Både Petersen och Hodkinson beskriver begreppet media som en förlängning av människans kommunikation.Med hjälp av tv, radio, tidningar och internet etc är det möjligt att kommunicera med människor över tid och rum. Petersens artikel var till en början rätt så knepig att förstå eftersom den var på danska men när man fick flow så gick det rätt så bra. På tal om flow så är det ett begrepp som Petersen tar upp i artikeln. Det handlar i det här sammanhanget om televisionens oändliga förmedling av bilder och information, ett ständigt flytande nu. När som helst kan man knäppa på tv:n och ögonblickligen ta del av samma program som människor i helt andra delar av världen. Det skapar en slags diffus gemenskap mellan åskådarna och ett av massmedierna producerat ramverk för åsikter, värderingar och erfarenheter.
Petersen beskriver massmedia som en virtuell men inte overklig värld – den ingår trots allt i skapandet av den sociala värld vi lever i och är i förbindelse med den fysiska världen. När jag läste Petersens artikel fick jag en uppfattning av att han fokuserar till stor del på medieinnehållets symboliska funktion, innebörd och effekt. Han beskriver t.ex massmedia som en ”värld av tecken”, och internet som ett kunskapsarkiv. Han beskriver också olika dimensioner av begreppet avstånd. När man t.ex ser ett nyhetsinslag på tv om något som händer på en helt annan plats i världen kommer nyheten in i ens privata rum, samtidigt som den är fysiskt avskild. Omvänt menar han också att en händelse som utspelar sig väldigt nära göras mer avlägsen när den förmedlas genom tv:rutan – man kan sitta i soffan och se ett videoklipp på t.ex en extrem storm utanför utan att själv behöva komma i närheten. På det viset kan man säga att det är en kommunikationsform präglad både av avstånd och närhet.
Hodkinson fokuserar mer på relationen mellan samhälle och media, med exempel på analytiska modeller som kan användas för att studera vilka processer som ligger bakom förmedlandet av information. Vem påverkar vem? Är det media som påverkar samhället eller samhället som påverkar media, eller påverkar de varandra ömsesidigt? Det sistnämnda alternativet verkar vara det som Hodkinson är mest övertygad om. Media är varken en objektiv spegling av samhället eller det som formar samhället, utan snarare en representation av den samhälleliga verkligheten. De kan inte vara helt objektiva eftersom det som förmedlas är selektivt utvalt och frånskilt från den verklighet som avspeglas. Media har möjlighet att påverka åsikter, värderingar och sociala praktiker men är samtidigt styrd av det som råder i samhället just nu. Hodkinson tar också större hänsyn till hur mottagarna av media påverkar innehållet, och använder sig av ordet medieanvändare (media users) för att poängtera mottagarnas delaktighet i processen.
Efter att ha läst texterna konstaterade jag att båda författarna har intressanta synpunkter på vilka frågor som är av intresse för en mediesociolog. Jag har svårt att hitta nackdelar i någondera av perspektiven, och jag anser att de kompletterar varandra. Det som främst fångade mitt intresse var nog Hodkinsons tankar hur samhälle och media påverkar varandra eftersom det ligger så nära sådant som man ofta diskuterar inom sociologin – som den klassiska frågan om relationen mellan individ och samhälle. Det finns nog inget enkelt svar, och jag är säker på att det finns en massa intressanta synpunkter och olika åsikter beroende på hur man ser på saken.
– Emma Othman