I veckans samtliga artiklar togs media upp som den formande och regisserande faktorn av TV-evenemang som sport, kungliga br\u00f6llop eller statsbegravningar. Olika medieevenemang har rutinm\u00e4ssiga former och s\u00e4tt att tas fram f\u00f6r att bekr\u00e4fta en viss kultur, dess v\u00e4rden och den kollektiva sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e5elsen menar Dahlen. Genom detta ska man skapa enighet och samh\u00f6righet lokalt, nationellt och globalt. Medieevenemang kan enligt Dahlen delas in i tre olika modeller: t\u00e4vling, er\u00f6vring och kr\u00f6ning. Oftast bygger medieevenemang mer eller mindre p\u00e5 alla dessa modeller; en t\u00e4vling ordnas, n\u00e5gon vinner och den kr\u00f6nas.<\/p>\n
Seeck och Rantanen menar dock att hur medieevenemang formas kommer att \u00e4ndras i och med sociala medier. Nu kan media inte l\u00e4ngre forma evenemang och spektakel p\u00e5 samma s\u00e4tt som f\u00f6rut. Den \u201dandra median\u201d hinner s\u00e5 att s\u00e4ga forma evenemanget redan f\u00f6re. \u00c5sikterna \u00e4r inte l\u00e4ngre passiva och sker inte enbart efter en h\u00e4ndelse, utan en v\u00e4xelverkan p\u00e5g\u00e5r f\u00f6re, medan och efter ett medieevenemang. Medieevenemang formas allts\u00e5 \u00e4ven utifr\u00e5n och kan heller inte regleras p\u00e5 samma s\u00e4tt som f\u00f6rr, just p\u00e5 grund av sociala medier och hur mediekonsumenter i dagens l\u00e4ge \u00e4ven fungerar som aktiva medproducenter av media.<\/p>\n
Medieevenemang har och \u00e4r fortfarande idag en viktig f\u00f6r nationernas identitetsskapande. Till exempel Eurovisionen har fungerat som ett viktigt medieredskap f\u00f6r de forna sovjetstaterna f\u00f6r att skapa en positiv uppfattning och bilda en identitetsbrygga till Europa. Att genom evenemanget f\u00e5 en viss slags synlighet som markerar det egna landet som eget och en del av Europa. Samma sak g\u00e4ller sportevenemang och t\u00e4vlingar som fungerar som ett slags positiv PR f\u00f6r nationer och genom dessa formas bilden av en nation f\u00f6r omv\u00e4rlden. Sport evenemang som Olympiska spelen har anv\u00e4nts \u00e4ven f\u00f6r att f\u00f6ra fram vissa politiska st\u00e4llningstagande, de formar \u00e4ven en nations identitet och samh\u00f6righet. Sport \u00e4r enligt Dahl genomsyrat av politik.<\/p>\n
Ett annat stort problem som f\u00f6rekommer n\u00e4r media m\u00e5lar fram sportevenemang \u00e4r hur de olika k\u00f6nen representeras och vilken bild det ger av och till samh\u00e4llet. Sport presenteras enligt Dahlen i media som n\u00e5gonting maskulint. Medias intresse f\u00f6r kvinnliga idrottare \u00e4r mycket l\u00e4gre \u00e4n intresset f\u00f6r de manliga och n\u00e4r de v\u00e4l presenteras sker det p\u00e5 ett sn\u00e4vt och f\u00f6rl\u00f6jligat s\u00e4tt. Kvinnliga idrottare tenderar att bli objektifierade, deras prestationer f\u00f6rsummas och f\u00f6rl\u00f6jligas medan manliga idrottare framst\u00e5r som hj\u00e4ltar. Sportmedia \u00e4r \u00e4ven v\u00e4ldigt marginaliserad n\u00e4r det kommer till att presentera etnisk m\u00e5ngfald. N\u00e4r man kopplar detta med att sportevenemang som har en central roll i formandet av nationernas identiteter och skapande av samh\u00f6righet k\u00e4nns det v\u00e4ldigt skr\u00e4mmande hur media har valt att presentera evenemangen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I veckans samtliga artiklar togs media upp som den formande och regisserande faktorn av TV-evenemang som sport, kungliga br\u00f6llop eller statsbegravningar. Olika medieevenemang har rutinm\u00e4ssiga former och s\u00e4tt att tas fram f\u00f6r att bekr\u00e4fta en viss kultur, dess v\u00e4rden och den kollektiva sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e5elsen menar Dahlen. Genom detta ska man skapa enighet och samh\u00f6righet lokalt, nationellt … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Mediah\u00e4ndelser<\/span>