<\/p>\n
Speciellt Gultungs och Ruges lista \u00f6ver vilka \u201dkriterier\u201d en h\u00e4ndelse ska uppfylla f\u00f6r att n\u00e5 \u00f6ver nyhetstr\u00f6skeln tyckte jag var intressant. Jag fastnade speciellt f\u00f6r att en del av kriterierna var r\u00e4tt negativa, som att en h\u00e4ndelse blir en nyhet om stereotyper f\u00f6rst\u00e4rks, eller om det \u00e4r n\u00e5got hemskt som h\u00e4nder, typ en katastrof eller mord. Galtung och Ruge menar ocks\u00e5 att h\u00e4ndelsers som sker under ett kort tidsspann har st\u00f6rre sannolikhet att bli nyheter, deras exempel med att ett land blir bombat \u00e4r en nyhet men processen kring att bygga upp infrastrukturen igen \u00e4r inte det. Min tanke \u00e4r att h\u00e4r kanske den stressade moderna m\u00e4nniskans \u201dkoncentrationsf\u00f6rm\u00e5ga\u201d syns \u2013 g\u00e5r det inte fort f\u00e5r det vara. Det \u00e4r inte alla som orkar\/ klarar av att intressera sig f\u00f6r en analys av en uppbyggnadsprocess i ett land, men att f\u00e5 en \u201dkort\u201d nyhet om att landet i fr\u00e5ga blivit bombat \u00e4r s\u00e4kert \u201dl\u00e4ttare\u201d att ta till sig.<\/p>\n
Denna typ av l\u00e4ngre, analyserande samh\u00e4llsinformation skapades dock i dokument\u00e4rerna Lanas Cavada tar upp. Lanas Cavada beskriver hur man kritiskt granskade samh\u00e4llet man levde i och genom dokument\u00e4ren som kommunikationsform f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rmedla information om fabriker som anv\u00e4nde sig av barnarbetskraft etc. Massmedia p\u00e5 1970-talet s\u00e5g s\u00e4kert alldeles annorlunda ut, och jag t\u00e4nker mig att livstakten hos befolkningen var l\u00e5ngsammare d\u00e5 \u2013 man hade antagligen tid p\u00e5 ett annat s\u00e4tt att fundera och reflektera \u00f6ver vad en dokument\u00e4r vill f\u00f6rmedla. Visserligen finns dokument\u00e4rer \u00e4n idag, men jag har en k\u00e4nsla av att de tappar i popularitet (lite \u00f6verdrivet kanske, men kan det bero p\u00e5 att dagens moderna m\u00e4nniska s\u00e4llan orkar sitta stilla och koncentrera sig i mer \u00e4n 15 minuter \u00e5t g\u00e5ngen…?)<\/p>\n
<\/p>\n
Vad kommer till analysen av tv\u00e5 nyhetsmedier har jag valt att analysera n\u00e4tversionerna av Aftonbladet och Iltalehti samt den norska n\u00e4ttidningen sol.no. Jag har valt dessa medier eftersom de befinner sig i ungef\u00e4r samma st\u00e4llning i respektive land och riktar sig till ungef\u00e4r samma publik. Denna typ av \u201dskvallerjournalistik\u201d har fascinerat mig s\u00e5 l\u00e4nge jag kan minnas, vilket g\u00f6r det trevligt att granska dem ur ett mer kritiskt perspektiv under denna kurs. Jag \u00e4r speciellt intresserad av hur dessa tidningar skapar nyheter av saker som egentligen inte \u00e4r nyheter (typ \u2013 \u201dDenna trend g\u00f6r dig sjuk\u201d och s\u00e5 handlar artikeln om hur det \u00e4r farligt att br\u00e4nna sig i solen), allts\u00e5 n\u00e5got man kunde kalla icke-journalistik. Sol.no \u00e4r en ny bekantskap f\u00f6r mig, medan Aftonbladet och Iltalehti \u00e4r bekanta sedan flera \u00e5r tillbaka. Jag kan t\u00e4nka mig att speciellt Gultungs och Ruges lista kan komma v\u00e4l till pass i analyserandet \u2013 kv\u00e4llstidningarna brukar ju som bekant f\u00f6rs\u00f6ka formulera exempelvis rubriker s\u00e5 att de v\u00e4cker ett intresse, ofta genom att anv\u00e4nda sig av n\u00e5gra av \u201dtipsen\u201d p\u00e5 listan med kriterier.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Speciellt Gultungs och Ruges lista \u00f6ver vilka \u201dkriterier\u201d en h\u00e4ndelse ska uppfylla f\u00f6r att n\u00e5 \u00f6ver nyhetstr\u00f6skeln tyckte jag var intressant. Jag fastnade speciellt f\u00f6r att en del av kriterierna var r\u00e4tt negativa, som att en h\u00e4ndelse blir en nyhet om stereotyper f\u00f6rst\u00e4rks, eller om det \u00e4r n\u00e5got hemskt som h\u00e4nder, typ en katastrof … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Vilka h\u00e4ndelser blir nyheter, vilka blir det inte?<\/span>