{"id":391,"date":"2015-05-11T14:10:00","date_gmt":"2015-05-11T14:10:00","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/?p=391"},"modified":"2015-05-11T14:10:00","modified_gmt":"2015-05-11T14:10:00","slug":"mediahandelser-3","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/2015\/05\/11\/mediahandelser-3\/","title":{"rendered":"Mediah\u00e4ndelser"},"content":{"rendered":"<div class=\"entry-content\">\n<p>Enligt Seeck och Rantanen uppeh\u00e5ller medierna en hegemonistisk makt genom att\u00a0 best\u00e4mma vilka evenemang som \u00e4r de mest v\u00e4sentliga f\u00f6r folket. Det \u00e4r bra att ta upp skillnaden mellan gammal och ny media, och hur folkets deltagande skiljer sig i dessa tv\u00e5 avseenden. Via nya medier har folk kunnat ta en mer ledande roll, och till exempel har sociala medier utmanat de gamla medierna med att st\u00e4ndigt kunna ge ut nyheter. Den nya median \u00e4r alltid s\u00e5 att s\u00e4ga &#8221;steget f\u00f6re&#8221;.<\/p>\n<p>Mediah\u00e4ndelse har sitt ursprung i tiden efter andra V\u00e4rldskriget med slutna nationalistiska stater och dominerande offentliga tj\u00e4nster. Medierna har d\u00e4rmed kunnat ta fram endast en idealiserad bild av samh\u00e4llet. I och med den nya median kan de gamla medierna inte l\u00e4ngre &#8221;reglera&#8221; evenemang s\u00e5 som de vill. Folk kan vara mer \u00f6ppna med sina \u00e5sikter, och de syns ocks\u00e5 p\u00e5 de sociala medierna, som de gamla medierna inte kan kontrollera. Mediekonsumenterna \u00e4r i dagen sl\u00e4ge mer aktiva och det sker interaktion mellan media och mediakonsumenten.<\/p>\n<p>Jag tyckte den mest intressanta texten var Dahlens text om mediesport och k\u00f6n. Enligt hans text presenteras sport i medierna som n\u00e5gonting maskulint, och jag kan nog h\u00e5lla med om det. Det \u00e4r sant att m\u00e4n fortfarande \u00e4r i de h\u00f6gre positionerna inom olika organisationer, fr\u00e5n barnklubbar till professionell idrott. Dahlen citerar i sin text R.W. Connell som har sagt att &#8221;Idrott och sport har blivit den ledande definitionen p\u00e5 maskulinitet&#8221;. Dahlen tar upp skillnader p\u00e5 lagnamnen mellan pojkar och flickor, vilket jag tycker \u00e4r v\u00e4ldigt intressant. Samma sportgren tillges olika betydelse beroende p\u00e5 vilket k\u00f6n som idkar denna sport (som i detta exempel \u00e4r fotboll). Flickornas lag heter bland annat &#8221;Blue Butterflies&#8221; medan pojkarnas lag har namn som &#8221;Killer Whales&#8221;. N\u00e4r kvinnor sedan blir \u00e4ldre blir de l\u00e4ttare objektifierade \u00e4n m\u00e4n och deras prestationer ses inte som lika\u00a0 v\u00e4rdefulla som m\u00e4nnens. Studier som gjorts i USA p\u00e5visar ett stort engagerande i att f\u00f6lja medief\u00f6rmedlad sport bland ungdomar. Dessa ungdomar p\u00e5verkas mycket av medierna, och deras v\u00e4rldsbild formas via det. D\u00e5 sport presenteras som n\u00e5gonting maskulint blir det ocks\u00e5 ungdomarnas bild av verkligheten.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Enligt Seeck och Rantanen uppeh\u00e5ller medierna en hegemonistisk makt genom att\u00a0 best\u00e4mma vilka evenemang som \u00e4r de mest v\u00e4sentliga f\u00f6r folket. Det \u00e4r bra att ta upp skillnaden mellan gammal och ny media, och hur folkets deltagande skiljer sig i dessa tv\u00e5 avseenden. Via nya medier har folk kunnat ta en mer ledande roll, och &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/2015\/05\/11\/mediahandelser-3\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Mediah\u00e4ndelser<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":156,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-391","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mediahandelser"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/391","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/156"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=391"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/391\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":395,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/391\/revisions\/395"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=391"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=391"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=391"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}