{"id":172,"date":"2015-04-19T15:46:42","date_gmt":"2015-04-19T15:46:42","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/?p=172"},"modified":"2015-04-19T15:46:42","modified_gmt":"2015-04-19T15:46:42","slug":"politik-och-media-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/2015\/04\/19\/politik-och-media-2\/","title":{"rendered":"Politik och media"},"content":{"rendered":"<p>Veckans texter tog upp relationerna mellan media och politik p\u00e5 flera olika s\u00e4tt. Mark Brewin t.ex. behandlar den offentliga sf\u00e4ren i texten \u201dThe Public Sphere in a Network\u201d. Han f\u00f6rklarar att den nya media teknologin, liksom b\u00e5de de kulturella och ekonomiska f\u00f6r\u00e4ndringarna i samh\u00e4llet har bidragit till att den offentliga sf\u00e4ren \u00e4ndrat. Att gr\u00e4nserna mellan det individuella och offentliga inte l\u00e4ngre \u00e4r klara och tydliga. Vi kan se det med t.ex. olika chattforum, d\u00e4r man flyttat offentligheten fr\u00e5n verkligheten ut p\u00e5 n\u00e4tet, och man hemifr\u00e5n sitt lilla krypin \u00e4nd\u00e5 sitter mitt ute i offentligheten med sin chatt. \u00a0Brewin anser att det i sj\u00e4lva verket \u00e4r den moderna pressen som skapar offentligheten och det offentliga sammanf\u00f6rs genom delade \u00e5sikter och intressen, och av medvetenheten om dessa. Medians offentliga roll anser Brewin bland annat, kommer fr\u00e5n kritisk reflektion, att det inte finns n\u00e5gra formella gr\u00e4nser f\u00f6r offentliga diskussioner. Allt \u00e4r \u00f6ppet f\u00f6r kritisk granskning. Man kan fr\u00e5ga sig, \u00e4r media publiken kompetent att skapa denna kritik och \u00e4r media texterna s\u00e5dana som kan skapa en aktiv demokratisk offentlighet. Brewin anser att det \u00e4r just d\u00e4rf\u00f6r kritik av den moderna demokratiska politiken ofta f\u00f6rvandlas till en massmedia kriticism.<\/p>\n<p>Enligt en intervju med Jesper Str\u00f6mb\u00e4ck gjord av Sveriges television, anser \u00e4ven han att mycket av den information som medierna tar upp \u00e4r kanske inte den typ av information som m\u00e4nniskorna beh\u00f6ver utan den som \u00e4r mest eftertraktad f\u00f6r att f\u00e5nga m\u00e4nniskornas uppm\u00e4rksamhet. Str\u00f6mb\u00e4ck anser \u00e4ven att journalisterna har en stark tendens att gestalta politiken som ett spel (med vinnare och f\u00f6rlorare) snarare \u00e4n som sak (d\u00e4r man fokuserar p\u00e5 viktiga fr\u00e5gor att f\u00f6rb\u00e4ttra samh\u00e4llet). Risken med att gestalta politiken som ett spel menar han \u00e4r att f\u00f6rtroendet f\u00f6r b\u00e5de politiken och medierna minskar. Str\u00f6mb\u00e4ck menar ocks\u00e5 att medierna p\u00e5verkar verkligheten i allra h\u00f6gsta grad, genom att medierna v\u00e4ljer vad som ska tas upp och hur, samt hur de ska f\u00e5nga v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet. Medierna \u00e4r idag sj\u00e4lvst\u00e4ndiga institutioner och styrs idag av sina egna behov anser Str\u00f6mb\u00e4ck.<\/p>\n<p>Enligt Anne Koski d\u00e4remot som har forskat om politiken i televisionsprogrammen i Finland, har den finl\u00e4ndska televisionsverksamheten \u00e4nda fr\u00e5n b\u00f6rjan styrts av politikerna, och de olika partierna har genom \u00e5ren tvistat sinsemellan om mediaproduktionen. Redan under 1960-talet b\u00f6rjade man n\u00e4mligen producera program i Finland som koncentrerade sig p\u00e5 den politiska processen och program d\u00e4r man ifr\u00e5gasatte r\u00e5dande sanningar. M\u00e5ls\u00e4ttningen blev uttryckligen att v\u00e4cka samh\u00e4llelig debatt. Finlands f\u00f6rh\u00e5llande till Sovjetunionen har dock bidragit till att yttrandefriheten varit begr\u00e4nsad p\u00e5 media f\u00e4ltet. S\u00e5 sm\u00e5ningom blev \u00e4nd\u00e5 redakt\u00f6rernas attityder allt mera kritiska mot politikerna. Och tack vare kanalkonkurrensen och att redakt\u00f6rerna b\u00f6rjade uppfatta sin uppgift till att tj\u00e4na allm\u00e4nheten, gick vi p\u00e5 1990-talet in i ett mediev\u00e4lde. Makten i f\u00f6rh\u00e5llande till politikerna \u00f6vergick inte enbart till journalisterna i olika medier utan i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning till reklambyr\u00e5erna och PR-proffs, vars specialkunnande b\u00f6rjade reglera hur politikerna upptr\u00e4der i den politiska offentligheten.<\/p>\n<p>Jesper Str\u00f6mb\u00e4cks artikel \u201dFour Phases of Mediatization: An Analysis of the Mediatization of Politics\u201d, behandlar medialiseringen av politiken. Str\u00f6mberg menar att medialiseringen h\u00e4rr\u00f6r sig till f\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6rknippade med kommunikationsmedia och dess utveckling. D\u00e4rmed har han delat in sj\u00e4lva processen i fyra delmoment eller faser. Den f\u00f6rsta fasen av medialiseringen \u00e4r n\u00e5dd n\u00e4r massmedia utg\u00f6r den viktigaste k\u00e4llan av information och en kommunikationskanal mellan befolkningen och politiska institutioner och akt\u00f6rer. Den andra fasen \u00e4r n\u00e5dd n\u00e4r media har blivit mera oberoende av staten och andra politiska organ och b\u00f6rjat styra enligt media logik. I den tredje fasen forts\u00e4tter median att vara den dominerande k\u00e4llan av information och kommunikationskanal mellan sektorer i samh\u00e4llet, men sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten av median \u00f6kar ytterligare och de har blivit s\u00e5 pass sj\u00e4lvst\u00e4ndiga och viktiga att andra sociala akt\u00f6rer m\u00e5ste anpassa sig till dem. I den sista och fj\u00e4rde fasen uppfattas median som extern och politiska akt\u00f6rer k\u00e4nner till n\u00f6dv\u00e4ndigheten av att anpassa sig till media logiken och deras \u00e5sikt om nyhetsv\u00e4rdighet. Det som Str\u00f6mb\u00e4ck f\u00f6rklarar verkar vara en process f\u00f6r median att sl\u00e5 sig fri fr\u00e5n staten och politiska akt\u00f6rer och best\u00e4mma sj\u00e4lva \u00f6ver sitt utbud.<\/p>\n<p>Som avslutning vill jag s\u00e4ga att, jag hoppas verkligen inte att Jesper Str\u00f6mb\u00e4cks framtida skr\u00e4ckscenario sl\u00e5r in; om att det f\u00f6rekommer en nyhets\u00f6kande grupp som konsumerar allt mera media \u00e4n n\u00e5gonsin medan en annan grupp v\u00e4ljer att helt negligera nyhetsmedia. Vilket troligtvis skulle leda till \u00f6kade kunskapsklyftor, \u00f6kade deltagarklyftor och f\u00f6rsvagad social sammanh\u00e5llning och att vi troligtvis skulle leva allt mera i v\u00e5r egen verklighet, beroende p\u00e5 vilka medier vi konsumerar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Veckans texter tog upp relationerna mellan media och politik p\u00e5 flera olika s\u00e4tt. Mark Brewin t.ex. behandlar den offentliga sf\u00e4ren i texten \u201dThe Public Sphere in a Network\u201d. Han f\u00f6rklarar att den nya media teknologin, liksom b\u00e5de de kulturella och ekonomiska f\u00f6r\u00e4ndringarna i samh\u00e4llet har bidragit till att den offentliga sf\u00e4ren \u00e4ndrat. Att gr\u00e4nserna mellan &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/2015\/04\/19\/politik-och-media-2\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Politik och media<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":146,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-172","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-politik-demokrati-och-media"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/172","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/146"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=172"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/172\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":176,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/172\/revisions\/176"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=172"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=172"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=172"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}