Om cfuru

Ann-Christin Furu holds a doctorate in Education and is currently affiliated as project researcher at the Åbo Akademi University. Her research interest is directed towards sustainability issues within early childhood education and care with a special focus on relational worldviews.

Avhandling om utomhuspedagogik och ekologisk hållbarhet

Våren 2022 publicerade PeM Katarina Wickström sin pro gradu avhandling  Utomhuspedagogikens inverkan på arbetet med ekologisk hållbarhet. I det här blogginlägget berättar Katarina om sin graduprocess och om vilken kunskap avhandlingen kom fram med. Hon tipsar också om bra litteratur på temat. 

Vet du känslan då man kommer in i en skog då det nyss regnat? Du andas djupt genom näsan och känner doften av blöt mossa och barrträd. Du känner dig lugn i kroppen och tänker att här kan du spendera flera timmar. Tankar som dessa är orsaken till att jag blivit mer och mer intresserad av hållbarhetsfrågor, speciellt av den ekologiska dimensionen. Jag vill inget annat än att mina barn ska få uppleva denna känsla nu och i framtiden.

Därför valde jag att skriva om ekologisk hållbarhet i min pro gradu-avhandling. Jag var intresserad av att göra en studie om hur utomhuspedagogiken inverkar på arbetet med ekologisk hållbarhet inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen. Jag fick möjligheten att använda mig av material som blev insamlat via PROSUS-verktyget i samband med en kurs för blivande handledare inom småbarnspedagogiken. Sammanlagt 51 team inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen svarade på kartläggningen.

I min studie var jag intresserad av hur personalen jobbar med utomhuspedagogik och ekologisk hållbarhet samt om utomhuspedagogiken har någon inverkan på hur de jobbar med ekologisk hålllbarhet. Då det gäller utomhuspedagogik framträdde fem olika teman: 1. beakta naturen, 2. bekanta sig med naturen, 3. motorik och hälsa, 4. lek samt 5. sagor, matematik och konst.

Det som var gemensamt med alla team som svarade på kartläggningen var att de vistas utomhus alla dagar. Endel team beskrev sin utomhuspedagogiska verksamhet väldigt varierat medan andra beskrev den väldigt knappt. Största delen av svaren fokuserade på hur man ska lära barnen att beakta naturen, d.v.s. det handlade om allemansrätten. Teamen tog upp saker som att de lär barnen att inte förstöra träd eller att skräpa. Teamen berättade även hur de bekantar sig med naturen genom att utforska olika småkryp och djur och växter. Barnen får även röra sig i naturen endera fritt eller genom en ledd gymnastikstund. Teamen berättade också om hur de utövar konstverksamhet i naturen tillsammans med barnen genom att göra konstverk av naturmaterial.

Då teamen jobbar med ekologisk hållbarhet så framträdde fyra olika teman i deras svar: 1. ta hand om sin omgivning, 2. sortering och användning av naturresurser, 3. vistelse i naturen och 4. diskussion och delaktighet. Största delen av svaren handlade om skräp: att ta hand om sin omgivning och sortering och använding av naturresurser. Teamen berättade hur de sorterar tillsammans med barnen och hur de diskuterar användning av vatten och vikten av att släcka belysning efter sig. Som i delen om utomhuspedagogik, nämnde även teamen här hur viktigt det är att inte skräpa i naturen och att plocka skräp ifall man ser det i naturen. Vistelse i naturen ansågs också vitkgit bland teamen. De lyfte fram hur de vistas i naturen och en del ansåg även att det är viktigt att barnen skapar en relation till naturen. Diskussion och delaktighet nämndes inte så många gånger av teamen, men det är en mycket viktig del av all verksamhet. För att barnen ska få känna att arbetet med ekologisk hållbarhet är viktigt måste de få känna sig delaktiga i arbetet. Det får inte vara påklistrat eller något som vi vuxna styr utan barnen ska få ta en del i det hela.

För att besvara frågan om hur utomhuspedagogiken inverkar på arbetet med ekologisk hållbarhet har jag utgått från teamens grad av målmedvetenhet i arbetet med utomhuspedagogik. Jag har delat in målmedvetenheten i tre delar, de som jobbar målmedvetet med utomhuspedagogik, de som jobbar till en del med utomhuspedagogik och de som inte jobbar målmedvetet med utomhuspedagogik. Därefter har jag beskrivit hur dessa tre olika kategoerier jobbar med ekologisk hållbarhet. Teamen besvarade väldigt varierande hur de jobbar med ekologisk hållbarhet. En del beskrev väldigt varierande hur de jobbar medan andra team hade väldigt knappa svar. I resultaten kunde man också se ett visst mönster i hur utomhuspedagogiken inverkar på arbetet med ekologisk hållbarhet. De som jobbade målmedvetet med utomhuspedagogik jobbade även i viss mån målmedvetet med ekologisk hållbarhet. Mönstret var tydligare när det gällde de team som inte jobbar målmedvetet med utomhuspedagogik: de jobbar inte heller med ekologisk hållbarhet.

Det som jag hoppas på att det småbarnspedagogiska fältet skulle ta med sig av studien är att utveckla både utomhuspedagogiken samt arbetet med ekologisk hållbarhet. Dessa går rätt så mycket hand i hand, som denna studie påvisar. Dessutom anser jag att hållbar utveckling är ett av de viktigaste ämnen som måste behandlas med dagens barn med tanke på framtiden. Överlag handlar det om att både utomhuspedagogiken och arbetet med ekologisk hållbarhet borde utvecklas så att personalen skulle jobba mer målmedvetet med båda bitarna i sin verksamhet. Utan tydliga i mål i verksamheten kan det vara svårt att utvärdera det man gjort och därefter utveckla arbetet ännu mer. Jag önskar inget mer än att mina och dina barn får också i framtiden känna av den härliga skogsdoften.

Du hittar själva avhandlingen här:

https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022040827764

Boktips om utomhuspedagogik och ekologisk hållbarhet inom småbarnspedagogiken:

Björklund, S. (2016). Uteverksamhetens möjligheter. Studentlitteratur.

Björklund, S. (2020). Lärande för hållbar utveckling (2 uppl). Studentlitteratur.

Ohlsson, A. (2015). Utomhuspedagogik: Utveckling och lärande i naturen. Gothia Fortbildning.

Pramling Samuelsson, I., Ärlemalm-Hagsér, E., Engdahl, I., Larsson, J. & Borg, F. (2021). Förskolans arbete med hållbarhet. Studentlitteratur

Articles published

We are happy to announce that two articles reporting research related to PROSUS have now been published by International Journal of Early Childhood Environmental Education (IJECEE) in the Spring 2021 Issue. You can find both articles here.

One article is written by Ann-Christin Furu and Cecilia Heilala and focuses on the sustainability work conducted by ECEC teacher education teaching practice settings in Finland as depicted in a collaborative process by staff. It problematizes the fact that sustainability is addressed with considerable variability and emphasizes the need for professional development in the field.

Another article is written by Ann-Christin Furu and Satu Valkonen and reports on the piloting of PROSUS and resluts from the teams in ECEC settings that took part in the development of the tool. It focuses on how PROSUS can contribute to processes of collegial reflection and discussion and thereby promote sustainability practices and pedagogies in the teams.

Welcome! Välkommen! Tervetuloa!

Welcome to follow the research project Promoting Sustainability in Early Childhood Education and Care, or in short PROSUS!

PROSUS is a collaboration that has emerged from our shared interest in sustainability issues within the realm of ECEC. It is also an arena for shared thinking about the role and possibilities of ECEC in times of ecological crisis and planetary emergency. Our research focus is twofold: we are interested in both the current sustainability practices and pedagogies and in how they might be both promoted by collegial learning processes.

A practical aspect of our research is the PROSUS tool, which is a mapping tool that staff in ECEC can use a) in order to document and assess their sustainability work and b) in order to enhance reflection and discussion about sustainability education at the team level as well as c) develop practices that can promote sustainability. The PROSUS tool is an adaptation of the OMEP ESD Rating Scale and it is informed by the Finnish educational legislation and policy concerning sustainability as well as contemporary research in the field of sustainability education. The tool is available in both national languages, Swedish and Finnish. It has been piloted and elaborated in collaboration with practitioners during 2019 and 2020 and will be published on this website shortly.

On this website we will regularly publish posts about our research endeavour in the PROSUS project. We will also invite guest writers that can contribute to our common understanding of how sustainability work in ECEC can be part of the transition towards a genuinely sustainable world. As we ourselves represent the multilingual university contexts in Finland, we will share posts in either English, Finnish and/or Swedish.

Welcome! Tervetuloa! Välkommen!

Satu and Ann-Christin