{"id":342,"date":"2015-05-06T08:41:29","date_gmt":"2015-05-06T08:41:29","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/?p=342"},"modified":"2015-05-06T08:41:29","modified_gmt":"2015-05-06T08:41:29","slug":"sport-nationalism-och-kon","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/2015\/05\/06\/sport-nationalism-och-kon\/","title":{"rendered":"Sport, nationalism och k\u00f6n"},"content":{"rendered":"<p>I Seecks och Rantanens text fann jag deras tankar om forskningen kring katastrof intressanta. De skriver att eftersom median brukar vara s\u00e5 ritualiserad att s\u00e5dana katastrof som h\u00e4nder ov\u00e4ntat eller drabbar massor av m\u00e4nniskor kan st\u00f6ra det vanliga nyhetsfl\u00f6det och tvinga nyhetsmedior att f\u00f6rbise officiella \u201dguidelines\u201d. Det leder till att alldeles efter en katastrof kan nyheterna vara vaga, otydliga och korta d\u00e5 m\u00e4nniskor b\u00f6rjar f\u00f6rst f\u00f6rst\u00e5 situationen. Det kan h\u00e4nda att jag \u00e4r s\u00e5 d\u00e5lig p\u00e5 att l\u00e4sa nyheter, men jag anser att mediorna har blivit mycket b\u00e4ttre p\u00e5 detta, att allt snabbare kommer det nyheter som \u00e4r faktiskt l\u00e5nga och tydliga. Visst s\u00e5 i b\u00f6rjan kommer det snabba \u201dbulletins\u201d men det tar inte mera enorma m\u00e4ngder tid att f\u00e5 \u201driktiga\u201d nyheter av en katastrof. Seecks och Rantanens snabba mellantanke om skolskjutare och hur de l\u00e4ser median redan s\u00e5 bra att de kan sj\u00e4lv maximera deras tid i nyheterna \u00e4r skr\u00e4mmande. Hur ofta m\u00e5ste n\u00e5got h\u00e4nda f\u00f6r att en s\u00e5dan trend ska uppvisa sig?<\/p>\n<p>&nbsp;<br \/>\nJag valde att l\u00e4sa b\u00e5da Dahlen texterna om sport och k\u00f6n eftersom det \u00e4r v\u00e4ldigt relevant f\u00f6r mig och min v\u00e4nkrets. Men f\u00f6rst om Dahlens tankar om sport sj\u00e4lv och hur den kopplas till den nationella identiteten. Det \u00e4r ju sj\u00e4lvklart f\u00f6r s\u00e4kert alla att sport h\u00f6jer nationalismen inom l\u00e4nder. Ta f\u00f6r exempel de olympiska spelen eller v\u00e4rldsm\u00e4sterskap i olika gren som Dahlen n\u00e4mner, t\u00e4vlande v\u00e4cker de nationella k\u00e4nslorna oberoende vad man t\u00e4vlar om. Flaggor och landets f\u00e4rger syns \u00f6verallt och en k\u00e4nsla av gemenskap bildas \u00e4ven om det skulle vara stora sv\u00e5righeter inom landet. Dessa idrottare blir nationella k\u00e4ndisar, de intervjuas i median om och om igen f\u00f6r att f\u00f6rl\u00e4nga den euforiska k\u00e4nslan. Det \u00e4r s\u00e4kert m\u00e5nga av oss som kommer ih\u00e5g stunderna eller dagarna efter stora vinster, som till exempel ishockey guld (vilket \u00e5r man sen \u00e4n v\u00e4ljer). Dahlens beskrivning av olika l\u00e4nders stereotypier d\u00e5 det g\u00e4ller sport var underh\u00e5llande att l\u00e4sa men v\u00e4ckte nog inga tankar i mig. Dessa stereotypier \u00e4r s\u00e5 integrerade i oss att vi vet s\u00e4kert alla om dessa utan att ens l\u00e4sa detta stycke.<\/p>\n<p>&nbsp;<br \/>\nDahlens kapitel om sport och k\u00f6n var nog intressant att l\u00e4sa. Det var mycket av hans text jag k\u00e4nde igen, helt fr\u00e5n barndomen att olika sporter \u00e4r \u201dmaskulina\u201d, att bara herrlagar syns p\u00e5 TV, kvinnolagarna kommer f\u00f6rst om inget annat finns och deras namn brukar antigen vara \u201dfeminina\u201d eller sedan en variation av de maskulina namnen. Kvinnor syns s\u00e4llan i lagsporter medan kvinnor kan vara stora nationella hj\u00e4ltar d\u00e5 det \u00e4r fr\u00e5ga om individuella sportgrenar som skidning, skrinning, springning m.m. Dessutom s\u00e5 brukar median ofta sexualisera de kvinnliga idrottarna mera \u00e4n de g\u00f6r det med de manliga, anser Dahlen och jag h\u00e5ller helt med. Hur ofta ser man tidningar eller n\u00e4tsidor som rankar \u201dDe sexigaste kvinnliga idrottarna\u201d eller liknande?<\/p>\n<p>&nbsp;<br \/>\nSnabb egen kommentar till, om de kvinnor som f\u00f6ljer sporter men spelar dem inte. Att vara sport fan brukar ofta f\u00f6rknippas med att vara man, men st\u00f6rsta delen av mina kvinnliga v\u00e4nner och sl\u00e4ktingar ser ocks\u00e5 p\u00e5 sport. Ibland s\u00e5 f\u00e5r man h\u00f6ra grymma ber\u00e4ttelser om hur kvinnor som haft p\u00e5 sig t.ex. en t-skjorta med ett lags logo blivit trakasserade av m\u00e4n som ville att dessa kvinnor skulle lista upp spelare fr\u00e5n laget \u201df\u00f6r att konfirmera att man \u00e4r en riktig fan och inte bara n\u00e5gon flicka som vill leka att de vet n\u00e5got om sport\u201d. Samtidigt om damlejonen vinner ishockey VM s\u00e5 firas det lite, kanske inte alls medan om m\u00e4nnen vinner s\u00e5 \u00e4r det en nationell festdag. Summa summarum stereotypier om sport och k\u00f6n borde bek\u00e4mpas \u00e4nnu h\u00e5rdare vad de \u00e4n g\u00f6rs nu, b\u00e5de f\u00f6r idrottare och fans.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I Seecks och Rantanens text fann jag deras tankar om forskningen kring katastrof intressanta. De skriver att eftersom median brukar vara s\u00e5 ritualiserad att s\u00e5dana katastrof som h\u00e4nder ov\u00e4ntat eller drabbar massor av m\u00e4nniskor kan st\u00f6ra det vanliga nyhetsfl\u00f6det och tvinga nyhetsmedior att f\u00f6rbise officiella \u201dguidelines\u201d. Det leder till att alldeles efter en katastrof kan &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/2015\/05\/06\/sport-nationalism-och-kon\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Sport, nationalism och k\u00f6n<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":228,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-342","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mediahandelser"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/342","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/228"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=342"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/342\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":343,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/342\/revisions\/343"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=342"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=342"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=342"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}