{"id":84,"date":"2018-11-02T11:18:34","date_gmt":"2018-11-02T09:18:34","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/opensciencepolicy\/?page_id=84"},"modified":"2018-11-02T11:41:36","modified_gmt":"2018-11-02T09:41:36","slug":"bilagor","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/opensciencepolicy\/bilagor\/","title":{"rendered":"Bilagor"},"content":{"rendered":"

Bilagor till \u00c5bo Akademis policy f\u00f6r \u00f6ppen vetenskap (publicerad 2.3.2017)<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\n

BILAGA: Terminologi<\/strong><\/h2>\n

Forskningsdata<\/strong>
\n<\/em>Med forskningsdata avses de resurser som forskare (\u00e4ven doktorander) anv\u00e4nder eller producerar under forskningsprocessen. F\u00f6r att forskningsdata ska kunna anv\u00e4ndas m\u00e5ste det finnas information \u00e5tminstone om dess ursprung. F\u00f6r digitala material betyder det beskrivande och teknisk information om vad som ing\u00e5r, allts\u00e5 metadata<\/em>. Det beh\u00f6vs information om hur filen eller filerna \u00e4r strukturerade, n\u00e4r de har tillkommit och hur de eventuellt behandlats. Denna information kan sparas till exempel i dataarkivets metadatakatalog, i kodb\u00f6cker eller annan dokumentation. Tillsammans med datafilerna utg\u00f6r denna information d\u00e5 forskningsdata.<\/p>\n

Metadata<\/strong>
\n<\/em>Metadata kan ing\u00e5 som en del av data eller i en separat katalog till exempel i en databas. Metadata kan delas upp i tre olika typer beroende p\u00e5 deras syfte: 1. Beskrivande metadata<\/em> beskriver materialets inneh\u00e5ll och karakt\u00e4r. Denna information produceras antingen av forskaren sj\u00e4lv eller en tredje part, t ex dataarkivets personal. Anv\u00e4ndningen av existerande ordlistor, tesaurusar, klassificeringssystem och ontologier \u00e4r att rekommendera. Dessa finns ofta integrerade i olika informationssystem. 2. Administrativ metadata <\/em>definierar n\u00f6dv\u00e4ndig information om tekniska egenskaper och r\u00e4ttighetsfr\u00e5gor. Denna information \u00e4r viktig ocks\u00e5 med tanke p\u00e5 l\u00e5ngsiktig bevaring av data. 3. Strukturell metadata<\/em> beskriver strukturen, t ex hur olika delar av ett dataset f\u00f6rh\u00e5ller sig till varandra. Administrativa och strukturella metadata kan ofta skapas automatiskt.<\/p>\n

Open access<\/strong>
\n<\/em>Med open access<\/em> menas att vetenskapliga resultat g\u00f6rs \u00f6ppet tillg\u00e4ngliga p\u00e5 internet. Med vetenskapliga resultat\u00a0menas i huvudsak\u00a0vetenskapliga artiklar, avhandlingar och rapporter men \u00e4ven b\u00f6cker, forskningsdata och metadata ing\u00e5r.\u00a0\u00d6ppen tillg\u00e5ng betyder att upphovsmannen ger alla r\u00e4tt att l\u00e4sa, ladda ned, kopiera och sprida verket i digital form. Full h\u00e4nsyn tas till f\u00f6rfattarens lagstadgade ideella upphovsr\u00e4tt. Upphovsmannen m\u00e5ste anges och verket f\u00e5r inte f\u00f6rvanskas. De huvudsakliga metoderna f\u00f6r open access-publicering beskrivs internationellt med begreppen \u201dgreen\u201d och \u201dgold\u201d.<\/p>\n

Green open access<\/strong>
\n<\/em>\u00d6ppen tillg\u00e5ng i \u201dgr\u00f6n\u201d version inneb\u00e4r att forskaren, s\u00e5 snart f\u00f6rlaget till\u00e5ter det, sj\u00e4lv arkiverar en sakkunniggranskad och redigerad version av artikeln i ett digitalt arkiv, s\u00e5 kallat repositorium. Slutversionen av artikeln har d\u00e5 redan publicerats i en traditionell prenumerationsbaserad tidskrift.<\/p>\n

Gold open access<\/strong>
\n<\/em>\u00d6ppen tillg\u00e5ng i \u201dguld\u201d inneb\u00e4r att forskaren publicerar sig hos ett open access-f\u00f6rlag. Boken eller artikeln blir d\u00e5 omedelbart \u00f6ppet tillg\u00e4nglig p\u00e5 internet. Gold open access brukar inneb\u00e4ra en publiceringskostnad som betalas av forskaren\/institutionen direkt.<\/p>\n

Hybridpublicering<\/strong>
\n<\/em>Artiklar kan \u00e4ven publiceras i en traditionell prenumerationsbaserad tidskrift som mot en avgift g\u00f6rs omedelbart \u00f6ppet tillg\u00e4nglig. Denna version kallas \u201dhybrid\u201d.<\/p>\n

CC BY 4<\/strong>
\n<\/em>Creative Commons (CC) \u00e4r en upphovsr\u00e4ttslicens som ger m\u00f6jlighet att fritt distribuera material som i \u00f6vrigt begr\u00e4nsas av upphovsr\u00e4tt. En CC-licens anv\u00e4nds d\u00e5 upphovspersonen vill ge andra r\u00e4tt att dela, anv\u00e4nda och vidareutveckla material och resultat som hen skapat. Licensen till\u00e5ter att endast delar av data licensieras och upphovspersonen b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r alltid ange vilka delar av material och resultat som ber\u00f6rs eller inte ber\u00f6rs av CC-licensen. BY 4.0 \u00e4r den internationellt g\u00e5ngbara versionen av CC-licensen. Det finska initiativet f\u00f6r \u00f6ppen forskning och vetenskap rekommenderar anv\u00e4ndningen av CC BY 4.0-licens om inte inneh\u00e5llet kr\u00e4ver annat.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

BILAGA: Anvisningar f\u00f6r plan f\u00f6r datahantering<\/strong><\/h2>\n

Forskaren (\u00e4ven doktoranden, i samr\u00e5d med handledaren) ansvarar f\u00f6r att g\u00f6ra en plan f\u00f6r datahanteringen i samband med sitt forskningsprojekt. Forskaren (doktoranden i samr\u00e5d med handledaren) kan v\u00e4lja att anv\u00e4nda ett rekommenderat verktyg f\u00f6r att g\u00f6ra upp planen, till exempel DMPTuuli, eller formulera planen fritt, med beaktande av forskningens karakt\u00e4r, kutym inom disciplinen, i vilka sammanhang planen ska anv\u00e4ndas etc.<\/p>\n

I planen f\u00f6r datahantering beaktas:<\/h3>\n