{"id":190,"date":"2019-01-07T17:23:14","date_gmt":"2019-01-07T15:23:14","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/religionsmoten\/?page_id=190"},"modified":"2019-02-04T16:18:53","modified_gmt":"2019-02-04T14:18:53","slug":"den-mangreligiosa-skolan","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/religionsmoten\/projektarbeten\/den-mangreligiosa-skolan\/","title":{"rendered":"Den m\u00e5ngreligi\u00f6sa skolan"},"content":{"rendered":"

Charlotte Jansson och Anniina Krappala
\n<\/strong><\/p>\n

Hur religionsundervisningen ska se ut \u00e4r ett aktuellt \u00e4mne, inte minst tack vare en \u00f6kning av immigranter och globaliseringsprocesser som bidrar till en v\u00e4rld d\u00e4r m\u00e4nniskor med olika kulturell och religi\u00f6s tillh\u00f6righet kommer allt n\u00e4rmare varandra. I takt med att samh\u00e4llet f\u00f6r\u00e4ndras s\u00e5 p\u00e5verkas \u00e4ven skolorna; b\u00e5de genom en st\u00f6rre bakgrundsdiversitet bland eleverna, samt undervisningens former som \u00e4ndras till f\u00f6ljd av det. Religionsundervisningen i skolorna har unders\u00f6kts bland annat genom f\u00e4ltstudier, tidigare forskning, intervjuer av l\u00e4rare och elever samt enk\u00e4tunders\u00f6kningar. De avhandlingar som behandlas i denna uppsats har tagit avstamp i studier som gjorts i grundskolor och gymnasier i Sverige. F\u00f6rfattarna till avhandlingen \u201dDen m\u00e5ngkulturella skolan – En studie om hur pedagoger bem\u00f6ter m\u00e5ngfalden\u201d<\/em>, har gjort kvalitativa intervjuer med sex stycken h\u00f6gstadiel\u00e4rare. Syftet \u00e4r att f\u00e5 fram hur dessa pedagoger ser p\u00e5 fenomenet \u201dm\u00e5ngfald\u201d.<\/p>\n

Skolor delas in i de med monokulturell verksamhet och de med m\u00e5ngkulturell verksamhet. Den f\u00f6rstn\u00e4mnda fungerar efter en homogen mall, d\u00e4r endast \u201dsvenskar\u201d tas i beaktande och alla g\u00e5r \u201dunder samma kam\u201d oberoende av bakgrund. M\u00e5ngkulturell verksamhet d\u00e4remot uppm\u00e4rksammar och bejakar kulturella och religi\u00f6sa skillnader och ser det som en rikedom ist\u00e4llet f\u00f6r ett problem. Lahdenper\u00e4 (professor i pedagogik) g\u00f6r en skillnad mellan m\u00e5ngkulturalitet och interkulturalitet. Grupper med diverse kulturalitet kan fungera sida vid sida i samh\u00e4llet utan att intressera sig f\u00f6r varandra (m\u00e5ngkulturalitet), medan interkulturalitet syftar p\u00e5 att personer som representerar olika kulturer interagerar, f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e5 och l\u00e4r sig av varandra.<\/p>\n

De intervjuade l\u00e4rarna i studien arbetar i en skola med en stor andel invandrarelever. \u00d6verlag ser de inte detta som problematiskt, utan ser diversitet som nyttorikt. Eftersom de arbetat flera \u00e5r p\u00e5 skolan s\u00e5 betraktar de m\u00e5ngfalden av etnicitet bland eleverna som \u201dnormen f\u00f6r dem\u201d. Det po\u00e4ngteras \u00e4ven att eleverna sj\u00e4lva inte g\u00f6r \u00e5tskillnader mellan varandra p\u00e5 basis av ursprung, eftersom de ser varandra som klass och skolkamrater och inte representanter ifr\u00e5n olika kulturer. L\u00e4rarna har d\u00e4remot st\u00f6tt p\u00e5 nedl\u00e5tande kommentarer om den stora andelen elever med invandrarbakgrund utifr\u00e5n samh\u00e4llet, bland annat fr\u00e5n personal p\u00e5 andra skolor. Att likst\u00e4lla invandrare med problem h\u00f6r inte till ovanligheterna, men m\u00e5nga av l\u00e4rarna \u00e4r noga med att po\u00e4ngtera att alla elever kan vara besv\u00e4rliga oberoende av bakgrund.<\/p>\n

F\u00f6rfattarna betonade vikten med interkulturell undervisning, och kom fram till att m\u00e5nga av l\u00e4rarna kunde g\u00f6ra ett b\u00e4ttre jobb f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra det. Elevernas egen kunskap kunde inkluderas mera i klassrummen, eftersom de besitter annan k\u00e4nnedom \u00e4n l\u00e4rarna vilket kan utnyttjas p\u00e5 ett f\u00f6rdelaktigt s\u00e4tt. En av l\u00e4rarna menade att okunskap \u00e4r grogrunden till stereotypier och f\u00f6rdomar, vilket kan motverkas genom utbildningen. Genom att ha b\u00e4ttre k\u00e4nnedom om elevernas respektive kulturer motverkar l\u00e4rarna missf\u00f6rst\u00e5nd och diskriminering i klassrummen. Kontakten till f\u00f6r\u00e4ldrarna ses ocks\u00e5 som viktig, och h\u00e4r fann m\u00e5nga det problematiskt med otillr\u00e4ckliga spr\u00e5kkunskaper, d\u00e5 vissa f\u00f6r\u00e4ldrar inte f\u00f6rst\u00e5r svenska.<\/p>\n

\u201dReligionsundervisning i det m\u00e5ngreligi\u00f6sa klassrummet\u201d<\/em>, \u00e4r titeln p\u00e5 en litteraturstudie som utf\u00f6rts p\u00e5 \u00e5rskurserna 4-6 i grundskolan. Syftet \u00e4r att lyfta fram de utmaningar som l\u00e4rare st\u00f6ter p\u00e5 med m\u00e5ngreligi\u00f6sa elever, samt att se p\u00e5 hur religi\u00f6sa elever sj\u00e4lva uppfattar religionsundervisningen. Religionsundervisningen ser idag mycket annorlunda ut \u00e4n tidigare, i och med att all konfessionell religionsundervisning f\u00f6rbj\u00f6ds \u00e5r 1919 i de svenska skolorna. Skolorna har f\u00f6r uppgift att fostra eleverna till \u201dbra medborgare\u201d och religionsundervisningen ska bidra till detta. D\u00e4rf\u00f6r st\u00e5r det i den svenska l\u00e4roplanen att syftet med religionsundervisningen \u00e4r att eleverna ska l\u00e4ra sig om andra religioner, om etik och moralfr\u00e5gor, genom att f\u00e5 kunskap om och respektera sina medm\u00e4nniskor. I samband med undervisningen diskuteras religionsdidaktik som har f\u00f6r avsikt att svara p\u00e5 fr\u00e5gorna \u201dvad\u201d, \u201dhur\u201d, \u201dvarf\u00f6r\u201d och \u201df\u00f6r vem\u201d, g\u00e4llande religionsundervisningen.<\/p>\n

P\u00e5 samma s\u00e4tt som i den f\u00f6rstn\u00e4mnda avhandlingen har f\u00f6rfattarna h\u00e4r lyft upp elevernas egna kunskaper och dess synlighet i klassrummen. Det framkommer att l\u00e4rarna har olika inst\u00e4llningar till detta; vissa f\u00f6respr\u00e5kar att eleverna ska dela med sig av sin egen religion, medan andra l\u00e4rare \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r att de troende elever ska bli h\u00e5nade av klasskamraterna. Till f\u00f6ljd av detta f\u00f6resl\u00e5s uppst\u00e4llda \u201dregler\u201d som alla i klassen m\u00e5ste f\u00f6lja, d\u00e4r bland annat respekt mot andra \u00e4r ett krav. Det finns varierande \u00e5sikter om l\u00e4rarnas positionering i undervisandet. Opartiskt l\u00e4rande handlar om att en l\u00e4rare inte f\u00e5r f\u00f6respr\u00e5ka n\u00e5gon viss tro eller f\u00f6rs\u00f6ka p\u00e5verka elevernas \u00e5sk\u00e5dningar, medan neutralt l\u00e4rande inneb\u00e4r att l\u00e4raren inte f\u00e5r dela med sig n\u00e5gonting alls av sina egna erfarenheter eller \u00e5sikter om religiositet.<\/p>\n

I studier som unders\u00f6kt elevers inst\u00e4llningar till religionsundervisning i skolorna, har det visat sig att \u00e4mnet ses som gammalmodigt och f\u00f6r\u00e5ldrat vilket bidrar till stereotypa f\u00f6rest\u00e4llningar om religioner. M\u00e5nga elever tycker inte om att bli tillfr\u00e5gade om sin religi\u00f6sa tillh\u00f6righet, eftersom de d\u00e5 upplever att de blir representanter f\u00f6r den religion de tillh\u00f6r, vilket de inte k\u00e4nner sig bekv\u00e4ma med. En intressant aspekt, i min mening, var det som en av de intervjuade l\u00e4rarna ber\u00e4ttade. Hon ser \u201dm\u00e5ngfald\u201d som n\u00e5got mycket mera \u00e4n enbart skillnader i kultur och religion. Hon talar om att familjestrukturer numera varierar stort och den ursprungliga synen p\u00e5 \u201dk\u00e4rnfamiljen\u201d tar olika uttryck idag, och detta inkluderar hon i sin syn p\u00e5 vad \u201dm\u00e5ngfald\u201d inneb\u00e4r.<\/p>\n

I tidningen \u201dReligion och Livsfr\u00e5gor\u201d<\/em> har l\u00e4rare i religionsvetenskap och religionskunskap skrivit artiklar som behandlar olika teman som tangerar religion i undervisningen. Till en b\u00f6rjan diskuteras globaliseringsprocesserna som ofta betraktas som ekonomiska och politiska processer, men som h\u00e4r betonas utifr\u00e5n kulturella och religi\u00f6sa aspekter. Religioner, speciellt islam, f\u00e5r alltmer uppm\u00e4rksamhet till f\u00f6ljd av de terrord\u00e5d som \u00e4gt rum de senaste \u00e5ren, och d\u00e4rf\u00f6r betonas vikten av religionsundervisning alltmer f\u00f6r att sprida kunskap och d\u00e4rmed minska p\u00e5 f\u00f6rdomar gentemot religioner. En viktig synpunkt som Roland Hallgren skriver om \u00e4r att religionsundervisning (i Sverige kallas det f\u00f6r \u201dreligionskunskap\u201d) \u00e4r personlighetsutvecklande och d\u00e4rf\u00f6r viktig, eftersom bristande kunskap om sig sj\u00e4lv g\u00f6r att man \u00e4ven har sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 andra. H\u00e4r har allts\u00e5 religionsundervisningen en viktig roll. Hallgren skriver att undervisningen kan ses som en \u201dkompass f\u00f6r den s\u00f6kande\u201d, och att m\u00e5ngreligiositet i klassrummen ger en bredare f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r m\u00e4nniskans andlighet och s\u00f6kande p\u00e5 svar till existentiella fr\u00e5gor.<\/p>\n

En intressant artikel i tidningen som handlar om kvinnors osynlighet i Bibeln (och hur detta ska tas upp i undervisningssyfte) har skrivits av Ingela Visuri. Hon skriver om att IE-metoden, vars syfte \u00e4r att genom rollspel utveckla empati och tolerans, negligerar flickor som inte har rollkarakt\u00e4rer som de kan k\u00e4nna igen sig i och ha som rollmodeller. Detta resulterade i att hon kombinerade IE-metoden med det hon kallar \u201dfeministiskt midrash\u201d. Hon d\u00f6pte det projekt hon gjorde f\u00f6r \u201dAbrahams d\u00f6ttrar\u201d, d\u00e4r hon genomf\u00f6rde en studie bland gymnasieelever om texttolkning ur ett feministiskt perspektiv, n\u00e5got hon menar att \u00e4r viktigt att inkludera i religionsundervisningen.<\/p>\n

Kristdemokraten Torsten Lindstr\u00f6m har skrivit en artikel under kolumnen \u201dpolitiskt debattforum\u201d. Han skriver om religionskunskaps\u00e4mnets plats i gymnasieskolorna. Politiken har inflytande p\u00e5 vilken prioritet olika skol\u00e4mnen ska ha; ifall \u00e4mnet ska vara obligatoriskt eller valbart samt hur m\u00e5nga timmar undervisningen f\u00e5 uppta i respektive \u00e4mnen. Lindstr\u00f6m betonar relevansen av religionskunskapen, d\u00e5 \u00e4mnet kan fungera som en \u201dbrobyggare\u201d mellan m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika kulturer, d\u00e5 f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r sig sj\u00e4lv ger \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r andra. Han skriver ocks\u00e5 om vikten av att f\u00f6ra vidare det svenska kulturarvet via \u00e4mnet, och tar samtidigt upp att kulturarvet \u00e4ndras i och med samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar, vilket g\u00f6r det flexibelt. Kristendomsundervisning ser han som en central f\u00f6rmedlare av m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde, j\u00e4mst\u00e4lldhet mellan k\u00f6nen, och som ett viktigt medel i att hj\u00e4lpa eleverna att hitta svar p\u00e5 sina existentiella fr\u00e5gor.<\/p>\n

Intervjun med l\u00e4raren Zahraa al-Take, Kr\u00e5kk\u00e4rrets skola, \u00c5bo. Intervjun p\u00e5 finska.<\/p>\n