Alla inlägg av Elvira

Meningen med media

Mediasamhälle

1 kommentar

Alla de texterna som vi har läst under kursens gång har varit intressanta och man har på ett eller annat sätt lärt sig något nytt av dem alla. Mycket av läsningen har även varit sådant som man förstått från förut men texterna har vinklat det på ett annat sätt så att man har fått en ny och annorlunda bild av hur media fungerar i samhället och hur mycket media påverkar människornas vardag. Ett exempel på detta är texten om mediaspektakel. Visst har jag förstått att media vinklar händelserna så att de skall vara intressanta för läsarna och för att de skall få en bra vinst på det som de skriver om. Men jag har inte tänkt på att människornas intresse har förflyttats från stora händelser som till exempel kungliga bröllop och OS till olika sorters katastrofer som händer ute i världen.

I denna veckas text som var skriven av Couldry kom det upp en intressant tankegång. Det att man för att kunna förstå media måste föreställa sig ett liv utan media. Detta fick mig att tänka på hur otroligt mycket jag själv och människor i min omgivning är beroende av media och vad som skulle hända om man skulle bli isolerad nu och inte ha möjlighet att använda sig av något media alls. Det skulle vara svårt för mig för om jag är hemma har jag alltid oberoende TV eller radio på och jag har möjlighet till internet dygnet runt. Jag tror att människorna idag är så beroende av media att det skulle kännas som om man inte har koll på någonting. Jag tror att Couldry med det här resonemanget att för att man skall kunna förstå vad media egentligen har för inverkan på människorna måste man se vad som skulle hända om media inte fanns.

Hodkinsons text igen handlar om en mättnad av media och hur mycket vi påverkas av media hela tiden. Eftersom det med dagens teknik är möjligt för alla att ha tillgång till internet och media hela tiden och överallt betyder det också att det publiceras väldigt mycket information hela tiden och det finns inte någon människa som kan ta till sig allting. Utan faktum är att man endast tar del av en bråkdel av det som finns.  Detta leder ju även till det att människorna inte kan lita på att all den informationen som de får stämmer och om det som de läser överhuvudtaget har någon slags sanning i sig. Jag tror att så länge människorna klarar av att läsa det som kommer upp i olika media och på internet på ett kritiskt sätt så är det ingen fara med att det finns ett överflöd av information.

Vad gäller övningsuppgiften har jag bestämt att jag tänker ta en ÅU och en HBL och välja de artiklarna som handlar om samma sak och jämföra sättet på hur det är skrivet och hur  tidningarna väljer att lägga fram informationen.

Mediahändelser

Mediespektakel

 

Seeck och Rantanens text var väldigt intressant och mycket av det som stod där är saker som jag har tänkt på. Tänk hur mycket snabbare media får ut nyheter i dagens läge och hur mycket mera aktuella nyheterna är när internet sidorna hela tiden hålls uppdaterade och de som vill kan läsa nyheterna därifrån.  Men detta är något som enligt Seeck och Rantanen kan vara lite till problem. Nuförtiden har det nästan blivit till en kamp mellan media och myndigheterna om vem som snabbast kommer ut med olika nyheter. Och intresset för ”katastrofnyheter” har ökat medan andra evenemang har mistat tittare. Media har också ganska långt möjlighet att välja vad som skall bli ett mediespektakel och de kan starkt påverka vad människorna ser och hör. I och med internet och TV kan människorna följa med nyheter över hela världen och det är inte mera bara det som händer runtomkring en som är mest intressant utan människorna följer med vad som har hänt och olika mediespektakel över hela världen.

Dhalen skriver i sin text Sport medier och nationalism hur medieevenemang kan delas in i tre tematiska grundmodeller: tävling, erövring och kröning. Som exempel på dessa evenemang ger de de olympiska spelen (tävling), den första månlandningen (erövring) och kungligt bröllop (kröning). Dessa tre grundmodeller är sådana evenemang som drar till sig mycket tittare enligt Dhalen. Seeck och Rantanen påstår i sin tur att dessa evenemang lite har mistat sina tittare och att människorna idag hellre följer med olika katastrofer som händer ute i världen. Enligt Dhalen är det medieevenemang som innehåller alla tre delarna av den tematiska grundmodellen som vinner mest tittare.

I Dhalens andra text diskuterar han om kön och hur kön framställs i olika sportevenemang. En bild som många har (inklusive jag) är att när det kommer sport på TV så är det oftast män det handlar och som visas. Ta till exempel ishockey VM som pågår just nu, det är män som spelar. Jag vet inte ens om det finns VM i ishockey för kvinnor och om det i så fall sänds på tv? Sporten har hela tiden blivit mer och mer jämställd men fortfarande är det männen som dominerar i de flesta rollerna inom sporten. Detta är också något som Dhalen tar upp i sin text. Det är inte bara spelarna som är män utan det är även tränarna, lagledarna och domarna för att ta upp några exempel. Det är även svårt att få idrotten jämställd så länge som media bara visar upp sporter där männen står i centrum så om man jämför detta med Seecks text så märker man att även här har media stor påverkan på vad människorna får se.

Veckans texter var väldigt intressanta och hörde ihop på ett bra sätt. De handlade om lite olika saker men kompletterade ändå varandra på ett bra och intressant sätt. Eftersom Seecks text var nyast så  är den ju mest aktuell men det var intressant att läsa både en riktigt ny text och två lite äldre för att sen kunna jämföra exempelvis vad det är som människorna idag anser att vara mediespektakel.

Ange kategori

Underhållning på TV

2 kommentarer

 

Underhållningen på TV är något som är väldigt viktigt för många människor och det är många om också nästan blir beroende av att titta på alla avsnitt av någon serie. Själv har jag den bilden av underhållningen att det är flera människor som regelbundet följer med och tittar på underhållningsprogram på TV än vad det är som följer med underhållningsprogram via radion.

Rimscha och Siegert säger att stereotypen för de som producerar underhållningen på TV är den att de endast gör det för att underhålla och för att maximera vinsten. Detta är även viktigt med tanke på att många Tv-kanaler måste förtjäna mycket pengar på underhållningen eftersom den vinsten går till att täcka kostnaderna för Tv-nyheterna. Detta tror jag att beror på att nyheter är något som en tv kanal nästan måste sända oberoende om det hämtar vinst eller inte medan kanalen själv kan välja hurdan underhållning de sänder och då väjer de något som många vill titta på och som hämtar mycket pengar.

Hietola berättar i sin text att rundradion överförde sin teori även till televisionen det vill säga att programpolitikens målsättning är att informera, upplysa och underhålla. Man märker alltså att trots att detta sades i mitten på 1950-talet så var också underhållningen där så viktig att den var med som en av de tre byggstenarna för programmen i TV.

Hietola berättar också att många var rädda för att folket skulle bli mindre intellektuella om man bara sände underhållning och ”trams” på TV och att man istället borde sända nyheter och fakta program för att människorna faktiskt skulle lära sig något av att titta på TV.

På 1980-talet ändrades attityderna ganska snabbt och underhållningen på TV var något som tog mer och mer över de program som endast var avsedda för att på något sätt lära tittarna något. Före 1980-talet fick endast en amerikansk serie visas på tv eftersom man inte ville att tittarna skulle bli beroende av så mycket ”trams” men efter 1980-talet så kom det flera underhållningsprogram med i TV programmet.

Veckans texter var väldigt intressanta och båda gav en intressant insyn i TV underhållningen. Rimscha och Siegerts text var intressant för att den berättade och hur det fungerar med TV underhållningen nu och Hietolas text var intressant för att man fick veta hurdan respons underhållningsprogrammen fick när de började visas i finsk TV.

Ange kategori

Nyhetsförmedling

2 kommentarer

Av veckans texter tyckte jag mer om Hodkinsons text eftersom den förklarade delvis saker som man redan visste men också sådant som jag aldrig själv skulle ha tänkt på. Den var också lättläst och väldigt intressant. Lanas Cavadas text var också intressant men själva ämnet som den tog upp intresserade inte mig lika mycket som Hodkinsons text.

I Hodkinsons text diskuterar han huruvida nyheterna som kommer ut intresserar människorna eller inte. Och enligt honom finns det tolv olika aspekter som gör att nyheterna intresserar människorna som läser dem.  De punkter han tog upp var flera sådana som var ganska självklara men visst fanns det även sådana som jag tidigare inte har tänkt på att är viktiga när man framför nyheter, till exempel: att det är bra för nyheterna om de hänger ihop med andra nyheter och kanske till och med liknar lite på andra nyheter.

Hodkinsons diskuterar även att det är svårt att göra neutrala nyheter och detta är något som många nyhetsmedier försöker göra men det är svårt eftersom det alltid är människor som ligger bakom nyhetsartiklarna och på grund av det så finns det ofta något eget perspektiv bakom nyheten som man skriver.  Hodkinsons skriver även att det för dagens nyhetsmedier är väldigt viktigt att hinna snabbt ut med olika nyheter och att hela tiden hålla nyheterna uppdaterade och så färska som möjligt. Detta är säkert något som har blivit svårare för medierna hela tiden på grund av att det nu finns internet och de tidningar som inte arbetar på helgerna blir snabbt efter i sin produktion av dagsfärska nyheter.

Lanas Cavadas skriver i sin text om hur den finska dokumentär filmen har uppstått. Detta är något som jag tidigare inte har tänkt på att hur svårt det måste ha varit i början att göra dokumentär filmer och att faktiskt få någon att titta på filmerna. Lite liknande som Hodkinsons hade även en nyhetsredaktion tagit fram fem punkter som gör en dokumentär film bra:

1.Ämnet är samhälleligt

  1. Ämnet går att förmedla
  2. Man bör även beakta ämnen som inte har behandlats tillräckligt
  3. Man korrigerar falsk information
  4. Man bör komma ihåg den vanliga människan

Det finns likheter mellan dessa fem punkter och de tolv punkter som Hodkinsons berättade om. Detta tyder då på att det är ganska långt samma aspekter som gör att människorna läser och följer med nyheterna som gör att människorna även vill följa med olika sorters dokumentärfilmer.

Som nyhetsmaterial till övningsuppgiften har jag tänkt använda mig av två finlandssvenska dagstidningar, HBL och Åbo Underrättelser. Jag tänkte att jag under en veckas tid skulle titta på hela deras nyhetsutbud och jämföra hur de rapporterar om olika nyheter. Detta tror jag att kommer att vara ganska intressant dels för att de båda är finlandssvenska tidningar och även för att de kommer från olika regioner men det är ändå ganska många människor som dagligen läser både HBL och ÅU.

Politik, demokrati och media
1 kommentar

När jag läste veckans texter slog det mig igen en gång hur mycket media och samhället har förändrats under de senaste åren och hur stor betydelse det egentligen har för tillexempel i det här fallet politiken. Tänk hur mycket lättare det är idag att ha valkampanjer och dylikt och hur mycket snabbare det går att komma ut med olika sorts information. Under den senaste tiden har man ju kunnat ta del av olika valkampanjer på tv, radio och internet hur mycket man bara själv har velat och orkat.  Detta är något som Anne Koski tar upp i sin artikel där hon berättar om hur politikerna på 1980-talet började använda sig av TV för att skapa sig en positiv offentlighet. Koskis artikel var intressant eftersom den gav en historisk överblick över hur politiken har tagit plats i media under årens gång men jag tyckte att mycket av det hon skrev också var sådant som jag visste från förut.

Jesper Strömbäck igen skriver i sin text att detta med att politiken blir mer medialiserad inte är något nytt fenomen utan är något som har funnits länge. Överlag fann jag de fyra medialiseringsfaserna som Strömbäck berättade om intressanta och det visar ju på hur mycket media och politikens samarbete har utvecklats. Texten var överlag en sådan som jag hade svårt att ta till mig. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför men jag märkte flera gånger när jag läste att mina tankar var helt någon annan stans och jag var då tvungen att backa tillbaka och läsa samma stycke om igen.

Brewin talar i sin text om att gränserna mellan det offentliga och det privata håller på att suddas ut. Jag ansåg det som han skriver om att det inte längre finns någon enskild publik och producent utan detta är något som kan ändras vilken sekund som helst. I alla fall på internet, i ena stunden kan det vara jag som är producent och skriver vad jag tycker och tänker medan jag i nästa stund fungerar som publik och läser det som någon annan har skrivit. Men som Brewin även säger är detta något som både kan vara positivt och negativt. Väldigt förenklat kan det gå till såhär: Risken finns att om jag läser en nyhet och tycker att den är bra så skriver jag något om den någon annan stans och så är det något som jag har missförstått då sprids ju fel information. I och med internet är detta något som lätt händer eftersom det bara behövs några få klick så sprids det som man själv har skrivit eller delat med en väldig fart.

Jag tyckte att veckans texter var intressanta men mest intressant var nog Brewins text eftersom det var en text som jag hade lätt att ta till mig och där jag kände igen mig i det som han talade om.

Vad är mediesociologi?

Medieforskning

2 kommentarer

Efter att jag har läst L.K. Petersens text ”Mediesociologi” och Paul Hodkinsons introduction i Media, Culture and Society är det mycket olika tankar som snurrar i mitt huvud. Media är en sak som är väldigt viktigt i vår vardag och det blir hela tiden allt viktigare att hänga med i utvecklingen av media för att veta vad som händer i vårt samhälle. Båda texterna var bra och gav en bra inblick i mediasociologin men jag hade stundvis lite svårt att förstå Petersens text eftersom den var på danska så därför gav Hodkinsons text mera till mig.

Som många tidigare har sagt så är det en del saker som blivit lite föråldrade i Petersens text eftersom den är skriven redan år 2000 och det är mycket som har hänt sedan dess, i alla fall när det gäller internet. Men trots detta hade Petersen mycket bra saker i sin text som gör att man får en bredare förståelse för begreppet media och medieforskning. Petersen menar att man kan beskriva media som miljöer som inte bara kanaliserar information utan också formar de sociala miljöer som de ingår i. Detta är något som jag inte tidigare har tänkt på men eftersom media har väldigt stort inflytande i vårt samhälle så har det ju stor betydelse hur de lägger fram den information som den ska publicera. Redan en rubrik till en större artikel kan ha stor påverkan på de som läser den om rubriken ropar ut nyheten på något speciellt sätt.

När jag sen läste Hodkinsons text reagerade jag på den Lasswells modell om hur media påverkar samhället. Detta tycker jag är lite samma tanke som Petersen hade om hur media formar de sociala miljöerna som den berör.

Modellen: VEM säger VAD i vilket MEDIA till VEM med vilken EFFEKT. När man tänker på de olika delarna som finns i modellen märker man hur mycket man kan påverka för att få ut den information man vill ha ut och på det sättet också kanske forma den miljön som man just då befinner sig i.

Hodkinsons ser på media som en spegel av samhället vilket innebär att människorna påverkar media och media påverkar människorna. Detta tycker jag är en intressant bild av media och jag tycker mig också märka det i den media som jag läser. Mycket handlar ju om att ta reda på vad det är som människorna vill läsa eller se på och sen publicera sån text eller film, vilket i sin tur leder till att människor blir påverkade av det, ger feedback som media tar emot och sedan publicerar nytt material.

Jag tyckte att båda texterna närmade sig medieforskningen på ett intressant sätt och det var roligt och lärorikt att läsa texterna. Jag fastnade ändå mer för Hodkinsons sätt dels för att jag hade svårare att läsa den danska texten men också för att det var en modernare text som gav en klarare bild om hur media och medieforskningen ser ut och fungerar idag.

Jag har försökt reda ut mina tankar angående texterna och hoppas på att ni andra skall förstå hur jag har tänkt. Jag hoppas att jag kommer att bli bättre på att skriva inlägg i bloggen under kursens gång.

Elvira