{"id":146,"date":"2018-12-15T06:23:58","date_gmt":"2018-12-15T04:23:58","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/religionsmoten\/?page_id=146"},"modified":"2019-01-18T14:21:27","modified_gmt":"2019-01-18T12:21:27","slug":"frammande-religioner-ur-forsamlingsarbetarens-synvinkel","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/religionsmoten\/projektarbeten\/frammande-religioner-ur-forsamlingsarbetarens-synvinkel\/","title":{"rendered":"Fr\u00e4mmande religioner ur f\u00f6rsamlingsarbetarens synvinkel"},"content":{"rendered":"

Emma Nyholm,\u00a0Terese Norrvik och Denise Blomqvist<\/strong><\/p>\n

Vi lever i ett samh\u00e4lle som blivit alltmer m\u00e5ngkulturellt. M\u00e4nniskor reser mer, flyttar utomlands och knyter kontakter med m\u00e4nniskor i andra l\u00e4nder. D\u00e4rmed kommer vi ocks\u00e5 allt oftare i kontakt med andra religioner och livs\u00e5sk\u00e5dningar. Detta i kombination med inflyttningen och invandringen till v\u00e5rt eget land g\u00f6r att vi alla kommer i kontakt med m\u00e4nniskor som har annan tro \u00e4n vi sj\u00e4lva har. Kyrkan och f\u00f6rsamlingarna p\u00e5verkas av detta eftersom man i f\u00f6rsamlingsarbetet kommer i kontakt inte bara med medlemmarna utan ocks\u00e5 med deras medm\u00e4nniskor.<\/span><\/p>\n

Den vanligaste formen av kontakt med fr\u00e4mmande religioner ur en f\u00f6rsamlingsarbetares perspektiv \u00e4r de kyrkliga f\u00f6rr\u00e4ttningarna. Det \u00e4r vid dop, vigsel och jordf\u00e4stningar som religionsm\u00f6ten kan uppst\u00e5 d\u00e5 familjer med flera olika religi\u00f6sa traditioner kommer i kontakt med kyrkan. Kyrkan har gett ut en guide som ger b\u00e5de teologisk syn och praktiska r\u00e5d vid s\u00e5dana f\u00f6rr\u00e4ttningar: <\/span>Inf\u00f6r det heliga. M\u00f6te med andra religioner vid kyrkliga f\u00f6rr\u00e4ttningar.<\/span><\/i><\/p>\n

Vid m\u00f6te med andra religioner och kulturer \u00e4r det viktigt att vara lyh\u00f6rd f\u00f6r deltagarnas behov och \u00f6nskem\u00e5l. Det finns i kyrkohandbokens f\u00f6rr\u00e4ttningsformul\u00e4r vissa m\u00f6jligheter till att ta h\u00e4nsyn till dessa \u00f6nskem\u00e5l, exempelvis i inledningsorden, i talet och vid musikvalet. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan f\u00f6rr\u00e4ttningen inkludera element fr\u00e5n den andra religionen eller kulturen, men med h\u00e4nsyn till vad som kan g\u00f6ras inom ramen f\u00f6r en kristen gudstj\u00e4nst och kyrkorummets helighet. I guiden p\u00e5pekas att det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att knyta relationer till andra religi\u00f6sa ledare i omr\u00e5det om s\u00e5dana finns. Det hj\u00e4lper f\u00f6rsamlingsarbetarna och kyrkoherden att vid behov kontakta dem f\u00f6r diskussion f\u00f6r att vara s\u00e4ker p\u00e5 att f\u00f6rr\u00e4ttningen inte heller \u00e4r kr\u00e4nkande gentemot den andra religionstraditionen. (Inf\u00f6r det heliga, s 11). Vid m\u00e5ngkulturella eller religi\u00f6sa f\u00f6rr\u00e4ttningar \u00e4r betydelsen av f\u00f6rr\u00e4ttningssamtalet \u00e4nnu st\u00f6rre. N\u00e4r f\u00f6rsamlingsarbetarna m\u00f6ter m\u00e4nniskor med annan tro \u00e4r den b\u00e4sta attityden att vara positivt inst\u00e4lld till dem och deras tro, behandla dem med respekt och samtidigt vara trygg i sin egen tro. (ibid., s 12). Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt med bakgrundsarbete, att inf\u00f6rskaffa kunskap, r\u00e5dfr\u00e5ga representanter f\u00f6r de andra religionstraditionerna och omsorgsfullt planera f\u00f6rr\u00e4ttningarna. (ibid., s 17).<\/span><\/p>\n

Vid ekumeniska b\u00f6nestunder eller vid b\u00f6ner d\u00e4r m\u00e5nga religioner \u00e4r representerade kan alla vara n\u00e4rvarande men det \u00e4r viktigt att i s\u00e5dana situationer tydligt indikera till vilken religionstradition de olika b\u00f6nerna h\u00f6r. Detta hj\u00e4lper dem som \u00e4r n\u00e4rvarande att kunna delta i de b\u00f6ner som \u00e4r f\u00f6renliga med den egna religi\u00f6sa traditionen och vara n\u00e4rvarande som g\u00e4ster vid de andra b\u00f6nerna. (ibid., s 13).<\/span><\/p>\n

Vid flyktingv\u00e5gen 2015 kom en ny dimension med i bilden. Det uppstod ett behov av akut hj\u00e4lp d\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga flyktingar anl\u00e4nde samtidigt. Under sommaren och h\u00f6sten 2015 anl\u00e4nde 32476 asyls\u00f6kanden fr\u00e5n olika l\u00e4nder till Finland. Den st\u00f6rsta delen av dem kom hit via Sverige och Ryssland. (H\u00e4t\u00e4majoituksesta Aleppon kelloihin, s 6\u20138). Motsvarande siffra f\u00f6r Sverige var ca 162 000 asyls\u00f6kanden \u00e5r 2015. (En tid av m\u00f6ten, s 9). De tv\u00e5 yrkesgrupper inom f\u00f6rsamlingen som deltog mest i arbetet med flyktingar och asyls\u00f6kande var diakoner och kyrkoherdar, men alla yrkesgrupper deltog i verksamheten. Vid en unders\u00f6kning utf\u00f6rd i Svenska kyrkan framkom att det var oftast en eller tv\u00e5 anst\u00e4llda i f\u00f6rsamlingen som arbetade i denna verksamhet. I st\u00f6rre pastorat kunde antalet anst\u00e4llda naturligtvis vara st\u00f6rre. En stor insats gjorde \u00e4ven de m\u00e5nga frivilliga, varav en stor del var f\u00f6rsamlingsmedlemmar men \u00e4ven andra personer deltog som s\u00f6kte betydelsefull ideell verksamhet. (En tid av m\u00f6ten, s 33\u201334). De svenskspr\u00e5kiga f\u00f6rsamlingarna i Finland var tvungna att ta sig en tankest\u00e4llare \u00f6ver sin egen roll och hj\u00e4lpinsats vid flyktingv\u00e5gen, d\u00e5 en del kommuner best\u00e4mde att flyktinghj\u00e4lpen skulle ske enbart p\u00e5 finska. (H\u00e4t\u00e4majoituksesta Aleppon kelloihin, s 21).<\/span><\/p>\n

M\u00e5nga f\u00f6rsamlingar var med och ordnade materialinsamlingar (fr\u00e4mst kl\u00e4der och pengar), andligt st\u00f6d till de nyanl\u00e4nda samt n\u00f6dinkvartering och tillf\u00e4lliga inkvarteringsm\u00f6jligheter. F\u00f6rsamlingarnas l\u00e4gerg\u00e5rdar var l\u00e4mpliga f\u00f6r s\u00e5dana inkvarteringsarrangemang. Ett stort antal f\u00f6rsamlingsarbetare hade redan innan kontakter till andra hj\u00e4lporganisationer och akt\u00f6rer vilket underl\u00e4ttade samarbetet i den akuta situationen. F\u00f6rsamlingsarbetarna hade erfarenhet av l\u00e4gerarbete och ocks\u00e5 ofta av krisarbete. Detta m\u00f6jliggjorde att f\u00f6rsamlingarna snabbt kunde hj\u00e4lpa till. Till f\u00f6rsamlingsarbetarnas styrkor h\u00f6rde ocks\u00e5 att de var vana vid klubbverksamhet, att ordna evenemang och utflykter samt koordinera insamlingar. (H\u00e4t\u00e4majoituksesta Aleppon kelloihin, s 25).<\/span><\/p>\n

F\u00f6rsamlingsarbetare bland flyktingar<\/b><\/p>\n

I flyktingarbetet inom f\u00f6rsamlingen kommer man i kontakt med m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder, med olika spr\u00e5k, olika \u00e5lder, utbildning, yrken och bakgrund. Gemensamt f\u00f6r m\u00e4nniskorna \u00e4r att de \u00e4r i ett nytt land, och \u00e4r i en utsatt situation i livet. Att fly fr\u00e5n ett land som \u00e4r starkt pr\u00e4glat av religion till ett sekulariserat land inneb\u00e4r en stor f\u00f6r\u00e4ndring. F\u00f6r en del inneb\u00e4r detta att deras tidigare religiositet f\u00f6rst\u00e4rks, medan den tonas ned f\u00f6r andra individer, eller att man byter religi\u00f6s tillh\u00f6righet. M\u00e5nga flyktingar m\u00f6ts av stigmatisering och diskriminering i det nya landet. F\u00f6r m\u00e5nga g\u00e5r deras tidigare status och yrkeskompetens f\u00f6rlorad som flykting. Religi\u00f6sa sammanhang kan st\u00e4rka m\u00e4nniskorna och ge dem en m\u00f6jlighet att bli sedd och respekterad, och fungerar som en m\u00f6jlighet f\u00f6r dem att skapa sociala kontakter. F\u00f6r att st\u00e4rka sj\u00e4lvk\u00e4nslan hj\u00e4lper det att veta att alla \u00e4r lika inf\u00f6r Gud. F\u00f6r att hitta sin plats i ett nytt samh\u00e4lle kan religi\u00f6st engagemang vara avg\u00f6rande f\u00f6r flyktingar. (En tid av m\u00f6ten, s 17-18, 136).<\/span><\/p>\n

De flesta f\u00f6rsamlingar som engagerat sig i flyktingarbete har frivilliga med i verksamheten. Det \u00e4r viktigt att det finns en tydlig struktur och en anst\u00e4lld som styr frivilligarbete. F\u00f6rsamlingens m\u00e5l och de frivilligas m\u00e5l med verksamheten m\u00e5ste st\u00e4mma \u00f6verens. Drivkraften f\u00f6r de frivilliga som valt att engagera sig i flyktingarbete \u00e4r en m\u00f6jlighet att f\u00e5 bidra med n\u00e5got meningsfullt. Hur de frivilligas insatser ser ut varierar mycket mellan olika f\u00f6rsamlingar. Det kan g\u00e4lla korta eng\u00e5ngsinsatser eller l\u00e5ngvariga, regelbundna verksamheter. (En tid i m\u00f6ten, s 117, 125, 129, 135).<\/span><\/p>\n

I f\u00f6rsamlingarnas verksamhet deltar b\u00e5de kristna och muslimer, och andra trossamfund finns ocks\u00e5 representerade. Kyrkans verksamheter uppfattas av m\u00e5nga som bra att f\u00e5 st\u00f6d fr\u00e5n. I kyrkans verksamhet kan flyktingarna komma i kontakt med m\u00e4nniskor som vill lyssna p\u00e5 deras problem. M\u00e5nga f\u00f6rsamlingar f\u00f6rs\u00f6ker p\u00e5 olika s\u00e4tt inkludera de nya f\u00f6rsamlingsborna i gudstj\u00e4nstlivet. P\u00e5 vilket s\u00e4tt detta sker skiljer sig i olika f\u00f6rsamlingar. I \u00a0samband med verksamhet i f\u00f6rsamlingarna skapar m\u00e5nga asyls\u00f6kande sina f\u00f6rsta kontakter med lokalbefolkningen. Relationerna som byggs i kyrkan \u00e4r mer informella och mer j\u00e4mst\u00e4llda \u00e4n de relationerna som asyls\u00f6kande och nyanl\u00e4nda har med myndigheter. Acceptansen f\u00f6r kulturella och individuella olikheter \u00e4r ofta stor i f\u00f6rsamlingarna. M\u00e5nga muslimer uppskattar att det finns verksamhet som kyrkan driver, eftersom gudstro \u00e4r naturligt i kyrkan, och en tro p\u00e5 Gud \u00e4r viktigt f\u00f6r muslimer. Att muslimer deltar i gudstj\u00e4nster och riter i en kristen kyrkan beh\u00f6ver inte alltid betyda att de skulle ha en l\u00e4ngtan att bli kristen, utan det viktiga \u00e4r heligheten och att hitta en plats d\u00e4r b\u00f6n och gudsro \u00e4r naturligt. Muslimer kan \u00e4ven k\u00e4nna f\u00f6rtroende f\u00f6r att de som de l\u00e4rt k\u00e4nna genom kyrkan kan f\u00f6rst\u00e5 och respektera deras tro mer \u00e4n samh\u00e4llet i \u00f6vrigt g\u00f6r. (En tid av m\u00f6ten, s 174, 176, 179, 181-182, 184).<\/span><\/p>\n

Sociala tillst\u00e4llningar \u00e4r viktiga och f\u00f6rsamlingen ordnade utflykter till l\u00e4gerg\u00e5rden. Familjerna deltog \u00e4ven i familjeklubbar och olika klubbar f\u00f6r barn. Barnfamiljerna blev lockade till kyrkan speciellt d\u00e5 det ordnades konserter f\u00f6r barn, s\u00f6ndagsskolor, familjekv\u00e4llar, dockteater och Donkkis-tillst\u00e4llningar som \u00e4r en slags barnklubb d\u00e4r det finns bibelundervisning, lekar och ibland mat. M\u00e5nga familjer bland asyls\u00f6kande n\u00e5ddes med dessa program. De som jobbar inom kyrkan med detta och de flesta f\u00f6rsamlingsmedlemmar \u00e4r kvinnor men man fick \u00e4ven m\u00e4nnen mer aktiverade d\u00e5 de fick k\u00f6ra asyls\u00f6kanden till och fr\u00e5n kyrkan. \u00c4ven fiske och bastukv\u00e4llar ordnades f\u00f6r m\u00e4n d\u00e4r de kunde tr\u00e4ffas och umg\u00e5s. (ibid., s 70). F\u00f6rsamlingarna ordnade mest klubbar, l\u00e4ger och utflykter eftersom det \u00e4r inom det omr\u00e5det de har stor kunskap om. Till dessa bj\u00f6ds asyls\u00f6kande med. (ibid., s 71).<\/span><\/p>\n

M\u00e5nga av asyls\u00f6kandena \u00e4r inte kristna d\u00e5 de kommer och d\u00e4rf\u00f6r ordnade f\u00f6rsamlingen till de intresserade olika program f\u00f6r att ber\u00e4tta vad kristendomen g\u00e5r ut p\u00e5. Alfakurser, s\u00f6ndagsskolaktig kristendomsundervisning och diskussionscirklar om Bibeln och kristendomen var programmen som h\u00f6lls f\u00f6r dem. Man f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 asyls\u00f6kande hemmastadda med dessa program. (ibid., s 71).<\/span><\/p>\n

Asyls\u00f6kandena var mest i gudstj\u00e4nster och speciellt ganska snart efter att de kommit till Finland f\u00f6r att m\u00e4nniskor bj\u00f6d med dem till gudstj\u00e4nst eller andra aktiviteter. De tyckte troligtvis att det skulle n\u00e4stan vara som att komma till en ny hemf\u00f6rsamling men efter en tid svalnade intresset av olika orsaker. (H\u00e4t\u00e4majoituksesta Aleppon kelloihin, s 67). De var p\u00e5 olika sorters m\u00e4ssor d\u00e4r man hade tolkning till deras spr\u00e5k mest via engelskan. \u00d6vers\u00e4ttningar anv\u00e4ndes ocks\u00e5 fr\u00e5n kyrkans hemsida Sakasti. Ungef\u00e4r var tionde asyls\u00f6kande deltog i nattvarden. Pr\u00e4sterna var inte alltid s\u00e4kra p\u00e5 hur man skulle bem\u00f6ta asyls\u00f6kandena i nattvarden och det hanterades p\u00e5 tre s\u00e4tt: man gav nattvarden till dem utan att fr\u00e5ga om deras bakgrund, asyls\u00f6kandena blev v\u00e4lsignade eller s\u00e5 gick man f\u00f6rbi dem i nattvardsbordet. (ibid., s 68). Det sista alternativet skulle inte vi \u00e5tminstone g\u00f6ra. \u00a0<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r viktigt med gr\u00e4nser och strukturer f\u00f6r arbetet f\u00f6r att f\u00f6rsamligsarbetare och frivilliga ska orka med att arbeta med asyls\u00f6kande. M\u00e4nniskorna har utsatta livssituationer, stora behov och m\u00e5nga hamnar ikl\u00e4m mellan myndigheter och byr\u00e5krati. En viktig, men sv\u00e5r fr\u00e5ga i arbetet med asyls\u00f6kande och flyktingar g\u00e4ller strategier f\u00f6r att m\u00f6tas \u00f6ver gr\u00e4nser och skapa integrerade verksamheter. Gemensamma fester vid midsommar eller olika kulturers mat har varit framg\u00e5ngsrika s\u00e4tt, liksom sportaktiviteter och musik. \u00a0(En tid av m\u00f6ten, s 111, 116).<\/span><\/p>\n

Ibland hittades inget gemensamt spr\u00e5k och d\u00e5 var musiken det elementet som f\u00f6rde m\u00e4nniskor samman. Det ordnades traditionsenligt musikprogram som h\u00f6rdes till kyrko\u00e5ret som De vackraste juls\u00e5ngerna och andra julkonserter, olika v\u00e4lg\u00f6renhetskonserter eller s\u00e5 sj\u00f6ng och spelade asyls\u00f6kandena p\u00e5 m\u00e4ssor och annat som f\u00f6rsamlingen ordnade. Ut\u00f6ver dessa var asyls\u00f6kandena med p\u00e5 jul- och p\u00e5skvandringar, f\u00f6rest\u00e4llningar, s\u00e5g p\u00e5 Jesus-filmer eller var p\u00e5 ikonutst\u00e4llning. (ibid., s 69).<\/span><\/p>\n

Spr\u00e5kbarri\u00e4ren \u00e4r en verklig utmaning, att kunna f\u00f6rst\u00e5 varandra \u00e4r viktigt. Kunskaper i spr\u00e5k som arabiska har varit viktigt i samband med flyktingstr\u00f6mmen 2015. Att anv\u00e4nda tolk \u00e4r ett alternativ, men det finns ocks\u00e5 friare aktiviteter d\u00e4r man kan l\u00e4ra k\u00e4nna varandra utan att ha ett gemensamt spr\u00e5k. \u00d6vers\u00e4ttning via mobilappar har varit ett bra redskap i spr\u00e5kfr\u00e5gan. Andra sv\u00e5righeter i arbetet kan utg\u00f6ras av att det finns m\u00e5nga m\u00e4nniskor som \u00e4r i stort behov av diakonal hj\u00e4lp eller sj\u00e4lav\u00e5rd. En del som arbetat med flyktingar har i intervjuer lyft upp sv\u00e5righeten att m\u00f6ta otacksamhet i den verksamhet de medverkar i f\u00f6r att g\u00f6ra n\u00e5got gott f\u00f6r andra. Att hantera kulturkrockar \u00e4r inte heller l\u00e4tt. Det finns ett behov av att kunna hantera kulturkrockar och konflikter i flyktingarbetet. Problem kan uppst\u00e5 mellan de som invandrat och lokalbefolkningen, mellan olika grupper av invandrare eller mellan olika grupper av m\u00e4nniskor med olika religion, klass eller politisk tillh\u00f6righet. L\u00e5ngt handlar problemet om vem som ska anpassa sig. Medarbetare och frivilliga n\u00e4mner \u00e4ven det som utmanande att hantera de asyls\u00f6kandes beslut p\u00e5 avslag fr\u00e5n myndigheterna. (En tid i m\u00f6ten, s 89, 146, 149).<\/span><\/p>\n

F\u00f6r att f\u00f6rsamlingen ska kunna ta emot asyls\u00f6kande \u00e4r det viktigt att satsa p\u00e5 att bygga personliga relationer. Att l\u00e4ra k\u00e4nna varandra \u00e4r ocks\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt att motverka racism och f\u00f6rdomar. F\u00f6r att f\u00f6rebygga och motverka f\u00f6rdomar och racism har det varit nyttigt att ha en verksamhet d\u00e4r m\u00e4nniskor konkret kan hj\u00e4lpa till med n\u00e5got och visa omsorg, t.ex genom att donera kl\u00e4der och leksaker. Ytterligare ett arbetss\u00e4tt \u00e4r att v\u00e4cka empati hos m\u00e4nniskor genom att be dem s\u00e4tta sig in i de asyls\u00f6kandes situation. M\u00e5nga som arbetar med flyktingar har n\u00e4mnt att de f\u00e5tt en ny insikt om den \u00f6msesidighet som finns i m\u00f6tet m\u00e4nniskor emellan. \u00d6msesidigheten handlar b\u00e5de om att man f\u00e5r mycket v\u00e4rme och omsorg tillbaka, men ocks\u00e5 om att konkret kunna hj\u00e4lpa med olika arbetsuppgifter. \u00a0(En tid av m\u00f6ten, s 81, 162).<\/span><\/p>\n

Det kom fram fr\u00e5n intervjuer att asyls\u00f6kandena var mer intresserade av kyrkan och vad den g\u00f6r \u00e4n vad personerna som jobbade i kyrkan och volont\u00e4rerna kunde f\u00f6rv\u00e4nta sig. De ville \u00e4nd\u00e5 understryka att \u00e4ven om man blir kristen \u00e4r det ingen garanti att man f\u00e5r stanna och att det kan bli farligt om asyls\u00f6kanden m\u00e5ste fara tillbaka till det land han kom ifr\u00e5n. Man var noga med att inte ta bilder av asyls\u00f6kande och publicera dem i sociala medier f\u00f6r att f\u00f6rhindra konflikter i f\u00f6rsamlingarna. (ibid., s 73\u201374).<\/span><\/p>\n

Asyls\u00f6kandets teologi b\u00f6rjade komma p\u00e5 tapeten efter att s\u00e5 m\u00e5nga asyls\u00f6kanden kom till Finland \u00e5r 2015. Problem som d\u00e5 kom fram var att f\u00f6rsamlingarna traditionellt inte \u00e4r rustade f\u00f6r s\u00e5dant arbete som m\u00e5ste b\u00f6rja snabbt. De som jobbade fick mera k\u00e4nna av k\u00e4nslor av os\u00e4kerhet och frustration. Arbetet bland asyls\u00f6kande var \u00e4nd\u00e5 omv\u00e4xlande fr\u00e5n det vanliga och i en del f\u00f6rsamlingar tyckte man att det var det roligaste jobbet de hade haft. Alltid fanns det inte tillr\u00e4ckligt med personal och d\u00e5 kunde det bli s\u00e5 att den egna rollen och den som hade ansvaret f\u00f6r det hela blev oklart. Man kom fram till att i forts\u00e4ttningen beh\u00f6vs det utbildning eller \u00e5tminstone samtal, om hur man kan orka med os\u00e4kerheten som kommer av jobb med asyls\u00f6kande, d\u00e5 man inte alltid vet hur allting fungerar och v\u00e4nda s\u00e5 att os\u00e4kerheten blir till en kraftk\u00e4lla. (ibid., s 74).<\/span><\/p>\n

Olika m\u00f6jligheter att p\u00e5verka och id\u00e9er hur man kan ge bost\u00e4der till dem som inte har s\u00e5dana och ta i beaktande pappersl\u00f6sa som kom fram \u00e4r att ge dem obebodda hus p\u00e5 landsbygden och ta jordbruk i bruk d\u00e4r. Viktigt \u00e4r ocks\u00e5 att undvika all slags passivisering, m\u00e4nniskorna borde bli g\u00f6rare och f\u00f6rsamlingarna borde st\u00f6da i detta. Arbetarna i f\u00f6rsamlingarna beh\u00f6ver en utbildning d\u00e4r asyls\u00f6kande skulle vara med f\u00f6r att det skulle ge arbetarna b\u00e4ttre syn p\u00e5 asyls\u00f6kandena. F\u00f6rsamlingarna borde ocks\u00e5 b\u00f6rja arbeta aktivt mot rasism vilket skulle vara bra ocks\u00e5 med tanke p\u00e5 kommande generationer. Det borde komma fram i hur vi beter oss att alla m\u00e4nniskor \u00e4r viktiga och om hur det \u00e4r med de pappersl\u00f6sa. F\u00f6rsamlingsarbetarna och volont\u00e4rerna borde f\u00e5 utbildning i hur man bem\u00f6ter pappersl\u00f6sa och sist men inte minst att skicka brev eller ett meddelande till lagstiftarna om att kontrollera invandringspolitikens linje. (ibid., s 82). <\/span><\/p>\n

Malena Bj\u00f6rkgren, f\u00f6rsamlingspastor och flyktingkoordinator i \u00c5bo svenska f\u00f6rsamling, \u00a0ber\u00e4ttade f\u00f6r oss om sitt arbete med flyktingarna som kom till \u00c5bo under h\u00f6sten 2015. Hennes arbete handlar om att st\u00f6da flyktingar, asyls\u00f6kande och pappersl\u00f6sa i olika skeden av deras nya liv i Finland, handledning och koordinering av de frivilligas insatser, samt arbete med mentorering som en form av samarbete mellan f\u00f6rsamlingen och dagv\u00e5rden och skolan. Det finns allt fler barn som har en annan religion \u00e4n kristendomen i den finl\u00e4ndska dagv\u00e5rden och skolorna. Sedan 2017 ing\u00e5r det i l\u00e4roplanen f\u00f6r sm\u00e5barnspedagogiken att personalen ska ha en f\u00f6rm\u00e5ga att se, identifiera och f\u00f6rst\u00e5 olika \u00e5sk\u00e5dningar, och att personalen ocks\u00e5 \u00a0ska reflektera \u00f6ver egna v\u00e4rderingar och attityder g\u00e4llande dem. Barn har r\u00e4tt till att ta del av religions\u00e5sk\u00e5dning p\u00e5 sin egen niv\u00e5. Genom mentorskap kan den evangelisk-lutherska kyrkan hj\u00e4lpa personalen inom sm\u00e5barnspedagogiken att st\u00f6da barns \u00e5sk\u00e5dningsfostran. (Bj\u00f6rkgren).<\/span><\/p>\n

I m\u00f6tet med m\u00e4nniskor med andra religioner \u00e4r det i f\u00f6rsta hand inte religioner som m\u00f6ts, utan det \u00e4r m\u00e4nniskor som m\u00f6ts. Det f\u00f6rsta man kommer i kontakt med d\u00e5 man m\u00f6ter m\u00e4nniskor \u00e4r sj\u00e4lva m\u00e4nniskan och dens liv. Religionen \u00e4r en del av deras liv, s\u00e5 den aspekten finns med hela tiden, men i b\u00f6rjan har fokuset varit att l\u00e4ra k\u00e4nna varandra p\u00e5 andra s\u00e4tt. Of\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r det som man inte k\u00e4nner till resulterar i f\u00f6rdomar och r\u00e4dsla. Viktiga redskap i m\u00f6ten med m\u00e4nniskor med en annan tro \u00e4r nyfikenhet, \u00f6ppenhet och respekt f\u00f6r m\u00e4nniskorna och att kunna respektera och acceptera att alla m\u00e4nniskor inte t\u00e4nker likadant som en sj\u00e4lv. Genom att vara gener\u00f6s och dela med sig av det man har, samt sj\u00e4lv vara intresserad av m\u00e4nniskor man m\u00f6ter som har en annan tro kan man l\u00e4ra sig mycket om den man m\u00f6ter. Samtidigt kan man \u00e4ven f\u00e5 nya insikter i sin egen tro. (Bj\u00f6rkgren).<\/span><\/p>\n

H\u00e4r kan ni ta del av v\u00e5r intervju med Malena Bj\u00f6rkgren:<\/p>\n