{"id":126,"date":"2015-04-15T20:59:40","date_gmt":"2015-04-15T20:59:40","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/?p=126"},"modified":"2015-05-03T21:21:27","modified_gmt":"2015-05-03T21:21:27","slug":"fotbollsstjarna-av-utlandsk-harkomst-stralar-medan-finska-brottslingar-slar-igen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/2015\/04\/15\/fotbollsstjarna-av-utlandsk-harkomst-stralar-medan-finska-brottslingar-slar-igen\/","title":{"rendered":"Fotbollsstj\u00e4rna av utl\u00e4ndsk h\u00e4rkomst vinner medan finska brottslingar sl\u00e5r till igen"},"content":{"rendered":"

Om ett land \u2013 l\u00e5t oss s\u00e4ga Finland \u2013 har en framg\u00e5ngsrik idrottare i sina f\u00e4rger tycks det vara naturligt att kalla personen finne<\/em> eller finl\u00e4ndare<\/em>, oberoende av f\u00f6delseland, etniskt ursprung eller nuvarande bostadsort. Om inte annat blir hen v\u00e5rt lands representant, Finlands Hetemaj<\/em> (oberoende av att han f\u00f6ddes i Jugoslavien). Det \u00e4r s\u00e4llan tidningarna k\u00e4nner behov av att jubla \u00f6ver den sovjetf\u00f6dda<\/em> Alexei Jeremenkos skickliga spark eller den tyske<\/em> Nico Rosbergs framg\u00e5ngar, men det h\u00e4nder undantagsvis.<\/p>\n

N\u00e4r det blir fr\u00e5gan om en person fr\u00e5n helt annorlunda omst\u00e4ndigheter st\u00e4lls situationen upp och ner, och pl\u00f6tsligt uppst\u00e5r det ett starkt behov att po\u00e4ngtera fr\u00e4mmande ursprung. Det var ett g\u00e4ng utl\u00e4ndska<\/em> ficktjuvar som invaderade staden, och man misst\u00e4nker en nigeriansk<\/em> medborgare<\/em> f\u00f6r r\u00e5nf\u00f6rs\u00f6ket. Naturligtvis vill och f\u00e5r tidningen inte framf\u00f6ra rasistiska eller utpekande detaljer, men ibland kan bortl\u00e4mnande av valda bitar av information r\u00e4cka till f\u00f6r att skapa en viss bild hos l\u00e4saren. En taxichauff\u00f6r delade sin irritation med mig efter att vi h\u00f6rt radionyheterna rapportera om ett v\u00e5ldsbrott utan att n\u00e4mna g\u00e4rningspersonens ursprung: Han hade en s\u00e4ker uppfattning om var brottslingen (definitivt han!) hade kommit ifr\u00e5n och vart han borde skickas igen. Det som gjorde chauff\u00f6ren rasande var att det inte i nyheterna sades rakt ut at det var fr\u00e5gan om \u2013 enligt hans \u00e5sikt \u2013 en invandrare, utan de skyddades av det or\u00e4ttvisa samh\u00e4llet vad de \u00e4n gjorde.<\/p>\n

Den cirkul\u00e4ra sociokulturella modellen av media som Hodkinson skriver om tvingar mig att f\u00f6rs\u00f6ka analysera vad som egentligen h\u00e4nder i ovann\u00e4mnda situationer. Hittar inga klara svar, men hoppas mitt t\u00e4nkande blir mer nyanserat under kursens lopp. Jag ser det som mediesociologins uppgift att beskriva och s\u00f6ka f\u00f6rklaringar till dessa komplicerade processer d\u00e4r massmedia och individer \u00e4r inblandade i m\u00e5nga olika roller.<\/p>\n

N\u00e5gra aspekter som jag kom att t\u00e4nka p\u00e5:<\/p>\n

    \n
  1. Media bidrar till sammanh\u00e5llningen och den nationella identiteten (likas\u00e5 regionala, spr\u00e5kliga osv) genom att skapa en koppling mellan gruppen och n\u00e5gra framg\u00e5ngsrika och uppskattade personer. F\u00f6rst\u00e5s vill man d\u00e5 undvika att associera de \u201druttna \u00e4pplen\u201d till samma korg. Om medias motiv \u00e4r att skapa positiva id\u00e9er om sig sj\u00e4lva hos mottagarna, f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka nationen, eller de helt enkelt g\u00f6r det \u201dautomatiskt\u201d utan att l\u00e4gga m\u00e4rke till det, har jag inga svar p\u00e5. S\u00e5 klart p\u00e5verkar ordvalet mottagarna och den sociokulturella omgivningen, men journalisterna \u00e4r sj\u00e4lva produkter av det. B\u00e5de skaparna och mottagarna reflekterar \u00f6ver gruppernas v\u00e4sen s\u00e5 som Thomas Ziehe har p\u00e5pekat.<\/li>\n
  2. Om ordvalet \u00e4r medvetet kan det ocks\u00e5 vara kalkylerande: Jag antar att det g\u00e5r att r\u00e4kna ut vilka ord p\u00e5 l\u00f6psedlarna \u00f6kar f\u00f6rs\u00e4ljningen. Helt annorlunda ordval kan i sin tur anv\u00e4ndas av \u00e4dla sk\u00e4l, f\u00f6r att \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen mellan de etniska grupperna och j\u00e4mlikheten i samh\u00e4llet.<\/li>\n
  3. Mottagaren \u00e4r en viktig del av processen, b\u00f6rjande fr\u00e5n Shannon & Weavers modell \u00e5r 1949. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det v\u00e4l viktigt att media formar sitt inneh\u00e5ll s\u00e5 att den n\u00e5r mottagaren (och passar in hos hennes t\u00e4nkande)? Kanske blir ordvalet bara ett oskyldigt f\u00f6rs\u00f6k att tala mottagarens spr\u00e5k, s\u00e4ga sakerna s\u00e5 som mottagaren sj\u00e4lv skulle uttrycka dem.<\/li>\n<\/ol>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Om ett land \u2013 l\u00e5t oss s\u00e4ga Finland \u2013 har en framg\u00e5ngsrik idrottare i sina f\u00e4rger tycks det vara naturligt att kalla personen finne eller finl\u00e4ndare, oberoende av f\u00f6delseland, etniskt ursprung eller nuvarande bostadsort. Om inte annat blir hen v\u00e5rt lands representant, Finlands Hetemaj (oberoende av att han f\u00f6ddes i Jugoslavien). Det \u00e4r s\u00e4llan tidningarna … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Fotbollsstj\u00e4rna av utl\u00e4ndsk h\u00e4rkomst vinner medan finska brottslingar sl\u00e5r till igen<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":243,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-126","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-vadarmediesociologi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/126","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/243"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=126"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/126\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":138,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/126\/revisions\/138"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=126"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=126"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/mediesociologi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=126"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}