Det finns inga opartiska nyheter utan nyheter \u00e4r en konstruerad skildring av v\u00e4rlden. Enligt Hodkinson (2011) ber\u00e4ttar inneh\u00e5llet i nyheterna lika mycket om producenternas och konsumenternas praktiker, v\u00e4rderingar och prioriteringar som det ber\u00e4ttar om v\u00e4rlden de s\u00e4ger sig presentera. Det som avg\u00f6r om en h\u00e4ndelse \u00f6verhuvudtaget inkluderas i nyheterna \u00e4r dess nyhetsv\u00e4rde. Galtung och Ruge har sammanst\u00e4llt \u00e5tta allm\u00e4nna kriterier och fyra kriterier specifika f\u00f6r kapitalistiska l\u00e4nder som avg\u00f6r om en h\u00e4ndelse blir en nyhet eller inte. Trots att dessa kriterier enligt Hodkinson mer eller mindre \u00e4r likadana \u00f6verallt, kan framst\u00e4llningen av nyheterna skilja sig \u00e5t rej\u00e4lt. Medium, intressen, politisk tillh\u00f6righet, stil etc. p\u00e5verkar konstruktionen av nyheterna.<\/p>\n
Jordskalvet i Nepal den 25 april uppfyller m\u00e5nga av Galtung och Ruges kriterier bl.a. frequency<\/em> och continuity<\/em>, ett jordskalv \u00e4r en h\u00e4ndelse som vanligtvis \u00e4r \u00f6ver snabbt men som i det h\u00e4r fallet orsakade stor f\u00f6r\u00f6delse och nyheterna kan f\u00f6lja letandet efter skadade och \u00f6verlevande i flera dagar; amplitude<\/em> och cultural proximity,<\/em> skalvet var tillr\u00e4ckligt stort och p\u00e5verkar m\u00e5nga m\u00e4nniskor \u00e4ven finl\u00e4ndare, men ocks\u00e5 negativity<\/em>, skalvet orsakade stora skador och ett st\u00e4ndigt v\u00e4xande antal skadade och d\u00f6da.<\/p>\n Silja Lanas Cavada presenterar dokument\u00e4rens utveckling i Finland. Kriterierna f\u00f6r vad som blir en bra dokument\u00e4r skiljer sig fr\u00e5n kriterierna f\u00f6r nyhetsv\u00e4rde. B\u00e5da behandlar samh\u00e4lleliga \u00e4mnen som ska g\u00e5 att f\u00f6rmedla, men dokument\u00e4rformatet erbjuder en m\u00f6jlighet att f\u00f6rdjupa sig i ett \u00e4mne och f\u00f6lja ett skeende under en l\u00e5ng tid. Dokument\u00e4ren kompletterar de snabba nyhetsuppdateringarna, den tar upp \u00e4mnen som inte behandlats tillr\u00e4ckligt, str\u00e4var efter att korrigera falsk information och f\u00f6rs\u00f6ker komma ih\u00e5g \u00e4ven den vanliga m\u00e4nniskan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det finns inga opartiska nyheter utan nyheter \u00e4r en konstruerad skildring av v\u00e4rlden. Enligt Hodkinson (2011) ber\u00e4ttar inneh\u00e5llet i nyheterna lika mycket om producenternas och konsumenternas praktiker, v\u00e4rderingar och prioriteringar som det ber\u00e4ttar om v\u00e4rlden de s\u00e4ger sig presentera. Det som avg\u00f6r om en h\u00e4ndelse \u00f6verhuvudtaget inkluderas i nyheterna \u00e4r dess nyhetsv\u00e4rde. Galtung och Ruge … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Framg\u00e5ngsrik nyhet v\u00e4cker k\u00e4nslor<\/span>