter slaktning. Kosherslakt sker dock endast av tr\u00e4nade slaktare som d\u00f6dar djuret p\u00e5 f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6ket. Om djuret inte d\u00f6r p\u00e5 f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6ket, f\u00e5r det inte \u00e4tas.<\/p>\n

Kritik mot kosher- och halalslakt handlar oftast om djurens r\u00e4ttigheter. Judar och muslimer p\u00e5pekar dock att det \u00e4r m\u00e4rkligt att kritisera dem n\u00e4r det finns en matindustri som \u00e4r betydligt st\u00f6rre \u00e4n deras religi\u00f6sa slaktning och den st\u00f6rre industrin behandlar djur d\u00e5ligt och respektl\u00f6st.<\/p>\n