Alla inlägg av Malin

Meningen med media

Media = samhälle

2 kommentarer

Känns som en bra slutkläm att läsa om identitet och Internet, men också det här med att leva utan media och huruvida det är möjligt. Hodkinson menar att media är hjärtat av samhället, det mättar våra överenskommelser, värderingar, livsstilar och identiteter.

Mängden mediekommunikation och konsumtionsvanor som cirkulerar i samhället har haft en kraftig framfart och stor betydelse i vår vardag. Meddelanden som sänds ut från olika håll slåss om vår uppmärksamhet och konkurrensen växer sig allt större på marknaden. Media har en effekt att påverka våra kulturella relationer, värderingar, erfarenhet och uppfattning om omvärlden. Våra tankar styrs av tidigare medieupplevelser genom vilka våra liv är konstruerade. Det här är något vi tagit del av och läst mycket om tidigare under kursen och är mer eller mindre självklart.

Att hålla koll på medieflödet är för mig en viktig del av min vardag och även en stark hobby. Personligen skulle jag känna det rent ut sagt jobbigt att behöva hålla tillbaka på den fronten. Sen igen kanske jag har en lite rubbad relation till media. Att känna en känsla av att missa något viktigt skulle kunna bli lite väl tungt för mig. Kanske borde man utsätta sig själv för medietorka för att se om man klarar av det? Kan tänkas vara helt hälsosamt.

Det här med identitetskapande och att användningen kan ge uttryck för ens identitet var intressant läsning. Internet erbjuder extremt många möjligheter när det kommer till att formulera sig själv. Att konstruera en identitet och sin egen självbild genom att interagera med andra. Hodkinson påpekar även det symboliska värdet i samband med att definiera sig själv. Själv upplever jag att man oftast väljer att lyfta fram det ”goda livet”, istället för negativa tankar och besvär. Det som tycks oroa många när det kommer till digitala medieteknik är behärskningen av verktygen och kännedomen om risker och problem som kan uppstå.

När det kommer till uppsatsen är jag fortfarande i planeringsstadiet. Galet mycket annat just nu, så kommer fortsätta fundera kring hur jag vinklar min analys och mitt medieval. Vilka källor som blir relevanta och kan leverera nyttiga infallsvinklar är ännu oklart. Men som det ser ut nu så har jag gillat Hodkinson och Dahlén starkt, så kryddar säkert lite extra från det material vi läst om hittills.

Ange kategori

Nationell symbol och genusperspektiv

3 kommentarer

Mediaspektakel kan enligt Seeck och Rantanen göras av precis vilken händelse som helst. Media kontrollerar och styr budskapet över vad som är och inte är viktigt. Allt kan bli ett spektakel, oavsätt om det handlar om ett kändisbröllop eller kattvideos på youtube. Så länge nyheter levererar något spännande eller något helt nytt, så är vi där för att suga upp det som en svamp. Vi matas med det som uppfattas som verkligt medan samhällsordningen styr oss och påverkar våra värderingar och handlingar.

Nationell identitet är något som Wijk sätter fokus på i sin studie (Idrott, krig och nationell gemenskap). Han lyfter fram hur idrotten skapa social gemenskap, samhällslojalitet och konsensus – vilket är idrottsrörelsens ideologiska kärna. Enligt honom handlar det om att bevara istället för att förändra, vilket gör idrotten betydelsefull och lojal. Under andra världskriget riktade man stor uppmärksamhet mot olika friidrottstävlingar och det fanns ett stort behov av nationella förebilder. Enligt Wijk finns det ett tydligt samband mellan enorm popularitet i nationella och internationella tävlingar och att skapa känslor av samhörighet och identitet hos många fler än entusiasterna.

Själv är jag ingen sportfantast men följer gärna ishockey VM framfart och firar mer än gärna vårt landslag vid vinst. Som finländare är man stolt över sitt land och de som representerar oss i evenemangstävlingar. Det för oss närmare varandra som nation, vilket är fint och betydelsefullt. Individer som lyfts fram av media som hjältar får ett symbolvärde och dessa idoler är individer man gärna följer och hyllar. Som vi läst och diskuterat om tidigare förmedlar media både information och underhållning. Vi konsumerar dem genom flera olika kanaler och är en stor del av våra liv. De stimulerar vår tankegång och väcker diskussion, men även som Wijk påstår så spelar både ett intressant innehåll och en bestämd form en stark roll.

De finns många infallsvinklar på hur världen speglas i medierna. Om man väljer att se på skillnaden mellan hur män och kvinnor framställs i media, finns det tyvärr en tydlig skillnad. Oftast galna stereotypier när det kommer till att beskriva spelare, lag och hela nationer. Media väljer vem som får synas och höras, och budskapet speglar hur man förväntas vara och agera. Tycker att det är extremt trist att fortsättningsvis stöta på mansdominans och kvinnlig underordnad i medierna. Sporten är inget undantag och här kanske klyftan är ytterligare bredare.

Om man ser på det från ett genusperspektiv ser man ofta manliga och kvinnliga element nämnas och lyftas fram på ett ifrågasättande vis. Tävlingsidrotten till exempel domineras fortfarande av män och den framstår som självklar och inte ifrågasätts. Kvinnor och kvinnlighet, manlig homosexualitet och invandrare är däremot ”fel” och negativt laddat. Detta på grund av att de inte kan uppfylla samma prestation som männen och deras maskinulitet. Det här är väldigt radikalt och rent ut sagt absurt. Samtidigt som det är väldigt oroväckande att man skulle pumpa i människor sådant strunt.

Själv känner jag att det finns allt för mycket sexism (för att nämna ett av många problem) när det kommer till hur man väljer att framställa kvinnor i idrotten. Ännu existerar löjliga intervjufrågor om kvinnors utseende, istället för deras storslagna prestation under tävlingen. Attityden till kvinnliga idrottare, homosexuella och invandrare om man nu vill ta Dahlén på orden måste förändras. Vi ska inte behövas tas som oseriösa, utan ha prick samma villkor som varje man. Man borde se lika utrymme av kvinnor i sportevenemang som män i media och sätta mera vikt i innehållet än uppmärksamma vad hon hade på sig.

Underhållning och populärkultur

Underhållningsproduktion

2 kommentarer

Underhållningsbranschen är en del av populärkulturen som inriktar sig och skapar nöje bland tittarna. Rimsha och Siegert påstår att underhållningsproducenter endast har två mål, vilka är att underhålla och maximera vinsten. Underhållningsindustrin utvecklas hela tiden och gör att möjligheten att ta del av underhållning växer konstant. Det gör att behovet av kvalitet, medvetna trender och tillgänglighet blir allt viktigare för konsumenten eftersom vi blivit allt mer kräsna och insatta. Själv faller jag snabbt för reality-tv, eftersom att det är väldigt enkelt att bara fångas in i. En del kräver engagemang, medan andra är mer flexibla och riktar sig till en bredare publik. Enligt Hermes används underhållning för att tittarna ska kunna fantisera om ideal, förhoppningar och oro av samhället.

Populärkulturens effekt inverkar och påverkar människans syn på omvärlden. Skulle säga att nyheter har fått ett allt mera underhållande ton för att få tittarnas uppmärksamhet. Ett tillvägagångssätt för att locka till sig tittare är att använda sig av humor. Tror att det ibland krävs ett mer roande perspektiv på nyheterna för att tittaren ska intressera och engagera sig för händelsen. Palokangas ser underhållningen som en form av tidsfördriv, vilket jag lätt håller med honom om. När det kommer till finsk tv och hur den utvecklats, så känner jag att vi har en bit kvar på vägen. Själv har jag lite svårt att anpassa mig till den finska underhållningen, kan bero mycket på mina svenska influenser. Annars upplever jag tv underhållning som den bästa aktiviteten när man har för mycket fritid att utnyttja.

Nyhetsförmedling

Medialandskap och förmedling

3 kommentarer

Dagens mediabrus ger olika förutsättningar att nå ut med en nyhet. Det finns en hel del möjligheter att välja bland och fokuset är att väcka intresse för den målgrupp man vill nå ut till. Välkända personer, produkter och verksamheter har en fördel eftersom den typen av nyhet automatiskt berör och därmed blir intressant och väcker uppmärksamhet.

Hodkinson skriver om nyhetskriterier som fungerar som medel för att fånga uppmärksamhet i det spretiga medialandskapet. Det handlar om att vinkla nyheten till ett aktuellt ämne och rätt timing, då blir det samtidigt lättare för mottagaren att ta till sig budskapet. Människor tycker om drama och ju mer dramatiska händelser det rör sig om desto intressantare är det att läsa. Ett annat koncept som ofta fungerar när det handlar om att nå ut till människor är genom att överraska, ju mer avvikande desto bättre. Det här med närhet har vi pratat om tidigare och är fortfarande ett aktuellt och nyttigt ämne i Hodkinson text. Genom att få en nyhet att handla om människor i relation till produkter är viktigt för att fånga intresse. Personifiera med kändisar är speciellt eftertraktat och det ser man bara av den framgångsrika försäljning av skvallerblaskor. Det som människor kan relatera till och känna igen sig i får oftast mer synlighet. Själv vill jag sätta fokus på det visuella eftersom jag anser att sammanhanget av text och bild ger enormt mycket för hur man tar till sig ny information. Däremot kan jag känna att kreativiteten hos speciellt journalister är rätt bristfällig. Känner att de oftast faller tillbaka till gamla fungerande försäljningstrix istället för att försöka sig på en ny intressant vinkling. Journalister är trots allt de som har berättarrollen och makten att bestämma om hur de lyfter fram en nyhet.

Själv känner jag mig lite osäker på vad det är jag vill fokusera på i min uppsats. Vill jämföra två olika medium (ännu lite oklart vilka och vad egentligen) för att se hur man väljer att förmedla nyheter. Men också hur de utnyttjar den yta som finns till förfogande. Andra saker jag vill ta reda mera på är vilken typ av målgrupp man riktar sig mot och hur det påverkar själva innehållet. Som jag nämnt tidigare känner jag att samspelet mellan innehåll och form gör informationen tydligare och även inverkar på hur människor tar till sig nyheten. Saker och ting har en tendens att falla under radarn och därför spelar bild och rubrik en speciellt viktig roll i media. Jag hoppas att kunna sätta tyngd i att se hur olika element i media förstärker känslan och budskapet av informationen som produceras. Det finns en hel del olika aspekter som påverkar en nyhet och det är något jag vill fokusera min analys på. Eftersom jag gillar Hodkinson starkt tror jag att han får guida mig igenom analysen och komma med kloka ord.

Politik, demokrati och media

Media och politik

1 kommentar

Det här temat passade alldeles utmärkt för den här veckan när valdebatter har strömmat in från både höger och vänster. Media ses som den viktigaste källan till information och har därmed en funktion att påverkar, utan att ha ett nödvändigtvis medvetet syfte. Människor ställer allt större krav på innehåll och det finns behov av att känna till hur verkligheten ser ut idag och vad man kan göra åt de problem som existerar. Genom medierna kan politiker få ut sitt budskap, men också göra efterforskning om vad som intresserar och hur förslag mottas. Väljarna har i sin tur möjlighet att bildar en uppfattning om de olika politikerna och deras ställningstagande.

Medieforskaren Jesper Strömbäck skriver i sin artikel om den moderna politiken som medierad och medialiserad, vilket behandlar frågor om makt och inflytande i det moderna samhället. Känner att de här två teorierna smälte ihop rätt bra, vilket gjorde att jag hade problem att skilja dem åt. Men om jag förstått det hela rätt så förmedlas den medierade verkligheten av medier medan den medialiserde verkligheten hämtas via våra egna erfarenheter. Strömbäck tar även upp begreppet medielogik, som handlar om medieinnehållet som formas av format, organisation, villkor, normer och behovet av uppmärksamhet.

Jesper Strömbäck säger på SVT att: ”De medierade bilderna av verkligheten är verkligare än verkligheten i sig själv”. Främst för att de medierade bilderna av verkligheten som människor har tillgång till formar människors verklighetsuppfattning på basen av hur medierna rapporterar om samhället. Det här skapar en lite snedvriden bild av verkligheten eftersom media är begränsad. Mediernas rapporteringar har blivit allt mera tolkande och mindre beskrivande, eftersom man väljer att gestalta politik som spel och strategi istället för att lyfta fram sakfrågor.

Det här med berättartekniker är väldigt intressant och har en stark påverkar mycket vi bearbetar information. Det blev en vild diskussion mellan Strömbäck och Olsson, om risken för att proportionen av spelet tränger undan sakfrågorna inom politiken. Strömbäck påstod att intresset och förtroendet hos publiken minskar, om jounalister väljer att fortsätta nå fram till sina tittare med den här typen av gestaltning. Det här resulterar i en distans till politiken och öppnar upp för tolkningar, vilket kan bidra till feltolkningar enligt Strömbäck. Han nämnde också att människor söker den typen av information som behövs för att ta ställning och fatta beslut i samhällsfrågor. Med kraftig fokus på strategier kan effekten bli mera vinklad på att lyfta eller fälla ett visst parti eller kandidat. Programdirektören Robert Olsson medger att alla nyhetsmedier inte kräver samma efterforskning, vilket gör informationen inte alltid så välgrundad. Mycket är på grund av att medielandskapet sätter krav på snabb leverans av nyheter. Även om granskning av innehåll prioriteras på nyhetsmedier, känner jag av egen erfarenhet att sunt förnuft och kritiskt tänkande krävs för att inte få fel uppfattning om vissa påståenden.

Vad är mediesociologi?

Introduktion till mediesociologi

2 kommentarer

Eftersom att sociologi är ett helt nytt ämne för mig, känner jag att både Petersen och Hodkinsons text gav en bra startkick på kursen. Texterna lyfter fram olika synvinklar av medias relation till samhället och offentligheten kring media. Petersens text var en aning svårtuggad medan jag gillade Hodkinson och tyckte hans text gav en trygg bas på området. Båda håller sig inom ramen av mediainnehåll och publikbeteende.

Vi lever i ett samhälle där media och kommunikation utgör en central del av vår vardag. Media fungerar som en länk som används för att sprida informationen. Vi påverkas starkt av det vi ser och skapar en ny tolkning av verklighet utifrån media. Vi är beroende av att veta vad som händer i vår närhet men också i världen. Det här är något som Petersen tar upp i sin text och som känns speciellt intressant. Media blir ett hjälpmedel att se vår omvärld och gör att vi också bildar en uppfattning om den. Idag är underhållning för allmänheten en viktig del av media och människor delar gärna med sig av som händer i deras liv. Allt är inte nyhets- och kunskapsbaserat och det är viktigt att skilja på fantasi och verklighet.

Kommunikation bygger på en sändare och en mottagare, och fokuseras på mottagarens villkor och sändaren anpassar därför innehållet till det som känns relevant. För att nå ut till så många som möjligt blir valet av kanal avgörande och den sociala och kulturella omgivningen påverkar hur meddelandet mottas. Samhället formar vår identitet, beteende, sociala mönster och attityd, och påverkar hur vi väljer att se på saker och ting som sker i vår omgivning.

Teknik och semiotik var heta ämnen i båda texterna, vilket jag håller med om att är centrala ämnen när man läser om mediesociologi. Teknologin utvecklas och expanderas i en ryslig fart vilket gör att nya interaktions- och kommunikationsmöjligheter blir tillgängliga. På grund av att tekniken blivit så avancerad och mottagarens vanor förändrats, så har också media utvecklats och existerar på flera olika plattformer än tidigare. Det finns ett allt större mediautbud, vilket gör att människor konsumerar information på ett helt nytt sätt.

Enligt Hodkinson så skapar eller reflekterar media dagens samhälle, vilket ju låter vettigt på många plan. Media har alltså antingen en formande eller en speglande effekt av verkligheten. Sen kan man ju fundera kring om samhället formar media eller tvärtom, högst antagligen så finns det en koppling mellan dem.