Det var en gl\u00e4dje att l\u00e4sa Hodkinsons kapitel om nyheter, f\u00f6r att det k\u00e4ndes som att \u00e4ntligen har n\u00e5gon satt i ord och samlat det som jag som nyhetskonsument har misst\u00e4nkt och funderat p\u00e5. Faktorerna som p\u00e5verkar att ett nyhetsinslag g\u00f6rs tillg\u00e4ngligt beskrivs utm\u00e4rkt i hans sammanfattning av forskningsresultat i urvalskriterier. \u00d6verraskande hur fr\u00e4scht det som Galtung och Ruge kom fram till redan\u00a0\u00e5r 1973 fortfarande k\u00e4nns.<\/p>\n
Fast det k\u00e4nns naturligt f\u00f6r min uppfattning om nyheternas v\u00e4sen att de betonar s\u00e5dant som har precis h\u00e4nt (under en kort tidsintervall), protesterar jag \u00e4nd\u00e5 mot det i princip. Vilka alla intressanta utvecklingar f\u00f6rblir oomtalade bara f\u00f6r att de \u00e4r f\u00f6r l\u00e5ngsamma f\u00f6r att uppt\u00e4ckas eller publiceras som nyheter! D\u00e4r m\u00e5ste den akademiska forskningen ta \u00f6ver, antar jag, och medan den publicerar sina resultat kan de med tur sedan bli till nyhetsinslag, men d\u00e5 \u00e4r utvecklingen oftast en historisk fakta som inte l\u00e4ngre kan \u00e4ndras eller p\u00e5verkas.<\/p>\n
Den andra tr\u00e5kiga \u2013 \u00e4ven i litter\u00e4r mening \u2013 aspekten av nyheternas selektionskriterier \u00e4r att det negativa f\u00e5r en dominans. Att p\u00e5peka s\u00e5dant (i samh\u00e4llet) som inte ligger r\u00e4tt till kan leda till f\u00f6rb\u00e4ttringar, men att lyfta upp enstaka negativa incidenter ger l\u00e4tt en vilseledande bild av verkligheten. Det skulle vara intressant att f\u00e5 tillg\u00e5ng till en j\u00e4mf\u00f6relse \u00e5 ena sidan av inneh\u00e5llet i kommunikationen mellan individer och \u00e5 andra sidan av nyheternas \u00e4mnen. Den privata m\u00e4nskliga kommunikationen kunde s\u00e4kert j\u00e4mf\u00f6ras b\u00e5de historiskt och mellan kulturer, om s\u00e5dana data bara fanns tillg\u00e4ngliga. Jag kan t\u00e4nka mig att skvaller i byn fick mest fart vid n\u00e5got negativt, men g\u00e4llde det ocks\u00e5 annan kommunikation och nyhetsber\u00e4ttande m\u00e4nniskorna emellan? Hade vi alltid en tendens att po\u00e4ngtera det negativa, eller blev den starkare i och med nyhetsmedian utveckling? Om n\u00e5gon k\u00e4nner till forskning om \u00e4mnet \u00e4r jag tacksam f\u00f6r referenser.<\/p>\n
Nyheterna har naturligtvis ocks\u00e5 en annan sida, den mottagande, och den dansar minst lika komplicerade steg i tangon. Vilka faktorer \u00e4r det som p\u00e5verkar v\u00e5rt val av nyhetsmedia och inslag? F\u00f6r mig varierar det fr\u00e5n dag till dag hur och hur mycket nyheter jag konsumerar. Periodvis domineras mitt nyhetsintag av tryckta tidningar, andra tider blir det b\u00e5de prenumererade och gratis nyhetstj\u00e4nster p\u00e5 webben, och ibland radionyheter. Av en tidning som jag \u00f6ppnar observerar jag \u00e4nd\u00e5 bara en del, och l\u00e4ser en \u00e4nnu mindre br\u00e5kdel. D\u00e4r kan finnas mycket potentiellt intressant eller viktigt som g\u00e5r mig helt f\u00f6rbi, medan jag kanske fastnar f\u00f6r m\u00e5nga obetydliga saker och sl\u00f6sar tiden med s\u00e5nt som jag bara tycker k\u00e4nns roligt att l\u00e4sa.<\/p>\n
Psykologerna \u00e4r \u00f6vertygade om att vi \u00e4r mottagligare f\u00f6r och mera intresserade av s\u00e5dant som st\u00f6der v\u00e5ra tidigare uppfattningar och \u00e5sikter (konfirmeringsbias), och viktiga valkriterier som Galtung och Ruge n\u00e4mner \u00e4r kulturell n\u00e4rhet och f\u00f6ruts\u00e4gbarhet. Skr\u00e4mmande…: Om jag (med andra) har en felaktig uppfattning om en sak, och konsumerar nyhetsmedia som m\u00e5ste n\u00e5 just s\u00e5dana konsumenter som jag, har den b\u00e4ttre m\u00f6jligheter att lyckas s\u00e5 l\u00e4nge som den inte ifr\u00e5gas\u00e4tter de l\u00f6gn som jag redan tagit f\u00f6r mig. D\u00e4rmed f\u00f6rst\u00e4rks min \u00f6vertygelse om att jag har r\u00e4tt, och kanske \u00f6kar mitt st\u00f6d f\u00f6r det media som lever p\u00e5 den sneddrivna uppfattningen. Att jag har m\u00f6jlighet att s\u00f6ka efter alternativa nyhetsk\u00e4llor p\u00e5 webben kommer inte att r\u00e4dda mig heller, f\u00f6r s\u00e5 klart litar jag bara p\u00e5 s\u00e5dana som visar samma eller liknande \u00f6vertygelse \u00e4n jag. \u2013 Jag ser framemot att l\u00e4ra mig f\u00f6rst\u00e5 mera av konsumentbeteendet av nyheter och media i allm\u00e4nhet med hj\u00e4lp av Hodkinson och andra.<\/p>\n
Mentala problem och sjukdomar har (\u00e5tminstone i de v\u00e4sterl\u00e4ndska) samh\u00e4llen l\u00e4nge orsakat sv\u00e5rt stigma. Under de senaste decennierna har h\u00e4lsomyndigheterna och frivilligorganisationer i m\u00e5nga l\u00e4nder systematiskt f\u00f6rs\u00f6kt f\u00e5 \u00e4ndring p\u00e5 detta, mycket genom upplysning i media. Det som m\u00e5nga tidningar i Nordeuropa skriver om mental oh\u00e4lsa (m\u00e4rk den neutralare terminologin!) \u00e4r nuf\u00f6rtiden oftast uppmuntrande och \u00e4mnar \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5else mot de insjuknade. Depression beskrivs n\u00e4stan som astma: m\u00e5ste tas h\u00e4nsyn till, sv\u00e5r att bli av med, men h\u00e5lls under kontroll med v\u00e5rd.<\/p>\n
Mot den h\u00e4r bakgrunden upplevde jag n\u00e5gra nyhetsinslag under de f\u00f6rsta timmarna efter Germanwings 9525 haveri den 24 mars i \u00e5r som \u00f6verraskande. Rykten om att andrepiloten kanske led av depression eller andra psykiska problem spred sig snabbt och utan att v\u00e4nta p\u00e5 bekr\u00e4ftelse. De mentala problemen n\u00e4mnes n\u00e4stan som en skr\u00e4mmande hemlighet som kunde ge en sj\u00e4lvklar orsak till det skedda, i samma stil som om piloten hade varit en svuren terrorist. I mina \u00f6gon skiljde sig dessa nyheters beskrivning av en person som lider av psykisk oh\u00e4lsa betydligt fr\u00e5n de som jag var van vid att l\u00e4sa under de senaste \u00e5ren. Efter ett par dagar tyckte jag m\u00e4rka att behandlingss\u00e4ttet \u00e4ndrades f\u00f6r att passa b\u00e4ttre med den vanliga linjen.<\/p>\n
F\u00f6r \u00f6vningsuppgiften \u00e4r jag intresserad av att titta n\u00e4rmare p\u00e5 det s\u00e4tt som nyheterna behandlade psykiska problem i rapporteringen om olyckan, och om d\u00e4r fanns en utveckling \u00f6ver tid. Jag r\u00e4knar med att det relevanta materialet publicerades inom en vecka fr\u00e5n olyckan. Av praktiska orsaker begr\u00e4nsar jag mig till tidningsartiklar och deras online motsvarigheter, och v\u00e4ljer representanter av mainstream dagstidningar respektive kv\u00e4llstidningar\/tabloid i n\u00e5gra l\u00e4nder. Finland f\u00e5r bli m\u00e5ttstock som Sverige (politiskt korrekt), Britannien (korrekt vs. kommersiell) och Irland (konservativ men kommersiell) j\u00e4mf\u00f6rs med. Jag \u00e4r intresserad av hur starkt tidningarna i sitt s\u00e4tt att rapportera tar h\u00e4nsyn till sin opinionsbildande och samh\u00e4lleliga uppgift vs. den kanske mer populistiska tendensen att hitta n\u00e5got skandalm\u00e4ssigt och en g\u00e4rningsman med tydligt motiv. Det\u00a0 slutliga antalet l\u00e4nder och tidningar \u00e4r l\u00e4ttare att best\u00e4mma n\u00e4r omfattningen av det relevanta materialet blir klar, men prelimin\u00e4rt kommer jag att g\u00e5 igenom nyheterna i f\u00f6ljande tidningars elektroniska versioner:<\/p>\n
Det var en gl\u00e4dje att l\u00e4sa Hodkinsons kapitel om nyheter, f\u00f6r att det k\u00e4ndes som att \u00e4ntligen har n\u00e5gon satt i ord och samlat det som jag som nyhetskonsument har misst\u00e4nkt och funderat p\u00e5. Faktorerna som p\u00e5verkar att ett nyhetsinslag g\u00f6rs tillg\u00e4ngligt beskrivs utm\u00e4rkt i hans sammanfattning av forskningsresultat i urvalskriterier. \u00d6verraskande hur fr\u00e4scht det … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Nyheter som vi vill ha<\/span>