{"id":149,"date":"2015-04-17T11:23:32","date_gmt":"2015-04-17T11:23:32","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/?p=149"},"modified":"2015-04-17T15:35:40","modified_gmt":"2015-04-17T15:35:40","slug":"media-och-politik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/2015\/04\/17\/media-och-politik\/","title":{"rendered":"Media och politik"},"content":{"rendered":"<p>Jesper Str\u00f6mb\u00e4ck skriver i sin artikel \u201d<em>Four Phases of Mediatization: An Analysis of the Mediatization of Politics\u201d<\/em>\u00a0 om medialiseringen av politiken. Ju st\u00f6rre grad av medialisering, desto st\u00f6rre sj\u00e4lvst\u00e4ndighet har media fr\u00e5n de politiska institutionerna och akt\u00f6rerna. I fas ett fungerar media som en f\u00f6rmedlare, medan media i fas tv\u00e5 redan f\u00e5tt en mer tolkande roll. De politiska akt\u00f6rerna blir tvungna att anpassa sig efter medierna och f\u00f6rb\u00e4ttra sin kompetens inom kommunikation och nyhetshantering. I fas tre \u00e4r det Str\u00f6mb\u00e4ck kallar f\u00f6r \u201dmedia logic\u201d \u00e4ven n\u00e4rvarande i sj\u00e4lva styrandet och i de politiska processerna, makten har f\u00f6rflyttats fr\u00e5n politiken till medierna. Kampen om makt\/kontroll mellan media och politik \u00e4r \u00e4ven n\u00e5got som Anne Koski diskuterar i sin artikel <em>\u201d\u00d6verf\u00f6ring med rutans hj\u00e4lp\u201d. <\/em>Hon beskriver politiken i finl\u00e4ndsk TV och menar att kampen om den politiska offentlighetens gr\u00e4nser st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5r.<\/p>\n<p>Str\u00f6mb\u00e4ck p\u00e5pekar att ju mer sj\u00e4lvst\u00e4ndig media blir fr\u00e5n politiken, desto mer \u00f6kar kommersialiseringen. Om mediernas behov blir \u00f6verordnade andra behov i samh\u00e4llet g\u00e5r det f\u00f6r l\u00e5ngt. Mediernas uppgift \u00e4r att f\u00f6rse medborgarna med den information de beh\u00f6ver f\u00f6r att kunna fatta beslut. Tyv\u00e4rr \u00f6verg\u00e5r medierna allt mer till att f\u00f6rmedla information som v\u00e4cker uppm\u00e4rksamhet, ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rmedla den information medborgarna beh\u00f6ver och vill ha. Han kritiserar medierna f\u00f6r att koncentrera sig allt mer p\u00e5 det politiska spelet \u00e4n p\u00e5 de politiska sakfr\u00e5gorna. F\u00f6r stor koncentration p\u00e5 det politiska spelet leder till minskat f\u00f6rtroende f\u00f6r medierna och minskat intresse f\u00f6r politik, som \u00e4ven i det l\u00e5nga loppet leder till ett minskat behov av nyhetsmedier. Str\u00f6mb\u00e4ck anser det orov\u00e4ckande att allt fler v\u00e4ljer bort nyhetsmedier och menar att det finns en \u00f6kad uppdelning i de som \u00e4r \u201dnyhetss\u00f6kare\u201d och de som \u00e4r \u201dnyhetsundvikare\u201d. Detta leder till \u00f6kade kunskapsklyftor och en f\u00f6rsvagad sammanh\u00e5llning d\u00e5 vi lever i olika verkligheter beroende p\u00e5 vilka medier vi anv\u00e4nder och hur mycket media vi konsumerar.<\/p>\n<p>Str\u00f6mb\u00e4ck menar att ryktet om de traditionella massmediernas d\u00f6d \u00e4r \u00f6verdrivet. Internet anv\u00e4nds som ett komplement till traditionell media. \u00a0Den information som finns p\u00e5 n\u00e4tet har sitt ursprung i de traditionella medierna. Det inneh\u00e5ll p\u00e5 n\u00e4tet som n\u00e5r ut till en stor publik \u00e4r \u201d\u00e5terpackat\u201d, medan det \u00a0som \u00e4r unikt p\u00e5 n\u00e4tet n\u00e5r ut till en sn\u00e4vare publik. Internet m\u00e5 n\u00e5 ut till en stor publik, men det som inte tagits upp i de traditionella massmedierna, g\u00f6r s\u00e4llan det!<\/p>\n<p>Mark Brewins artikel <em>\u201dThe Public Sphere in a Network Age: Rethinking the Relations between Self, Media, and Political Community&#8221;\u00a0<\/em>handlar om det nya n\u00e4tsamh\u00e4llet d\u00e4r individen blivit viktigare \u00e4n gruppen och d\u00e4r vi \u00e4r allt mer egoistiska och t\u00e4nker mer p\u00e5 v\u00e5r egen lycka och framg\u00e5ng \u00e4n p\u00e5 gruppen och samh\u00e4llets b\u00e4sta. Globaliseringen och den nya informations- och kunskapsekonomin har f\u00f6r\u00e4ndrat hur vi ser p\u00e5 media, men ocks\u00e5 hur vi anv\u00e4nder media. Hur \u00e4r ett samh\u00e4lle d\u00e4r massmedierna inte spelar lika stor roll mera, d\u00e5 medborgarna inte l\u00e4ngre bara \u00e4r publik utan \u00e4ven producenter? \u00c4r medborgarna tillr\u00e4ckligt kompetenta f\u00f6r att ta \u00f6ver journalisternas roll som ifr\u00e5gas\u00e4ttare och kritiker? Brewin beskriver uppkomsten av n\u00e4tverk som l\u00e4nkar anv\u00e4ndare \u00a0med varandra utan massmediernas inblandning och d\u00e4r subkulturer och minoritetsgrupper f\u00e5tt st\u00f6rre m\u00f6jligheter och mera frihet. Jag tror att det Brewin beskriver i sin artikel \u00e4r att individerna inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis beh\u00f6ver sj\u00e4lv vara de som ifr\u00e5gas\u00e4tter och kritiserar medieinneh\u00e5llet, utan att det \u00e4ven finns konkurrerande n\u00e4tverk som h\u00e5ller reda p\u00e5 varandra. Politiska akt\u00f6rer och myndigheterna f\u00e5r det sv\u00e5rare att kontrollera mediemilj\u00f6n. Han listar dock tre s\u00e4tt som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla kontrollen; att ha makt \u00f6ver reglerna, att ha makt \u00f6ver uppm\u00e4rksamheten och att ha makten \u00f6ver framg\u00e5ngen.<\/p>\n<p>Det h\u00e4r med hur vi anv\u00e4nder media, vilka medier vi anv\u00e4nder och att detta leder till \u00f6kande kunskapsklyftor intresserar mig. Det finns n\u00e5got d\u00e4r i veckans l\u00e4sning som jag \u00e4nnu inte kan s\u00e4tta fingret p\u00e5, men som kunde vara mitt tema f\u00f6r uppsats och nyhetsbevakning!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jesper Str\u00f6mb\u00e4ck skriver i sin artikel \u201dFour Phases of Mediatization: An Analysis of the Mediatization of Politics\u201d\u00a0 om medialiseringen av politiken. Ju st\u00f6rre grad av medialisering, desto st\u00f6rre sj\u00e4lvst\u00e4ndighet har media fr\u00e5n de politiska institutionerna och akt\u00f6rerna. I fas ett fungerar media som en f\u00f6rmedlare, medan media i fas tv\u00e5 redan f\u00e5tt en mer tolkande &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/2015\/04\/17\/media-och-politik\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Media och politik<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":227,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-149","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-politik-demokrati-och-media"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/149","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/227"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=149"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/149\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":153,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/149\/revisions\/153"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=149"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=149"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=149"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}