Analys av media är viktigt för sociologin eftersom så många samhälleliga fenomen sker via medierna. Enligt Petersen är media något som kommer mellan människa och materia, mellan avsändare och mottagare, och som skiljer och förenar. Medier i kommunikation kan sammanfattas som mediesociologi. Jag tycker att påståendet att media är något som kommer mellan något är bra, jag hade inte själv tänkt på det innan jag läste det, men det stämmer!
Som Petersen tar upp i sin introduktion lever vi idag i ett media-samhälle och media-kultur. Den omfattar naturen och karaktären av den sociala verksamhet vi lever i. Jag tycker det var intressant med Petersens analys av jämförandet av den så kallade hårdvaran och mjukvaran. Det som jag ändå ansåg mer väsentligt var mjukvaran, men förstår nog varför hårdvaran varit mer omdiskuterad och uppmärksammad. Det som också var ett modernt konstaterande var att gränserna mellan massmedier och allmän kommunikation blivit mer flytande tack vare internet, vilket ju stämmer totalt.
Det som Petersen också tar upp är den amerikanska kultursociologen James Careys två olika kommunikationsprocessens dimensioner: förmedling av info och en process där aktörerna deltar och gemenskap upprätthålls. Även om det kan kännas självklart att dessa dimensioner existerar är det på sin plats att nämna dem och att man också analyserat dem.
Påståendet “Media ger tolkningar av omvärlden”, som Hodkinsons talar om, tilltalar mig. Eftersom medierna påverkar människor så mycket är det viktigt att också kunna förhålla sig kritiskt till allt som man ser och hör. Man bör även minnas att just i och med att media endast är tolkningar kan man inte endast utgå ifrån dem som den enda kunskapskällan. Utan till exempel någon utbildning eller tidigare information om ett fenomen kan man lätt få en fel bild eller uppfattning om världens händelser eftersom mycket överdrivs i medierna.
Som konstaterats är kommunikation en central del i medierna eftersom det ju är något man vill förmedla. Svårigheten med att kommunicera genom medier är att man måste vara väldigt tydlig med vad man menar eftersom meningen bör förstås lika av alla människor runt i världen.
Det är mycket svårt att leva utan att bli påverkad av median, och jag tror att speciellt unga i dagens läge påverkas mycket av medierna, speciellt de sociala medierna. Båda författarna talar om att vi lever i en media-kultur, vilket kan vara både positivt och negativt.
I och med att Hodkinsons har ett nyare perspektiv på medieforskning och media i största allmänhet tycker jag att man mer kan dra nytta av dem i dagens läge. Det finns ändå mycket bra och viktiga poänger i Petersens analyser.
Hej Sofia!
Även jag tycker det är intressant med hur median påverkar oss i vår vardag. Hur bra är vi egentligen att se kritiskt på media innehållet och hur mycket låter vi median styra vår vardag (allt från beroendeframkallande såpoperor till hur vi har svårt att leva utan våra media hårdvaror). Men det är också intressant att se hur medierna försöker påverka oss på olika sätt t.ex hur vi ska leva, hur vi ska vara, hur vi ska bete oss, vad vi ska köpa m.m.
Jag tycker du har en bra poäng i det du säger om att man borde ha en viss grad av utbildning för att man inte ska tro på allt som median överöser oss med.
Hej! Din kommentar om hur svårt det är att undvika att bli påverkad av media idag påminde mig om en av de saker som verkligen irriterar mig. I allmänhet är jag för teknologi och sociala media, jag håller kontakt med vänner och organiserar sociala sammankomster via Facebook, till exempel. Men en sak har jag svårt att acceptera: vanan att sitta med mobiltelefonen i högsta hugg oberoende av sammanhanget. Det verkar som om det inte går att låta bli att använda Twitter eller Facebook för att kommentera oberoende av sammanhanget, och jag blir så irriterad när mobiltelefonen är intressantare än de personer som är fysiskt närvarande.
Hejsan, En trevlig och ledigt skriven text i vilken du har identifierat och tar upp centrala punkter i veckans två artiklar. Här tänkte jag framföra perspektiv på några detaljer och formuleringar:
– ”Jag tycker att påståendet att media är något som kommer mellan något är bra, …”
Egentligen är det inte (enbart) ett påstående om massmedier eller masskommunikationsmedel (radio, TV, internet) utan Petersen berättar om etymologin för ordet medium(singularis)/media(plural). Det är något som finns mellan två entiteter och förmedlar något. Medier finns ju t.ex. också i fysiken där de är substanser/ämnen som förmedlar i olika processer och reaktioner.
– ”Man bör även minnas att just i och med att media endast är tolkningar kan man inte endast utgå ifrån dem som den enda kunskapskällan.”
Det känns att ”media” här blir begränsat till de moderna masskommunikationsmedlen, vilka onekligen spelar en central roll i mediesociologin och denna kurs. Men som det framgår i Petersens text så är språket och i allra högsta grad brev eller böcker medier. a) Vilka skulle i så fall vara våra kunskapskällor som inte hör till media? b) All av människan skapad kunskap (som alltså i praktiken är tillgängliga genom ett medium eller ett annat) innebär tolkning. Den enda ”kunskapskällan” fri från tolkning skulle kanske vara iakttagelse av naturen och då gör den som iakttar, tolkningarna själv.
”Som konstaterats är kommunikation en central del i medierna eftersom det ju är något man vill förmedla. ”
De medier som vi ser på är i den här kursen kommunikationsmedel. –> Kommunikationen är inte ”en central del i medierna” utan medierna i sig själva är rent och purt kanaler/medel för kommunikation. Mediesociologi kallas ibland också studier i (mass)kommunikation.
I en kommentar: ”media innehållet” –> mediainnehållet