Lars Kjerulf Petersens ”Hvad er mediesociologi?” och Paul Hodkinsons introduktion till ”Media, Culture and Society” lyfter båda fram grundläggande begrepp och tankesätt inom mediesociologi, samt poängterar mediers påverkan på vardagslivet.
Eftersom Petersens text är från år 2000 så kändes vissa av hans synsätt på media och i all synnerhet internet ganska föråldrade. Jag hade också svårigheter i att förstå texten då den var på danska, vilket gör att hans idéer blev ännu svårare att begripa än vad de kanske annars hade varit. Det jag ändå fann intressant var stycket om medier som miljöer som inte bara förmedlar information, utan också bidrar till att skapa det. Liknande tankesätt hittades också i Hodkinsons text, då han lyfte fram hur medier fungerar i växelverkan med samhället.
Det jag fann intressantast i Hodkinsons text var just hur medier och samhället påverkar varandra, hur deras samband bättre förklaras genom en cirkulär än linjär växelverkan. Jag tycker detta var intressant då det kändes mycket aktuellt nu när sociala medier, tv-program och film spelar en så stor roll i de flesta människors vardag. Jag tror det är viktigt att förstå att man inte endast kan skylla på medierna för att t.ex. sex och våld har gjorts så synligt, utan att man måste försöka hitta bakomliggande orsaker till det i samhället och människors attityder. Visst finns det också sanning i hur medier kan påverka våra attityder (något som ofta tas upp i diskussionen om skönhetsideal), men de som tar del av medier (media users) bör inte ses som passiva mottagare utan individer som har en möjlighet att påverka samt kritiskt reflektera över den information de tar del av. Detta tas upp i introföreläsningen om Petersen, där det sägs att det är viktigt att de direkta erfarenheterna färgas av kunskap som vi fått genom tidigare indirekta erfarenheter. Tanken kommer också fram i hans text, då han lyfter fram McLuhans åsikt om att det man skall fokusera på i medier inte är enbart deras innehåll, utan snarare deras effekt. Jag fastnade för den kommentaren, då den för mig tog ner medierna på en mer ”mänsklig” nivå. Med detta menar jag alltså att det jag intresserar mig stort för är just hur olika personer reagerar och uppfattar information som de på tar del av på helt olika sätt, och hur detta kan påverka dem och deras attityder.
Efter ett långt påsklov kändes det lite segt att igen börja läsa och skriva, men jag tror det blir lättare nu när man har fått sitt första inlägg skrivet, och jag ser fram emot de kommande texterna!
Jag tyckte också att Hodkinsons text var intressant när han tog upp hur media speglas av samhället och tvärtom. Detta med att våld och sex är ett stort ämne i media är inget nytt men om inte heller det skulle finnas människor som läser eller ser på filmer om det så skulle det heller inte löna sig för media att skriva om de sakerna. Så som sagt kan man inte bara beskylla media för det utan jag tycker att det är människorna som bestämmer vad media publicerar.
Hallå!
Du har en intressant poäng gällande media users, att man inte passivt äter allt som serveras. Dock funderar jag på om det är fysiskt möjligt att vara kritisk och på sin vakt 24/7, eller om det finns någon ”evil plan” att bomba alla med så mycket information som möjligt så att det en vacker dag inte går längre och man tappar det kritiska tänkandet… Nu blev det väldigt filosofiskt…
Samtidigt som media bombar oss med information har ju var och en ändå någon form av valmöjlighet att åtminstone minska på mottagligheten – det kan vara svårt att inte röra sig utomhus, men jag tänker att det ju nog är fysiskt (om än inte socialt..?) möjligt att låta bli att använda exempelvis sociala medier…
/Emma S
Jag satt också väldigt mycket och tänkte på vem som egentligen påverkar vem och varför. Jag tror precis som du att det inte är ensamt media som väljer innehållet. T.ex. sociala medier har gett oss möjligheten att förhålla oss mera kritiskt till vad som sänds på grund av att det är lättare att få tag på information från flera olika källor, producera innehåll samt kommentera och föra diskussioner med människor världen över.
Jag är precis som du också väldigt intresserad av hur olika kulturer och kunskaper påverkar vårt sätt att tolka den information vi kommer i kontakt med. Hur tidigare kunskap, precis som du uttryckte det, färgar vad vi ser och förstår. Det här är en väldigt central del i internationell marknadsföring, som alltså är mitt huvudämne. 🙂
Efter att nu ha läst ett antal av era bloggar kommer jag på tanken att man borde kanske tydligare börja tala om en triangel media-samhälle-individ(er). När man nämligen (såsom Hodkinson) diskuterar relationen media-samhälle så kommer kommentaren ofta att handla om individers-mediebrukares relation till de budskap som de möter i media. Då verkar individen och samhället sammanfalla till en enhet eller front i relation till media. (Medias effekt på samhället diskuteras i termer av medie-effekten på individer.) Men inom sociologin är ju relationen individ-samhälle ett klassiskt tema. Och när vi på kurser och i andra sammanhang diskuterar det så blir samhället väldigt ofta representerat av media. (Samhällets inverkan på individen diskuteras som en inverkan av eller genom media.) Jag undrar om man i dagens mediasamhälle kan dra en tydlig gräns mellan ”media” och ”samhälle”. Så tät är den växelverkan som Hodkinson talar om. I tillägg misstänker jag att man ofta betraktar inverkan på individen alldeles för ytligt. Vi bygger ju vår identitet och förståelse av världen på en kulturellt delad grund och byggstenarna till denna grund förmedlas till oss i betydande utsträckning genom media. (Kom ihåg att media inte bara handlar om populär massmedia utan även mera klassiska former såsom böcker ingå egentligen.)