{"id":267,"date":"2015-04-27T10:19:53","date_gmt":"2015-04-27T10:19:53","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/?p=267"},"modified":"2015-05-07T13:07:10","modified_gmt":"2015-05-07T13:07:10","slug":"brott-eller-dess-orsaker","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/2015\/04\/27\/brott-eller-dess-orsaker\/","title":{"rendered":"Brott eller dess orsaker"},"content":{"rendered":"

Anne Koski n\u00e4mner i sin artikel om politik och nyheter i TV,\u00a0\u00d6verf\u00f6ring med rutans hj\u00e4lp<\/em>, hur brottsnyheterna vunnit mera plats i TV-nyheterna, likas\u00e5 k\u00e4ndisar och underh\u00e5llande inslag. Redan under 1990-talet har de kommersiella kanalerna MTV och Fyran \u201dkonkurrerat speciellt med spetsnyhets\u00e4mnen som ber\u00f6r brott\u201d (s. 142) men brottsnyheterna har \u00f6kat \u00e4ven i Rundradions nyheter. \u00c4mnet har vidare samh\u00e4llelig betydelse f\u00f6r Mirka Smolej och Janne Kivivuori har i sin forskning (2006<\/a>) kommit fram till att de som blir utsatta f\u00f6r fler brottsnyheter ocks\u00e5 k\u00e4nner starkare r\u00e4dsla f\u00f6r att bli offer f\u00f6r v\u00e5ldsbrott.<\/p>\n

Vid sidan av det finl\u00e4ndska nyhetsutbudet tar jag ofta del av det irl\u00e4ndska och har reagerat p\u00e5 de stora skillnaderna i inneh\u00e5ll och inst\u00e4llning som jag upplever mellan l\u00e4ndernas nyhetsinneh\u00e5ll, speciellt inom public service. Tyv\u00e4rr har jag \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge inte hittat mycket forskning eller j\u00e4mf\u00f6rbara statistik om \u00e4mnet, s\u00e5 jag kan mest framf\u00f6ra mina subjektiva och osystematiska observationer.<\/p>\n

I Irland \u00e4r brotten, polisens brottsunders\u00f6kningar och detaljer av domstolsbehandlingar toppnyheter eller \u00e5tminstone viktiga inslag de flesta dagarna. F\u00f6rutom det som h\u00e4nt i Irland f\u00e5r \u00e4ven v\u00e5ldsd\u00e5d mot irl\u00e4ndska medborgare utomlands mycket utrymme. Subjektivt uppfattar jag en orov\u00e4ckande stor del av irl\u00e4ndska nyheter som kritikl\u00f6sa ber\u00e4ttelser om brottens h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp eller referat av diskussionen under domstolsbehandling. Dessutom f\u00f6rekommer det \u00e4ven i nyheterna personbeskrivningar i stil med dem i skandaltidningarna och emotionella intervjuer med offrens n\u00e4rmaste eller v\u00e4nner. \u00d6verhuvudtaget f\u00e5r de \u201dvanliga m\u00e4nniskorna\u201d mycket utrymme i medierna, kanske p\u00e5 experternas bekostnad. K\u00e4nslor tycks vara viktigare \u00e4n fakta, kanske f\u00f6r att de ”seri\u00f6sa” medierna t\u00e4vlar om samma publik med tabloider.<\/p>\n

Medan nyheterna i Irland g\u00f6r folket uppr\u00f6rt om ett mordoffers \u00f6de eller skapar r\u00e4dsla och otrygghet likav\u00e4l hemma som ute, k\u00e4mpar landet med en hel del problem. Staten har lyckats f\u00f6rb\u00e4ttra sin ekonomi genom strama \u00e5tg\u00e4rder inom administrationen och de sociala f\u00f6rm\u00e5nerna. Skatterna har h\u00f6jts p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00e5r h\u00e5rt f\u00f6r l\u00e5ginkomsttagare. Det finns minimala skillnader mellan de ledande partiernas program och politikerna tycks visa ytterst f\u00f6rsiktighet f\u00f6r att inte \u00e4ventyra sina m\u00f6jligheter i f\u00f6ljande val. Att den stora allm\u00e4nheten d\u00e5 \u00e4r mest uppr\u00f6rd \u00f6ver ett enskilt brott i st\u00e4llet f\u00f6r att fundera p\u00e5 eventuella kopplingar mellan det sociala systemet och brottsligheten passar s\u00e4kert utm\u00e4rkt f\u00f6r dem, men jag har sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r media n\u00f6jer sig i den relativt (politiskt) passiva rollen som den f\u00e5r i systemet. Kanske \u00e4r det n\u00e5got v\u00e4sentligt i den lokala kulturen som jag inte har uppt\u00e4ckt.<\/p>\n

Under perioden d\u00e5 fastighetspriserna i Irland steg kontinuerligt till skyh\u00f6ga niv\u00e5er var medierna mer eller mindre blandade i uppr\u00e4tth\u00e5llandet av uppsvinget och gladde sig \u00f6ver the celtic tiger<\/em> med regelbundna rapporter hur mycket b\u00e4ttre det gick med ekonomin (Mercille 2013<\/a>). Det fanns \u00e5tminstone ett undantag bland journalisterna, ekonomisten David McWilliams, som varnade om bubblans existens och utvecklingens oh\u00e5llbarhet. Han rekommenderade b\u00e5de regeringen och bankerna att \u00e4ndra sitt beteende. Som o\u00f6nskat svar till hans v\u00e4djan undrade d\u00e5varande premi\u00e4rministern Bertie Ahern i sitt tal <\/a>p\u00e5 ett stort ekonomiskt m\u00f6te 2007 varf\u00f6r pessimister (som McWilliams, fast inte n\u00e4mnt vid namn) inte beg\u00e5r sj\u00e4lvmord. N\u00e5got vidare gensvar fick McWilliams tyv\u00e4rr inte f\u00f6rr\u00e4n det var f\u00f6r sent. F\u00f6r mig verkar detta h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp som n\u00e5got som passade in mellan den andra och tredje fasen av mediatization enligt Str\u00f6mb\u00e4ck (2008<\/a>, s. 239).<\/p>\n

Trots att brottsnyheterna antagligen har \u00f6kat i finl\u00e4ndska nyheter s\u00e5 s\u00e4tts de ofta i kontext av statistik, trender och utveckling eller politiska beslut. Det finns uppm\u00e4rksammade brottsfall som det rapporteras om i samma stil som i irl\u00e4ndska medier, men annars tycker jag att orsakerna och sammanhangen fortfarande upplevs som relevanta att fundera \u00f6ver. Ett brott mot en finl\u00e4ndsk medborgare utomlands kanske n\u00e4mns med n\u00e5gra rader bland tidningens \u00f6vriga nyheter, men f\u00e5 av dem lyfts fram som st\u00f6rre skandaler. Ett element av politisk \u00f6vervakning som jag har v\u00e4lkomnat i Finland och aldrig upplevt i irl\u00e4ndska nyheter \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rande av vall\u00f6ften gentemot parlamentsledamotens r\u00f6stningsbeteende och \u00f6vriga aktivitet i riksdagen. I Irland tycks media gl\u00f6mma bort l\u00f6ften \u00e4ven snabbare \u00e4n politikerna, men de senaste \u00e5ren har visat en viss \u00e5teraktivering av media.<\/p>\n

I en internationell j\u00e4mf\u00f6relse av televisionens game <\/em>vs. policy<\/em> nyhetsinneh\u00e5ll i samband med parlamentsval visar irl\u00e4ndska public service en betoning p\u00e5 sakinneh\u00e5ll men betydligt mindre \u00e4n i Sverige eller Belgien, medan de kommersiella stationerna lyfter starkare fram maktkampsaspekten i politiken (Rafner et al 2014<\/a>, 442). Medieforskarna har kunnat visa en f\u00f6rminskning i sakinneh\u00e5ll i samband med valen 1973 till 2007, medan det \u00e5ter \u00f6kade under den ekonomiska krisen inf\u00f6r valet 2011 (O\u2019Malley et al 2014<\/a>, 419). Tiden f\u00e5r visa hur l\u00e5ngvarig den utvecklingen blir n\u00e4r ekonomin f\u00f6rb\u00e4ttras igen.<\/p>\n

 <\/p>\n

Mera om irl\u00e4ndsk nyhetsrapportering:<\/p>\n

Mercille, Julien (2013). The role of the media in sustaining Ireland\u2019s housing bubble. New Political Economy<\/em>, 19(2), 282\u2013301. doi:10.1080\/13563467.2013.779652<\/p>\n

O\u2019Malley, Eoin & Brandenburg, Heinz & Flynn, Roddy & McMenamin, Iain & Rafter, Kevin (2014). The impact of the economic crisis on media framing : evidence from three elections in Ireland. European Political Science Review<\/em>, 6(3), 407\u2013426. doi:10.1017\/S1755773913000155<\/p>\n

Rafner, Kevin & Flynn, Roddy & McMenamin, Iain & O\u2019Malley, Eoin (2014). Does commercial orientation matter for policy-game framing? : a content analysis of television and radio news programmes on public and private stations. European Journal of Communication<\/em>, 29(4), 433\u2013448.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Anne Koski n\u00e4mner i sin artikel om politik och nyheter i TV,\u00a0\u00d6verf\u00f6ring med rutans hj\u00e4lp, hur brottsnyheterna vunnit mera plats i TV-nyheterna, likas\u00e5 k\u00e4ndisar och underh\u00e5llande inslag. Redan under 1990-talet har de kommersiella kanalerna MTV och Fyran \u201dkonkurrerat speciellt med spetsnyhets\u00e4mnen som ber\u00f6r brott\u201d (s. 142) men brottsnyheterna har \u00f6kat \u00e4ven i Rundradions nyheter. \u00c4mnet … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Brott eller dess orsaker<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":243,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,5],"tags":[],"class_list":["post-267","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-nyhetsformedling","category-politik-demokrati-och-media"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/267","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/243"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=267"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/267\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":348,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/267\/revisions\/348"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=267"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=267"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=267"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}