{"id":426,"date":"2015-05-15T12:11:08","date_gmt":"2015-05-15T12:11:08","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/?p=426"},"modified":"2015-05-15T12:12:47","modified_gmt":"2015-05-15T12:12:47","slug":"overflod-av-medieprodukter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/2015\/05\/15\/overflod-av-medieprodukter\/","title":{"rendered":"\u00d6verfl\u00f6d av (medie)produkter?"},"content":{"rendered":"

Jag gillade veckans texter, speciellt Hodkinsons \u201dSaturation, Fluidity and Loss of Meaning\u201d<\/em>. D\u00e4r togs det upp att postmoderna teoretiker tycker att det inte mer g\u00e5r att avskilja media och verklighet. B\u00e5de f\u00f6rst\u00e5elsen av olika h\u00e4ndelser och skapandet av individens identitet genomsyras av media.<\/p>\n

Enligt Fredric Jameson har samh\u00e4llet f\u00f6r\u00e4ndrats till ett s\u00e5dant, som bara skapar mer o mer produkter hela tiden. I texten tas sport upp som ett exempel; ifall man \u00e4r ett fan av ett visst lag, kan man k\u00f6pa allt fr\u00e5n sportprylar och kl\u00e4der till muggar och spelkort, med temat av laget. Utbudet p\u00e5 medieprodukter \u00f6kar ocks\u00e5 hela tiden (podcaster, olika kanaler, man kan se p\u00e5 tv via telefon och tablett), f\u00f6r att f\u00e5 se vissa kanaler och specials\u00e4ndningar m\u00e5ste man betala extra. Ett aktuellt exempel p\u00e5 det \u00e4r att man m\u00e5ste k\u00f6pa MTV Sport paketet f\u00f6r att h\u00f6ra Mertaranta som kommentator i ishockey VM.<\/p>\n

En annan intressant fr\u00e5ga som togs upp i texten var varf\u00f6r man k\u00f6per nya produkter, fast\u00e4n man inte egentligen beh\u00f6ver? Svaret till detta anses vara att prylar har ett symboliskt v\u00e4rde f\u00f6r m\u00e4nniskor. Baudrillard anser att m\u00e4nniskor v\u00e4rderar b\u00e5de sig sj\u00e4lv och m\u00e4nniskor runt omkring sig genom dessa. Detta fenomen i sig \u00e4r inte nytt, men jag tror det har tagit en ny form i och med sociala medier. P\u00e5 t.ex. Instagram (en sida d\u00e4r man laddar upp bilder) finns det konton med flera hundra tusen f\u00f6ljare, som l\u00e4gger upp bilder p\u00e5 kl\u00e4der och andra prylar som f\u00f6ljarna enligt dem borde vilja ha. Detta leder till att om en s\u00e5dan sida (eller en k\u00e4nd person med m\u00e5nga f\u00f6ljare) k\u00f6pt n\u00e5got av ett visst m\u00e4rke, k\u00f6per m\u00e5nga f\u00f6ljare det ocks\u00e5 f\u00f6r att kunna hashtag\u2019a det i sin bild och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ha n\u00e5got gemensamt med sin idol. T.ex. k\u00f6per man ett par Tiger of Sweden jeans kan man hashtag\u2019a #tigerofsweden p\u00e5 sin instagram bild, och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt visa \u201dsitt\u201d v\u00e4rde.<\/p>\n

D\u00e5 detta handlar om att f\u00f6rs\u00f6ka ge ut en viss slags bild av sig sj\u00e4lva p\u00e5 n\u00e4tet, s\u00e5 finns det ocks\u00e5 olika rollspel som g\u00f6r att man helt skall komma p\u00e5 en ny karakt\u00e4r \u00e5t sig. I texten togs det upp ifall online roller efter m\u00e5nga timmars spelande egentligen \u00e4r mer eller mindre verkliga \u00e4n personen som sitter bakom sk\u00e4rmen och spelar. Det som \u00e4nd\u00e5 enligt mig \u00e4r bra med dessa spel (d\u00e5 de inte mer eller mindre tar \u00f6ver ens hela liv) \u00e4r att man l\u00e4tt genom ett gemensamt intresse kommer i kontakt med m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika delar av v\u00e4rlden, och f\u00e5r ett ypperligt tillf\u00e4lle att tr\u00e4na upp sina spr\u00e5kkunskaper.<\/p>\n

En annan intressant tanke i texten handlade om informations\u00f6verfl\u00f6d, vilket betyder att vi st\u00e4ndigt \u00f6ver\u00f6ses med massor av information via olika kanaler, vilket g\u00f6r att vi inte f\u00f6rdjupar oss i n\u00e5gon av dem. Som exempel kan man t\u00e4nka p\u00e5 en individ som sitter i en pub. Han har telefonen i fickan eller p\u00e5 bordet, det finns flera p\u00e5slagna tv:n var olika kanaler visas, det spelas musik fr\u00e5n h\u00f6gtalarna, och det finns antagligen olika tidningar att l\u00e4sa. D\u00e5 samma individ sitter hemma har han s\u00e4kerligen igen telefonen bredvid sig, tv:n framf\u00f6r, kanske laptoppen i famnen, och ifall tv-programmet inte intresserar s\u00e5 mycket kanske han kn\u00e4pper p\u00e5 radion eller spelar upp musik fr\u00e5n sitt Spotify konto.<\/p>\n

Kort \u00e4nnu om min \u00f6vningsuppgift; jag har hittat m\u00e5nga artiklar ang\u00e5ende \u00e4mnet, och tror nog jag kommer att f\u00e5 tillr\u00e4ckligt med material f\u00f6r min uppsats! H\u00e4r tills har jag fr\u00e4mst bara hunnit kolla igenom bolagen som st\u00e5r bakom de tidningarna jag studerar, och fast\u00e4n jag visste att det \u00e4r stora koncerner s\u00e5 blev jag chockad n\u00e4r jag fick vet hur m\u00e5nga tidningar, n\u00e4tsidor, radio- och tv-kanaler som h\u00f6r till vardera!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag gillade veckans texter, speciellt Hodkinsons \u201dSaturation, Fluidity and Loss of Meaning\u201d. D\u00e4r togs det upp att postmoderna teoretiker tycker att det inte mer g\u00e5r att avskilja media och verklighet. B\u00e5de f\u00f6rst\u00e5elsen av olika h\u00e4ndelser och skapandet av individens identitet genomsyras av media. Enligt Fredric Jameson har samh\u00e4llet f\u00f6r\u00e4ndrats till ett s\u00e5dant, som bara skapar … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u00d6verfl\u00f6d av (medie)produkter?<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":229,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-426","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-meningen-med-media"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/426","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/229"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=426"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/426\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":429,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/426\/revisions\/429"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=426"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=426"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=426"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}