{"id":56,"date":"2015-04-12T10:13:38","date_gmt":"2015-04-12T10:13:38","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/?p=56"},"modified":"2015-04-12T10:14:02","modified_gmt":"2015-04-12T10:14:02","slug":"mediesociologi-jamforelse-mellan-petersen-och-hodkinson","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/2015\/04\/12\/mediesociologi-jamforelse-mellan-petersen-och-hodkinson\/","title":{"rendered":"Mediesociologi – en j\u00e4mf\u00f6relse"},"content":{"rendered":"

B\u00e5de Petersen och Hodkinson beskriver begreppet media som en f\u00f6rl\u00e4ngning av m\u00e4nniskans kommunikation.Med hj\u00e4lp av tv, radio, tidningar och internet etc \u00e4r det m\u00f6jligt att kommunicera med m\u00e4nniskor\u00a0\u00f6ver tid och rum. Petersens artikel var till en b\u00f6rjan r\u00e4tt s\u00e5 knepig att f\u00f6rst\u00e5 eftersom den var p\u00e5 danska men n\u00e4r man fick flow s\u00e5 gick det r\u00e4tt s\u00e5 bra. P\u00e5 tal om\u00a0flow<\/i>\u00a0s\u00e5 \u00e4r det ett begrepp som Petersen tar upp i artikeln. Det handlar i det h\u00e4r sammanhanget om televisionens o\u00e4ndliga f\u00f6rmedling av bilder och information, ett st\u00e4ndigt flytande nu. N\u00e4r som helst kan man kn\u00e4ppa p\u00e5 tv:n och \u00f6gonblickligen ta del av samma\u00a0program som m\u00e4nniskor i helt andra delar av\u00a0v\u00e4rlden.\u00a0Det skapar en slags diffus gemenskap mellan \u00e5sk\u00e5darna och ett av massmedierna producerat ramverk f\u00f6r \u00e5sikter, v\u00e4rderingar och erfarenheter.\u00a0<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Petersen beskriver massmedia som en virtuell men inte overklig v\u00e4rld \u2013 den ing\u00e5r trots allt i skapandet av den sociala v\u00e4rld vi lever i och \u00e4r i f\u00f6rbindelse med den fysiska v\u00e4rlden. N\u00e4r jag l\u00e4ste Petersens artikel fick jag en uppfattning av att han fokuserar till stor del p\u00e5 medieinneh\u00e5llets\u00a0symboliska funktion, inneb\u00f6rd och effekt. Han beskriver t.ex massmedia som en \u201dv\u00e4rld av tecken\u201d, och internet som ett kunskapsarkiv. Han beskriver ocks\u00e5 olika dimensioner av begreppet avst\u00e5nd. N\u00e4r man t.ex ser ett nyhetsinslag p\u00e5 tv om n\u00e5got som h\u00e4nder p\u00e5 en helt annan plats i v\u00e4rlden kommer nyheten in i ens privata rum, samtidigt som den \u00e4r fysiskt\u00a0avskild. Omv\u00e4nt menar han ocks\u00e5 att\u00a0en h\u00e4ndelse som utspelar sig v\u00e4ldigt n\u00e4ra g\u00f6ras mer avl\u00e4gsen n\u00e4r den f\u00f6rmedlas genom tv:rutan – man kan sitta i soffan och se ett videoklipp p\u00e5 t.ex en extrem storm utanf\u00f6r utan att sj\u00e4lv beh\u00f6va komma i n\u00e4rheten. P\u00e5 det viset kan man s\u00e4ga att det \u00e4r en kommunikationsform pr\u00e4glad b\u00e5de av avst\u00e5nd och n\u00e4rhet.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Hodkinson fokuserar mer p\u00e5 relationen mellan samh\u00e4lle och media, med exempel p\u00e5 analytiska modeller som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att studera vilka processer som ligger bakom f\u00f6rmedlandet av information. Vem p\u00e5verkar vem? \u00c4r det media som p\u00e5verkar samh\u00e4llet eller samh\u00e4llet som p\u00e5verkar media, eller p\u00e5verkar de varandra \u00f6msesidigt? Det sistn\u00e4mnda alternativet verkar vara det som Hodkinson \u00e4r mest \u00f6vertygad om. Media \u00e4r varken en objektiv spegling av samh\u00e4llet eller det som formar samh\u00e4llet, utan snarare en representation av den samh\u00e4lleliga verkligheten. De kan inte vara helt objektiva eftersom det som f\u00f6rmedlas \u00e4r selektivt utvalt och fr\u00e5nskilt fr\u00e5n den verklighet som avspeglas. Media har m\u00f6jlighet att p\u00e5verka \u00e5sikter, v\u00e4rderingar och sociala praktiker men \u00e4r samtidigt styrd av det som r\u00e5der i samh\u00e4llet just nu. Hodkinson tar ocks\u00e5 st\u00f6rre h\u00e4nsyn till hur mottagarna av media p\u00e5verkar inneh\u00e5llet, och anv\u00e4nder sig av ordet medieanv\u00e4ndare (media users) f\u00f6r att po\u00e4ngtera mottagarnas delaktighet i processen.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Efter att ha l\u00e4st texterna konstaterade jag att b\u00e5da f\u00f6rfattarna har intressanta synpunkter p\u00e5 vilka fr\u00e5gor som \u00e4r av intresse f\u00f6r en mediesociolog. Jag har sv\u00e5rt att hitta nackdelar i n\u00e5gondera av perspektiven, och jag anser att de kompletterar varandra. \u00a0Det som fr\u00e4mst f\u00e5ngade mitt intresse var nog Hodkinsons tankar hur samh\u00e4lle och media p\u00e5verkar varandra\u00a0eftersom det ligger s\u00e5 n\u00e4ra s\u00e5dant som man ofta diskuterar inom sociologin – som den klassiska fr\u00e5gan om relationen mellan individ och samh\u00e4lle.\u00a0Det finns nog inget enkelt svar, och jag \u00e4r s\u00e4ker p\u00e5 att det finns en massa intressanta synpunkter och olika \u00e5sikter beroende p\u00e5 hur man ser p\u00e5 saken.<\/p>\n


\n<\/span><\/span>– Emma Othman<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

B\u00e5de Petersen och Hodkinson beskriver begreppet media som en f\u00f6rl\u00e4ngning av m\u00e4nniskans kommunikation.Med hj\u00e4lp av tv, radio, tidningar och internet etc \u00e4r det m\u00f6jligt att kommunicera med m\u00e4nniskor\u00a0\u00f6ver tid och rum. Petersens artikel var till en b\u00f6rjan r\u00e4tt s\u00e5 knepig att f\u00f6rst\u00e5 eftersom den var p\u00e5 danska men n\u00e4r man fick flow s\u00e5 gick det … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Mediesociologi – en j\u00e4mf\u00f6relse<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":232,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-56","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-vadarmediesociologi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/56","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/232"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=56"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/56\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":60,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/56\/revisions\/60"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=56"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=56"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=56"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}