Alla inlägg av Eleonore

Meningen med media?

Veckans texter behandlade medians roll i samhället och inom forskning. Hodkinsons text behandlade media som en del av samhället medan Couldry menar att media är en yttre faktor som inte formar vårt sociala liv som flera andra forskare menar.

Enligt Hodkinson kan man idag inte se media som en skild del av samhället utan i själv verket är samhället så genomsyrat av media att medians roll inte längre är en spegling av samhället utan media är samhället. Över allt i vår vardag finns media, vi utsetts för så mycket media att median har formats enligt vår medievardag där innehållet måste nå konsumenten i ett hav av innehåll. Media är en väldigt viktig del av vårt informationssökande och vi tolkar och analyserar ny information genom den informationen vi tidigare konsumerat på media. På så vis formar media våra åsikter och kunskaper om yttrevärden. Mycket kritik riktas mot innehållet i media och hur innehållet i dagens läge har tappat sin trovärdighet. Hodkinson menar dock att nyheterna är oftast kopplade till verkliga händelser och att de flesta av är kapabla att förhålla oss till media innehållet på ett sätt som är kritiskt och analytiskt.

Helt motsatt till Hodkinsons text menar Couldry att forskning inom mediesociologi borde se media som en skild faktor och den media vi har idag inte alls är en naturlig del av vårt sociala liv. För att kunna förstå vår relation med media måste vi enligt Couldry se det från ett bredare perspektiv, än att se på vad vi gör med media. För att göra det måste vi kunna förstå ett liv utan media och inte bygga upp forskningen kring media och teknologin. Det finns en djupare betydelse med media och hur vi använder den som ett kommunikationsverktyg. Bakomliggande orsaker vi använder media går djupare än vad man kan se och höra. Budskapen i media kan drivas av t.ex. ekonomiska, religiösa eller sociala orsaker, vilket betyder att media egentligen bara är ett redskap för oss snarare än att den skulle vara en viktig del av vårt sociala liv.

I min slutuppgift borde jag före jag börja analysera innehållet bestämma mig hur jag kommer att begränsa analysen. Jag har svårt att bestämma mig om jag kommer att se på vad för innehåll som lyfts och hur de skiljer sig från de olika tidningarna eller om jag kommer att analysera innehållet mera detaljerat och se t.ex. på språket, hur ordval i de olika tidningarna skiljer sig åt. Jag borde också bestämma mig för mängden av artiklar som jag kommer att analysera och hur jag ska ställa upp analysen före jag börjar. Analysen är så att säga ännu i barnskor.

Mediahändelser

I veckans samtliga artiklar togs media upp som den formande och regisserande faktorn av TV-evenemang som sport, kungliga bröllop eller statsbegravningar. Olika medieevenemang har rutinmässiga former och sätt att tas fram för att bekräfta en viss kultur, dess värden och den kollektiva självförståelsen menar Dahlen. Genom detta ska man skapa enighet och samhörighet lokalt, nationellt och globalt. Medieevenemang kan enligt Dahlen delas in i tre olika modeller: tävling, erövring och kröning. Oftast bygger medieevenemang mer eller mindre på alla dessa modeller; en tävling ordnas, någon vinner och den krönas.

Seeck och Rantanen menar dock att hur medieevenemang formas kommer att ändras i och med sociala medier. Nu kan media inte längre forma evenemang och spektakel på samma sätt som förut. Den ”andra median” hinner så att säga forma evenemanget redan före. Åsikterna är inte längre passiva och sker inte enbart efter en händelse, utan en växelverkan pågår före, medan och efter ett medieevenemang. Medieevenemang formas alltså även utifrån och kan heller inte regleras på samma sätt som förr, just på grund av sociala medier och hur mediekonsumenter i dagens läge även fungerar som aktiva medproducenter av media.

Medieevenemang har och är fortfarande idag en viktig för nationernas identitetsskapande. Till exempel Eurovisionen har fungerat som ett viktigt medieredskap för de forna sovjetstaterna för att skapa en positiv uppfattning och bilda en identitetsbrygga till Europa. Att genom evenemanget få en viss slags synlighet som markerar det egna landet som eget och en del av Europa. Samma sak gäller sportevenemang och tävlingar som fungerar som ett slags positiv PR för nationer och genom dessa formas bilden av en nation för omvärlden. Sport evenemang som Olympiska spelen har använts även för att föra fram vissa politiska ställningstagande, de formar även en nations identitet och samhörighet. Sport är enligt Dahl genomsyrat av politik.

Ett annat stort problem som förekommer när media målar fram sportevenemang är hur de olika könen representeras och vilken bild det ger av och till samhället. Sport presenteras enligt Dahlen i media som någonting maskulint. Medias intresse för kvinnliga idrottare är mycket lägre än intresset för de manliga och när de väl presenteras sker det på ett snävt och förlöjligat sätt. Kvinnliga idrottare tenderar att bli objektifierade, deras prestationer försummas och förlöjligas medan manliga idrottare framstår som hjältar. Sportmedia är även väldigt marginaliserad när det kommer till att presentera etnisk mångfald. När man kopplar detta med att sportevenemang som har en central roll i formandet av nationernas identiteter och skapande av samhörighet känns det väldigt skrämmande hur media har valt att presentera evenemangen.

Underhållning och populärkultur

Enligt Rimscha och Siergert är den gemensamma välfärden inom TV-produktion viktigare än det ekonomiska. Det här tyckte jag var väldigt intressant, eftersom att jag har trott att innehållet i de flesta programmen, filmerna samt TV-kanalerna till en väldigt hög grad styrs av efterfrågan på marknaden och de ekonomiska faktorerna. Enligt författarna drivs de flesta producenterna mera av att förverkliga sig själva än att möta marknadsbehoven. Det är viktigare att producera bra material än att producera program enligt efterfrågan, påstår de.

Däremot styrs inköparna och ägare av mera marknadsinriktade och ekonomiska motiv, vilket i sin tur påverkar innehållet som köps in till de olika kanalerna. Även om producenterna drivs av att förverkliga sig själva, tror jag att efterfrågan på marknaden måste oundvikligt styra innehållet till en del. Ifall tittarsiffrorna är höga för vissa typer av program, blir sådant innehåll oftast automatiskt attraktivt för inköpare och ägare, vilket i sin tur leder till att sådant innehåll är lockande att producera.

Innehållet i kommersiell och allmän-TV skiljer sig något från varandra, vilket kanske inte är någon större överraskning. Som tidigare nämnt, drivs de kommersiella kanalernas producenter av att förverkliga sig själva medan producenter för den allmänna-TV:n producerar innehåll för gemensam välfärd. Vissa producenter inom allmänna TV-kanaler menar till och med att marknaden inte påverkar innehållet alls. Det här skulle kunna tolkas av vissa kritiker som att ignorera marknaden helt, medan de allmänna TV-kanalernas producenter menar att de förser marknaden med sådant innehåll som de marknadsdrivna kanalerna misslyckas att göra.

När man läser Hietalas text om hur den finska TV historia har sett ut, är det intressant hur skeptiska folk har varit mot underhållande TV-program och hur mycket man har viljat styra innehållet. I och för sig börjar den finska TV-historian med kommersiell TV som dessutom tagit modell av den amerikanska TV-kulturen, vilket troligen har varit ett rätt stort hopp från den sort av media som existerat före. Detta är troligen orsaken som lett till en viss skepsis bland intressenterna. För övrigt kändes texten mest som ren fakta på fakta, vilket gjorde att texten var rätt tråkig som i sin tur gjorde att den inte väckte desto mera vidare åsikter eller tankar hos mig.

Nyhetsförmedling

Veckans texter behandlade mycket om hur journalister framför nyheter och vilka faktorer som spelar en större roll än andra. Hur nyheter prioriteras och väljs bland olika händelser, vad som ska lyftas engång, flera gånger eller ingen gång alls.

Det är inte av en ren slump som vissa ämnen lyfts mera än andra. Hodkinson tar upp flera kriterier som spelar in när mediebolagen väljer vad som ska lyftas samt hur. Mediebolagen lyfter fram ofta plötsliga mönsterbrytande händelser. Ifall en plötslig bombningsattack sker är det mera sannolikt att skriva om den än om ett nytt utbildningssystem sakta håller på att växa fram. Nyheter som väcker starka känslor och som har en dramatisk tvist är även de nyheter som prioriteras. Mediebolagen tenderar även att välja nyheter där det är lätt att välja ett perspektiv var rätt eller fel kommer fram, dvs. nyheter där någon kan porträtteras som offer eller ”skurk”. Nyheter har överlag en mera negativ klang över sig. Negativa ämnen och händelser behandlas mycket oftare än positiva.

Mediebolagen styrs även av kända personer och stormakter. Vad som drabbar vanliga människor har inte lika högt nyhetsvärde än vad som händer en känd person. Samtidigt vill mediebolagen personifiera nyheterna för att skapa medkänsla och för att läsarna skall kunna relatera till olika nyheter lättare. Det är heller ingen slump att händelser som berör stormakter som USA skrivs mera om än mindre inflytelserika länder.

Innehållet i media färgas även av vem tidningen är riktad till och vad för bild man vill skapa i artikeln. Artiklarna skiljer sig väldigt mycket åt i språk och bild beroende på målgrupp, exempelvis en pro republikansk tidning i USA kommer att skriva om demokraternas åsikter ur en mera kritisk och negativ synvinkel än om de republikanska. Kvällstidningar och dagstidningar har även ett mycket olikt närmande sätt i sina artiklar och innehåll de lyfter. Det är intressant hur man bara genom ord och bildval kan vinkla samma nyhet på väldigt olika sätt beroende på vad för bild man vill ge av de olika nyheterna och hur de på mediebolaget förhåller sig till de olika nyheterna.

I uppsatsen kommer jag att jämföra hur BBC och CNN framför nyheter från den pågående krisen i Ukraina. Jag kommer att se på vilka händelser som lyfts, vilken vinkling de har i artiklarna, dvs. hurudant ord och bildspråk som används av de olika mediebolagen och hur de skiljer sig från varandra.

Politik, media och inflytande

Medians roll inom politiken har varit och är fortfarande idag ett verktyg att kommunicera information till människor som kan koordinera sina handlingar och beslut i förhållande till den informationen de får. Det här betyder att media har varit och är ett verktyg för staten och politiker att kommunicera sitt budskap. Media fungerar även som en informationskälla för politiker där de kan följa diskussioner som förs om aktuella händelser eller situationer i samhället som påverkar människorna. Det här kallar Jesper Strömbäck för en medierad politik, dvs. en situation där medierna har blivit den viktigaste källan till information samt ett verktyg för kommunikation mellan styrande och styrda.

Problem uppstår när media styrs av staten eller av andra påverkande faktorer som influerar vad för information som presenteras och på vilket sätt. Jesper Strömbäck tar upp fyra faser/nivåer av medialisering där den första nivån är när media fungerar som direkt kommunikation mellan staten och samhället och där den fjärde nivån är ett innehåll som styrs av media. Även om staten inte skulle direkt påverka mediebolagen finns det andra olika påverkande faktorer som kan förvränga vad som presenteras och hur objektivt informationen som kommuniceras är. T.ex. ekonomiska orsaker har en allt större tyngd när mediebolagen privatiseras, det här kan i sin tur leda till att olika finansiella orsaker formar innehållet i medierna.

Anne Koskis menar att konkurrensen mellan de olika bolagen kan leda till att innehållet i media formas enligt vad som väcker uppmärksamhet mest. Robert Olsson och Jesper Strömbäck debatterar på SVT om precis det här, var går den gyllene medelvägen att själv analysera och tolka information och hur olika uttryck färgar och påverkar människors uppfattning om innehållet. Borde media vara mera objektivt beskrivande eller borde media tolka från en analytisk synvinkel. Å ena sidan är den mera analyserande tolkningen en tolkning som kan hjälpa till att dra och se olika slutsatser medan en neutral beskrivning är objektiv och kräver att den som konsumerar informationen själv är kapabel att analysera och dra slutsatser utifrån beskrivningen.

Sociala medier har till en del omformat sättet att kommunicera och förmedla information. I och med sociala medier kan ingen på samma sätt kontrollera informationsflödet och vem som helst kan producera innehåll. Enligt Jesper Strömbäck har detta ännu inte hunnit nå sin fulla potential och kan med tiden absolut påverka och omforma hur kommunikationen i framtiden kommer att se ut. Varför sociala medier ännu idag inte har drastiskt ändrat på mediernas inflytande beror delvis på den stora massan information på nätet. Det är svårt för enskilda individer att få fram sitt meddelande bland informationsmassan. För att få andra att reagera och dela ett meddelande måste den väcka tillräckligt många människors uppmärksamhet för att alls ha inflytande.  På så sätt har media och inflytelserika personer (så som t.ex.  politiker) fortfarande en rätt stor roll när det kommer till att förmedla information på grund av att de fortfarande har en stor publik.

Introduktion till mediesociologi

Petersens närmande på mediesociologi går långt ut på hur olika mediekanaler, innehållet samt de olika kulturerna och förkunskaper människor har formar vårt sätt att uppfatta information som förmedlas. Medan Hodikson väcker mera tankar kring vem som egentligen formar media och på vilket sätt det påverkar samhället. Är det samhället som formar media eller är det media som formar samhället? Speciellt tredje kapitlet av Hodiksons bok ”Media Industry” hade intressanta poänger och tankar kring medier och vem som egentligen påverkar innehållet i dem.

Petersen hade flera intressanta synvinklar, men hans text kändes mera ytlig och väckte inte lika mycket tankar som Hodkinson text gjorde. För mig känns det i varje fall uppenbart att olika medier och olika innehåll väcker olika slags reaktioner. Bilder kan berätta mera än t.ex. text och kulturer formar vårt sätt att uppfatta och tolka olika situationer. Även tidigare kunskaper formar hur vi uppfattar information som förmedlas via medier. Vi kan t.ex. genom att se en situation på TV uppfatta vad som försiggår trots att vi kanske inte skulle förstå språket de talar, ifall vi inte har tidigare kunskap om vad som händer på skärmen kommer också vår tolkning av informationen vara snävare än om vi från förr redan hade en viss bakgrundsinformation att referera till.

Hodkinson text tilltalade mig mera. Jag tycker det är intressant att spekulera i vad som påverkar vem och varför. Vem är det egentligen som styr diskussionen på medierna i dagens läge? Marknaden domineras av endast några stora bolag vilket betyder att det är näst intill omöjligt att komma in på den tuffa marknaden där marknadsjättarna lätt genom t.ex. priser kan konkurrera ut nya mediebolag. Däremot påverkas det stora mediebolagen av annonsörer. Genom sponsorering och annonsering finansieras en stor del av mediebolagen, vilket betyder att annonsörer har en del inflytande på innehåll och på hur innehållet presenteras. Annonsörer försöker i sin tur nå den målgruppen som är både villig och har möjligheten att konsumera. Det är den här  målgruppen som annonsörerna måste ta i beaktan då de producerar sitt innehåll.  Detta betyder att segmentet som annonsörerna inte försöker nå kommer att falla utanför denna cirkel till en del. Sociala medier rubbar denna cirkel en aning. I dag kan en större grupp människor dagligen föra diskussioner kring olika ämnen och  transaktionerna av information kan ske oberoende av tid och rum. Då uppstår frågan igen, vem är det som egentligen påverkar innehållet i olika medier? Speciellt i en tid där i princip vem som helst  kan hämta och dela information världen över.

– Eleonore