Alla inlägg av Anne

Media och gränser

GRÄNSER OCH MEDIA

Både Hodkinson och Couldry skriver om gränser och hur de upplöses genom olika sorters media, allt blir betydelselöst och flytande.

Jag fastnade med detta om gränser och hur viktigt det är att ha gränser på alla fronter i livet, också gällande media. Om gränserna försvinner så blir ju människan sjuk. Redan barn behöver ha gränser för att känna sig trygga. Och det är de vuxnas ansvar att se till att dessa gränser finns och följs. Också medieuppfostran är ett viktigt ämne i dagens värld.

Vi är ständiga konsumenter av media och det kommer så mycket information att människan har svårt att hantera allt som kommer ur radio, dator och tv, dagstidningar och veckomagasin. Var skall man dra gränsen? Hur mycket kan människan ta emot utan att det stör hennes identitet? Detta är viktiga frågor att fundera över speciellt när det gäller barn och unga.

Att vara flytande och meningslös- det är ju inte bra för hälsan. Jag tror inte att vi kan leva utan gränser och gränssättning när det gäller media. Var och en måste avgöra själv var hon eller han sätter gränsen för hur mycket hon/han kan ta emot och bearbeta. Kom även ihåg ansvaret gällande barnen och de unga.

 

Mediaspektakel

MEDIESPEKTAKEL

Två stora mediespektakel i vår värld är eurovisionens schlager festival och idrotten. Båda eftersträvar till att öka nationalitetskänslan och samhörigheten mellan folk. Norge ses som ett vinteridrottsland som exempel. Allt detta som jag förstått det har sitt ursprung i 1700-talet upplysning då nationalstatstanken uppkommer. Man börjar med boxningstävlingar och från 1860-talet i England börjar man med en av dagens största idrotter fotbollen som idag fått olika synsätt beroende på olika land. Man talar t ex om den tyska maskinen. Detta är dock bara en metafor. Kvinnoidrotten har en underlägsen roll jämfört med männen. Lagnamnen framtonar detta. Män är Tigers kvinnorna Beautiful Butterflies . Också tränarna är manligt dominerat. Kvinnor är inte vackra och mjuka om de deltar i diskus eller kula. Friidrotten och radion var viktiga i början av seklet. Referenterna strävar genom sitt referat att heja på de egna och stärka gemenskapskänslan. Idrotten pågick trots andra Världs Kriget. Det är intressant att även musiken är typisk för olika länder. Tillsammans sitter vi och håller tummarna för vårt eget land och det hör liksom till att följa med idrottsevenemang och schlagerfestivalen. Hela mitt liv har det hört till med idrottstävlingar och schlagerfestivalen. Det är ett måste. Så sitter jag n u framför tv:n och ser på ishockey VM trots att jag nu inte är sådär intressant i mitt tycke .Men samhörigheten och nationalkänslan vid framgång kan röra en till tårar.

Media, kultur och samhälle

MEDIA, KULTUR OCH SAMHÄLLE

Jag fastnade främst för RImschas och Siegerts artikel om inriktningen och olika roller denna gång. Den finska tv:ns historia var på så sätt intressant att jag med min ålder redan genomlevt de flesta skeden av denna underhållning och kunnat följa med utvecklingen av tv och tv program i vårt land. Där var egentligen inget som förvånade mig.

Resultaten som Rimscha och Siergert kom till är intressanta . Man hittade fyra olika orienteringar: gemensam välfärd, marknad, kreativitet och entreprenörskap. Konstigt nog så är gruppen med arbetsrollerna (advokat, neutral reporter, kritiker och intermediator) främst  intresserade av gemensam välfärd, några av marknaden och kreativitet medan entreprenörskapet är av minst intresse.

Över och underrepresentation av män och kvinnor inom olika områden är väl rätt naturligt i vårt samhälle ännu idag. De flesta inom gemensam välfärds själv perceptionen utgörs av kvinnor och männen är mera marknadsinriktade.

Intressant är även att välfärden går före kreativiteten då jag tänker på underhållning idag. Så många alldeles huvudlösa underhållningsprogram som kommer i Finland tv idag så skulle jag ha tänkt att kreativitet vore långt vanligare. Förr hette det ”lämplig” underhållning- idag kan det nog innebära det mest tokiga idéerna.

 

Konstruktionen av nyheter

A.

Nyheter speglar de verkligheten ? var den fråga jag ställde mig då jag läste artikeln om konstruktion av nyheter. Det är ju så många olika aspekter som påverkar en nyhet. Det beror på vilken bakgrund journalisten har, hans värderingar, vad han anser att är bra nyheter, hans intentioner med artikeln eller tv-inslaget. Tillika som mottagaren och samhället påverkar vad som blir nyheter – vad är av intresse i samhället? Nyheter kan vara krig och hungersnöd men det kan likaså vara skvaller, kungligheters födelsedagar eller väntade tronföljare. Allt görs för att påverka människan emotionellt. Man kan vinkla en nyhet på många olika sätt och välja ut chockerande ämnen och rikta in dem så att de blir så att säga följetonger så att mottagaren absolut måste veta hur det gick sedan.

Mitt svar är kort sagt – nej nyheter kan inte spegla hela verkligheten, bara delar av den.  De speglar mera värderingar och samhället under en viss tidsepok- vad som ansetts viktigt vad som varit en nyhet är väl olika i början av 1900-talet till vad det är idag 2015. Medierna har ju även ändrats med tiden.

 

B.

Jag kommer att analysera och titta på hur svensk och finskspråkig media, tidningar, HBL och HS, beskriver och gestaltar Ryssland och dess politik under en veckas tid. Jag försöker finna likheter och skillnader i pressen

Media och politik

Media och politik

Allt nytt har genom historien setts som ett hot innan man vant sig vid det skriver Mark Brewin. Tidningen var ett hot då den kom på 1600-talet, TV och radio och nu nätet. Vi kan inte förutspå framtiden hur gärna vi än vill.

Under de senaste 50 åren har mediernas och politikens roll ändrat. Medierna har blivit allt mera självständiga och styr till och med politiken i dagens läge. Koski berättar om den finska politiken och mediernas förändring från 60-talet till dagens debatter. Där har skett stora förändringar med tanke på utrikespolitiken och på tabubelagda ämnen som sexualitet och inbördeskriget.

Jag fastnade för intervjun med Jesper Strömbäck där han talade om hur medierna idag fokuserar på det poltitiska spelet i stället för att ge sig i kast med sak som människor borde veta för att kunna rösta och fungera i samhället. Detta leder till att människor intresserar sig allt mindre för politik och detta är ju en ganska skrämmande tanke. Att fokusera på spel i stället för sak gör att möjligheterna till tolkning blir allt större och missförstånden ökar.

Strömbäck skriver i sin artikel om olika steg av ”medialisering” som jag finner intressant . Enligt honom finns det fyra faser som vi gått igenom i väst. Den fösta handlar om att medierna är en kanal för information mellan politiska institutioner och individen. I den andra fasen har medierna blivit mer självständiga och följer mediernas logik framom politikens. I den tredje fasen blir medierna den dominerande kanalen mellan olika sektorer i samhället och politiken anpassas snarare till media än media till politiken. I den fjärde fasen har politikerna och medierna internaliserat mediernas logik.

Ovissheten om framtiden kan kännas skrämmande. För 20 år sedan fanns t ex inte dagens internet och kommunikationsmöjligheter. Vad för allt detta med sig i framtiden kan man ju fråga sig ?

 

Petersen och Hodgkinson

Jag finner Petersens bok äldre än Hodgkinsons. Petersen skriver mera utgående från tv och teknologi medan Hodgkinson väljer ett samhälleligt och kulturellt perspektiv. Det jag finner intressant hos Petersen är diskussionen om hur livet genom tv blivit allt mera offentligt också för den vanliga människan. Programmen på tv har ju blivit allt mera personliga för att inte tala om datorn och alla sociala medier på den t ex Facebook.

Hodgkinson ser på media som en spegling av samhället. Det finner jag som en intressant tanke. Media påvekas av samhället liksom samhället påverkar media.

Hodgkinson använder sig av en kommunikationsmodell där han diskuterar sändare och mottagare av information. Det börjar med en källa av information och fortsätter med sändare var emellan det kan uppstå störningar förrän mottagaren får meddelandet och kan avkoda det. Detta synsätt är väl rätt gammalt men jag tycker det passar bra in i sammanhanget.

Petersen och Hodgkinson har trots det beröringspunkter som t ex det att allt blir mera och mera offentligt i media.

Det som jag finner extra intressant är att media fungerar  som en spegel för samhället- ju mera jag funderar på den tanken desto rimligare verkar den.

Hoppas på att få läsa mera Hodgkinson i framtiden J