Anne Koskis artikel ”\u00d6verf\u00f6ring med rutans hj\u00e4lp” gav en historisk tillbaka blick p\u00e5 sambandet mellan politik och television fr\u00e5n det att televisionen var ett nytt kommunikationsmedel i v\u00e5rt samh\u00e4lle. Det jag tycker var intressant med den artikeln var kopplingen till idag. Dagens politiker har inf\u00f6r det nu aktuella riksdagsvalet mer och mer b\u00f6rjat anv\u00e4nda sig av \u00a0sociala medier f\u00f6r att n\u00e5 en positiv \u00a0uppm\u00e4rksamhet och offentlighet. Fenomenet som s\u00e5dant upprepar sig i takt med att nya former av mediakommunikation skapas.<\/p>\n
Mark Brewins artikel ”The Public Sphere in Network Age” belyser p\u00e5 s\u00e4tt och vis samma fenomen. P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt som endel politiker ”gjorts sig” i tv och andra inte s\u00e5 g\u00f6rs tabbar i sociala medier av oerfarna politiker. Det handlar om att l\u00e4ra sig hantera ett nytt s\u00e4tt att kommunicera sitt budskap och sig sj\u00e4lv som person. \u00a0Utg\u00e5ngen av en valdebatt i tv handlar inte enbart om det verbala uttryckss\u00e4ttet. Regiss\u00f6ren och producenten har stor makt. Val av kameravinkel, bildkomposition och fl\u00f6de har \u00e4ven en stor betydelse f\u00f6r hur mediakonsumenten uppfattar budskapet.<\/p>\n
I inledningen av Jesper Str\u00f6mb\u00e4cks artikel ”Four Phases of Mediatization” kan vi l\u00e4sa f\u00f6ljande citat: ”we in the Conservative Party will continue to rely on our devoted and determined field workers”. \u00a0Min uppfattning \u00e4r att \u00e4ven det h\u00e4r fenomenet \u00e5terkommer idag. De mest konservativa ser att sociala medier, t.ex. Twitter, kommer med kraft. Samtidigt f\u00f6rlitar de konservativa politikerna sig p\u00e5 de traditionellt etablerade medierna.<\/p>\n
Personligen tilltalades jag fr\u00e4mst av Str\u00f6mb\u00e4ck, s\u00e5v\u00e4l hans artikel som videodelen. Medialogiken \u00e4r en form av kommunikation och de bakomliggande krafterna styr med s\u00e5v\u00e4l ekonomiska som politiska krav och f\u00f6rv\u00e4ntningar. Hans konstaterande i slutet av artikeln att internet fortfarande \u00e4r i barnskorna visar p\u00e5 hur snabbt utvecklingen g\u00e4llande mediakommunikation skett. Mycket har h\u00e4nt g\u00e4llande internet och dess anv\u00e4ndning fr\u00e5n \u00e5r 2008, n\u00e4r han skrev artikeln, och fram till idag.<\/p>\n
Jag vill avsluta med tv\u00e5 kommentarer jag tagit del av i veckan som b\u00e5da tangerar v\u00e5rt \u00e4mne. I en diskussion med en v\u00e4ninna om vem av tv\u00e5 potentiella kandidater \u00a0hon skulle r\u00f6sta p\u00e5 konstaterade hon att jag undrar om A \u00e4r helt seri\u00f6s eftersom hen inte varit alls lika synlig som B.<\/p>\n
Yles korrespondent i Berlin \u00a0f\u00e4llde f\u00f6ljande kommentar via sociala medier g\u00e4llande riksdagsvalet:<\/p>\n
”N\u00e4r man f\u00f6ljer med den finl\u00e4ndska valr\u00f6relsen via webbmedier fr\u00e5n utlandet skulle man inte kunna tro att det \u00e4r bara tv\u00e5 dagar till ett viktigt parlamentsval. M\u00e5nga massmedier skriver om helt andra saker och HS skriver om hur valr\u00f6relsen s\u00e5g ut \u00e5r 2011. Onko Suomen vaalikeskustelu todellakin n\u00e4in vaisu kuin milt\u00e4 se ulkopuolelta n\u00e4ytt\u00e4\u00e4?”
\nVad kan dessa kommentarer tyda p\u00e5 ur v\u00e5rt sociologiska perspektiv?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Anne Koskis artikel ”\u00d6verf\u00f6ring med rutans hj\u00e4lp” gav en historisk tillbaka blick p\u00e5 sambandet mellan politik och television fr\u00e5n det att televisionen var ett nytt kommunikationsmedel i v\u00e5rt samh\u00e4lle. Det jag tycker var intressant med den artikeln var kopplingen till idag. Dagens politiker har inf\u00f6r det nu aktuella riksdagsvalet mer och mer b\u00f6rjat anv\u00e4nda sig … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Politik och media<\/span>