{"id":66,"date":"2015-04-12T15:32:28","date_gmt":"2015-04-12T15:32:28","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/?p=66"},"modified":"2015-04-12T15:35:12","modified_gmt":"2015-04-12T15:35:12","slug":"hur-se-sociologiskt-pa-media","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/2015\/04\/12\/hur-se-sociologiskt-pa-media\/","title":{"rendered":"Hur se sociologiskt p\u00e5 media?"},"content":{"rendered":"<p>Medierna har under en mycket kort tid kommit att bli en allt viktigare del av m\u00e4nniskans vardag. Vi \u00f6ver\u00f6ses med information fr\u00e5n en massa olika slag av massmedier, s\u00e5 som tidningar, tidskrifter, film, radio, tv, dataspel, cd-skivor och internet. Kommunikationstekniken har g\u00e5tt snabbt fram\u00e5t i sin utveckling. F\u00f6r bara en generation tillbaka var tidningen, radion och tv:n de v\u00e4sentligaste medierna m\u00e4nniskan i v\u00e4stv\u00e4rlden f\u00f6rlitade sig p\u00e5, medan vi i dag har sv\u00e5rt att g\u00e5 hemifr\u00e5n utan v\u00e5r smarttelefon, pekplatta eller b\u00e4rbara dator(st\u00e4ndigt uppkopplade p\u00e5 n\u00e4tet). Men medierna f\u00f6rmedlar inte bara information och underh\u00e5llning, utan fungerar ocks\u00e5 som kommunikationskanaler och n\u00e4tverk. De bist\u00e5r oss med tolkningar av v\u00e4rlden runt omkring oss och erbjuder oss resurser till formandet av identiteter och utvecklar v\u00e5r fantasi. Med kunskap och information fr\u00e5n massmedierna formar vi sedan v\u00e5ra attityder. Gr\u00e4nserna mellan det globala och det lokala suddas ut och blir otydliga. Vi lever, k\u00e4nner och deltar i v\u00e4rlden i dag med hj\u00e4lp av medierna.<\/p>\n<p>Veckans texter \u201dHvad er mediesociologi?\u201d Av Lars Kjerulf Petersen och \u201dMedia, Culture, Society\u201d av Hodkinson listar b\u00e5da upp olika s\u00e4tt att se sociologiskt p\u00e5 medier. Enligt Petersen \u00e4r medierna n\u00e5got som kommer emellan avs\u00e4ndare och mottagaren av ett meddelande, det b\u00e5de skiljer \u00e5t och f\u00f6renar, f\u00f6rmedlar inneh\u00e5ll och best\u00e5r av tv\u00e5 dimensioner; en teknisk och en semiotisk. Han p\u00e5pekar \u00e4ven att media innefattas av b\u00e5de h\u00e5rdvara dvs. det tekniska kommunikationsmedlet och mjukvara, sj\u00e4lva uttrycksmedlet. Pedersen listar sedan upp tre olika perspektiv som vi kan se sociologiskt p\u00e5 medierna. Antingen kan man se p\u00e5 medierna som milj\u00f6er dvs. deras funktionsomr\u00e5de som formar de sociala milj\u00f6erna de ing\u00e5r i. Eller s\u00e5 kan man unders\u00f6ka offentligheten i medierna dvs. inneh\u00e5llet i offentligheten t.ex. vad det har f\u00f6r betydelse, v\u00e4rderingar, ber\u00e4ttelser, information, ritualer och diskurser som diskuteras. Men man kan \u00e4ven se p\u00e5 offentlighetsprocesserna. Slutligen anser Petersen att man \u00e4ven kan se n\u00e4rmare p\u00e5 den virtuella bildv\u00e4rldens sammans\u00e4ttning. Hodkinson listar \u00e4ven han upp tre olika s\u00e4tt vi kan se p\u00e5 medierna. Vi kan se p\u00e5 media som en konstrukt\u00f6r eller formare, i den meningen att inneh\u00e5llet median distribuerar influerar m\u00e4nniskan och ger effekter p\u00e5 det framtida samh\u00e4llet. Ett annat s\u00e4tt att se p\u00e5 median \u00e4r hur medians inneh\u00e5ll formar oss p\u00e5 ett s\u00e4tt d\u00e4r samh\u00e4llet reflekteras eller speglas. Det tredje s\u00e4ttet att se p\u00e5 media, \u00e4r att se p\u00e5 den som en p\u00e5g\u00e5ende process, d\u00e4r media representationer st\u00e4ndigt matas med information fr\u00e5n samh\u00e4llet, samtidigt som de sj\u00e4lva distribuerar information ut till samh\u00e4llet.<\/p>\n<p>Veckans text \u201dHvad er mediesociologi?\u201d av Petersen tyckte jag var en bra introduktion till vad media och massmedia \u00e4r samt hur man kan se p\u00e5 media ur en sociologisk synvinkel (milj\u00f6, offentlighet och den virtuella v\u00e4rldens samans\u00e4ttning). Hodkinsons text \u201dMedia, Culture, Society\u201d d\u00e4remot tycker jag kompletterar Petersens text genom att han tar upp median ur en annan synvinkel och dessutom involverar kultur och samh\u00e4lle, vilket upplyser oss om att vi m\u00e5ste se helheten, att vi inte kan v\u00e4lja bort varken det ena eller det andra. Nackdelar och f\u00f6rdelar med Petersen eller Hodkinsons syn att se p\u00e5 media \u00e4r sv\u00e5ra att lista. Men jag tycker \u00e4nd\u00e5 att man kan s\u00e4ga att texterna bevisar f\u00f6r oss att det finns m\u00e5nga olika s\u00e4tt man kan se p\u00e5 medierna och att mediev\u00e4rlden \u00f6ppnar f\u00f6r oss en massa nya forskningsomr\u00e5den.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Medierna har under en mycket kort tid kommit att bli en allt viktigare del av m\u00e4nniskans vardag. Vi \u00f6ver\u00f6ses med information fr\u00e5n en massa olika slag av massmedier, s\u00e5 som tidningar, tidskrifter, film, radio, tv, dataspel, cd-skivor och internet. Kommunikationstekniken har g\u00e5tt snabbt fram\u00e5t i sin utveckling. F\u00f6r bara en generation tillbaka var tidningen, radion &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/2015\/04\/12\/hur-se-sociologiskt-pa-media\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Hur se sociologiskt p\u00e5 media?<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":146,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-66","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-vadarmediesociologi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/146"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=66"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":69,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/66\/revisions\/69"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=66"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=66"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=66"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}