{"id":259,"date":"2015-04-27T06:13:41","date_gmt":"2015-04-27T06:13:41","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/?p=259"},"modified":"2015-04-27T06:13:41","modified_gmt":"2015-04-27T06:13:41","slug":"nyheternas-varde","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/2015\/04\/27\/nyheternas-varde\/","title":{"rendered":"Nyheternas v\u00e4rde"},"content":{"rendered":"<p>Enligt Hodkinson finns det 12 aspekter som g\u00f6r att en nyhet har ett v\u00e4rde. S\u00e5 h\u00e4rbeskriver Hodkinson h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet hur en nyhet blir till:<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"  wp-image-260 alignleft\" src=\"http:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-content\/uploads\/sites\/35\/2015\/04\/Untitled-300x93.jpg\" alt=\"Untitled\" width=\"390\" height=\"121\" srcset=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-content\/uploads\/sites\/35\/2015\/04\/Untitled-300x93.jpg 300w, https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-content\/uploads\/sites\/35\/2015\/04\/Untitled.jpg 471w\" sizes=\"auto, (max-width: 390px) 100vw, 390px\" \/><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Det finns vissa kriterier som g\u00f6r att nyheten anses ha ett v\u00e4rde och g\u00f6r att m\u00e4nniskor intresserar sig f\u00f6r en nyhet. I korthet ser de som Hodkinson tar upp ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>frequency<\/strong> &#8211; hur ofta? V\u00e5ld f\u00e5r mer uppm\u00e4rksamhet \u00e4n exempelvis f\u00f6r\u00e4ndringar i skolsystemet.<\/li>\n<li><strong>amplitude<\/strong> &#8211; handlar om drama. Hur dramatisk h\u00e4ndelse?<\/li>\n<li><strong>clarity<\/strong> &#8211; l\u00e4tt att peka p\u00e5 vad som \u00e4r r\u00e4tt och fel. Ofta om brott.<\/li>\n<li><strong>cultural proximity<\/strong> &#8211; n\u00e5got som \u00e4r bekant f\u00f6r l\u00e4saren. N\u00e4romgivningen, enga regionen, engna landet &#8230;<\/li>\n<li><strong>predictability<\/strong> &#8211; spekulationer om exempelvis v\u00e5ld vid evenemang.<\/li>\n<li><strong>unexpectedness<\/strong> &#8211; os\u00e4kert utlopp. Rapporteras om n\u00e4r det h\u00e4nt, men f\u00f6ljs inte med detsto mer; &#8221;Barn kidnappat&#8221; &#8211; artikel eller notis, sedan rapport om barnet hittats.<\/li>\n<li><strong>continuity<\/strong> &#8211; n\u00e5got l\u00e4sarna g\u00e4rna f\u00f6ljer med \u00e4ven om det kanske inte h\u00e4ner s\u00e5 mycket.<\/li>\n<li><strong>composition &#8211;\u00a0<\/strong>hur v\u00e4l nyheten passar ihop med andra nyheter och andra nyhetsk\u00e4llor. F\u00f6rdelaktigt att passa ihop.<\/li>\n<li><strong>elite nations &#8211;\u00a0<\/strong>starka nationer f\u00e5r mer uppm\u00e4rksamhe\u00e4et<\/li>\n<li><strong>elite people &#8211;\u00a0<\/strong>k\u00e4nda och rika personer f\u00e5r mer uppm\u00e4rksamhet \u00e4n ok\u00e4nda\/fattiga.<\/li>\n<li><strong>personification<\/strong> &#8211; genom att personifiera en nyhet f\u00e5ngas l\u00e4sarens intresse.<\/li>\n<li><strong>negativity &#8211;\u00a0<\/strong>negativa nyheter har st\u00f6rre fotf\u00e4ste \u00e4n positiva, och de passar b\u00e4ttre ihop med andra nyhetsv\u00e4rden.<\/li>\n<\/ul>\n<p>Om man j\u00e4mf\u00f6r detta med vad \u00a0<span id=\"yui_3_13_0_2_1430113325645_457\" class=\"instancename\">Lanas Cavada tar upp som viktigt f\u00f6r den finl\u00e4ndska dokument\u00e4ren s\u00e5 hittas vissa likheter.\u00a0Lanas Cavada n\u00e4mner att\u00a0<\/span><\/p>\n<ul>\n<li>dokument\u00e4rens \u00e4mne ska vara samh\u00e4lleligt<\/li>\n<li>\u00e4mnet ska vara f\u00f6rmedlingsbart<\/li>\n<li>dokument\u00e4ren kan behandla n\u00e5got som inte f\u00e5tt tillr\u00e4ckligt med uppm\u00e4rksamhet \/ inte behandlats tillr\u00e4ckligt<\/li>\n<li>dokument\u00e4ren kan korrigera falsk information<\/li>\n<li>man ska komma ih\u00e5g den vanliga m\u00e4nniskan<\/li>\n<\/ul>\n<p>H\u00e4r hittas likheter med Hodkinsons tankar om nyheternas v\u00e4rde. Vissa aspekter skiljer sig, exempelvis \u00e4r en dokument\u00e4r inte alltid fokuserad p\u00e5 v\u00e5ld och negativitet utan kan ha som syfte att utbilda.<\/p>\n<p>\u00c4ven om syftet med kunskapen som f\u00f6rmedlas kan vara olika s\u00e5 kanske den finl\u00e4ndska dokument\u00e4ren inte skulle g\u00e5tt i graven ifall den fungerat lite mer som en nyhetsredaktion. D\u00e4remot s\u00e5 \u00e4r v\u00e4l inte avsikten me en dokument\u00e4r samma&#8230; F\u00f6rmedla kunskap, visst, men p\u00e5 ett annat s\u00e4tt.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Enligt Hodkinson finns det 12 aspekter som g\u00f6r att en nyhet har ett v\u00e4rde. S\u00e5 h\u00e4rbeskriver Hodkinson h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet hur en nyhet blir till: &nbsp; &nbsp; &nbsp; Det finns vissa kriterier som g\u00f6r att nyheten anses ha ett v\u00e4rde och g\u00f6r att m\u00e4nniskor intresserar sig f\u00f6r en nyhet. I korthet ser de som Hodkinson tar upp &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/2015\/04\/27\/nyheternas-varde\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Nyheternas v\u00e4rde<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":142,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[],"class_list":["post-259","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-nyhetsformedling"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/259","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/142"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=259"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/259\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":263,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/259\/revisions\/263"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=259"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=259"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=259"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}