{"id":357,"date":"2015-05-09T17:01:48","date_gmt":"2015-05-09T17:01:48","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/?p=357"},"modified":"2015-05-09T17:01:48","modified_gmt":"2015-05-09T17:01:48","slug":"medieevenemang-och-nationalism","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/2015\/05\/09\/medieevenemang-och-nationalism\/","title":{"rendered":"Medieevenemang och nationalism"},"content":{"rendered":"<p>G\u00f6ran Bolin argumenterar i artikeln <em>\u201dVisions of Europe. Cultural technologies of nation-states\u201d<\/em>\u00a0 f\u00f6r att European Song Contest \u00e4r post-industrialismens\u00a0 motsvarighet till v\u00e4rldsutst\u00e4llningarna. Ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6ra fram nationernas framsteg inom teknologi med materiella produkter, visar man upp den nationella identiteten via kultur och symboler. Det \u00e4r \u00e4ven ett s\u00e4tt f\u00f6r nya nationer att g\u00f6ra entr\u00e9 p\u00e5 den europeiska scenen. \u00a0Att visa att man klarar av att st\u00e5 f\u00f6r arrangemangen av ESC \u00e4r ett slags slutprov, var man visar att man \u00e4r redo att ing\u00e5 i den post-industriella moderniteten.<\/p>\n<p>I kapitlet \u201d<em>Sport, medier och nationalism\u201d <\/em>beskriver Dahl\u00e9n vilken betydelse sport, s\u00e4rskilt stora idrottsevenemang som de olympiska spelen och World Cup, har f\u00f6r den nationella identiteten. Sporten kan \u00e4ven via media skapa gemenskap och samh\u00f6righet. S\u00e4rskilt skapandet av idrottshj\u00e4lten \u00f6kar en nations stolthet och samh\u00f6righet, men ger \u00e4ven framtidshopp i sv\u00e5ra tider. Dahl\u00e9n p\u00e5pekar \u00e4ven att dessa stora idrottsevenemang tyv\u00e4rr har en f\u00f6rm\u00e5ga att skapa och uppr\u00e4tth\u00e5lla stereotypiska beskrivningar om andra nationer.<\/p>\n<p>Stora medieevenemang \u00e4r \u00e4ven en arena f\u00f6r politiska utspel. Man kan t.ex. markera sin \u00e5sikt genom att delta eller inte delta i ett evenemang. Tunisien, Marocko och Libanon nobbar t.ex. ESC eftersom Israel deltar.<\/p>\n<p>Hannele Seeck och Terhi Rantanen skriver i artikeln <em>\u201dMedia events, spectacles and risky globalization: a critical review and possible avenues for future research\u201d<\/em> om\u00a0 medievenemang och mediespektakel. Hur\u00a0 publiken tappar intresse f\u00f6r de f\u00f6rberedda och f\u00f6rplanerade medievenemangen (t.ex. olympiska spel och kungliga br\u00f6llop) och ist\u00e4llet fylls medierna av de medieevenemang och -spektakel som inte g\u00e5r att f\u00f6rbereda och planera (t.ex. naturkatastrofer och terroristattacker). Seeck&amp;Rantanen p\u00e5pekar att det kr\u00e4ver en st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r informationssamh\u00e4llets nya risker. Myndigheter och media har sv\u00e5rare att reagera p\u00e5 de oplanerade h\u00e4ndelserna och sociala medier medf\u00f6r att den vanliga m\u00e4nniskan har st\u00f6rre m\u00f6jligheter att sj\u00e4lv ingripa och rapportera. Social media i sig kan inneb\u00e4ra en risk. Identitetsst\u00f6lder och cyberattacker blir vanligare och terrorister utnyttjar internet och de digitala medierna f\u00f6r att skapa \u00f6verreaktioner. Vilken h\u00e4ndelse som helt kan g\u00f6ras till ett mediespektakel, men det finns st\u00f6rre risk att det g\u00e5r \u00f6verstyr.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>G\u00f6ran Bolin argumenterar i artikeln \u201dVisions of Europe. Cultural technologies of nation-states\u201d\u00a0 f\u00f6r att European Song Contest \u00e4r post-industrialismens\u00a0 motsvarighet till v\u00e4rldsutst\u00e4llningarna. Ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6ra fram nationernas framsteg inom teknologi med materiella produkter, visar man upp den nationella identiteten via kultur och symboler. Det \u00e4r \u00e4ven ett s\u00e4tt f\u00f6r nya nationer att g\u00f6ra entr\u00e9 &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/2015\/05\/09\/medieevenemang-och-nationalism\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Medieevenemang och nationalism<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":227,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-357","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mediahandelser"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/357","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/227"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=357"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/357\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":358,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/357\/revisions\/358"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=357"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=357"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=357"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}