Medierna har under en mycket kort tid kommit att bli en allt viktigare del av människans vardag. Vi överöses med information från en massa olika slag av massmedier, så som tidningar, tidskrifter, film, radio, tv, dataspel, cd-skivor och internet. Kommunikationstekniken har gått snabbt framåt i sin utveckling. För bara en generation tillbaka var tidningen, radion och tv:n de väsentligaste medierna människan i västvärlden förlitade sig på, medan vi i dag har svårt att gå hemifrån utan vår smarttelefon, pekplatta eller bärbara dator(ständigt uppkopplade på nätet). Men medierna förmedlar inte bara information och underhållning, utan fungerar också som kommunikationskanaler och nätverk. De bistår oss med tolkningar av världen runt omkring oss och erbjuder oss resurser till formandet av identiteter och utvecklar vår fantasi. Med kunskap och information från massmedierna formar vi sedan våra attityder. Gränserna mellan det globala och det lokala suddas ut och blir otydliga. Vi lever, känner och deltar i världen i dag med hjälp av medierna.

Veckans texter ”Hvad er mediesociologi?” Av Lars Kjerulf Petersen och ”Media, Culture, Society” av Hodkinson listar båda upp olika sätt att se sociologiskt på medier. Enligt Petersen är medierna något som kommer emellan avsändare och mottagaren av ett meddelande, det både skiljer åt och förenar, förmedlar innehåll och består av två dimensioner; en teknisk och en semiotisk. Han påpekar även att media innefattas av både hårdvara dvs. det tekniska kommunikationsmedlet och mjukvara, själva uttrycksmedlet. Pedersen listar sedan upp tre olika perspektiv som vi kan se sociologiskt på medierna. Antingen kan man se på medierna som miljöer dvs. deras funktionsområde som formar de sociala miljöerna de ingår i. Eller så kan man undersöka offentligheten i medierna dvs. innehållet i offentligheten t.ex. vad det har för betydelse, värderingar, berättelser, information, ritualer och diskurser som diskuteras. Men man kan även se på offentlighetsprocesserna. Slutligen anser Petersen att man även kan se närmare på den virtuella bildvärldens sammansättning. Hodkinson listar även han upp tre olika sätt vi kan se på medierna. Vi kan se på media som en konstruktör eller formare, i den meningen att innehållet median distribuerar influerar människan och ger effekter på det framtida samhället. Ett annat sätt att se på median är hur medians innehåll formar oss på ett sätt där samhället reflekteras eller speglas. Det tredje sättet att se på media, är att se på den som en pågående process, där media representationer ständigt matas med information från samhället, samtidigt som de själva distribuerar information ut till samhället.

Veckans text ”Hvad er mediesociologi?” av Petersen tyckte jag var en bra introduktion till vad media och massmedia är samt hur man kan se på media ur en sociologisk synvinkel (miljö, offentlighet och den virtuella världens samansättning). Hodkinsons text ”Media, Culture, Society” däremot tycker jag kompletterar Petersens text genom att han tar upp median ur en annan synvinkel och dessutom involverar kultur och samhälle, vilket upplyser oss om att vi måste se helheten, att vi inte kan välja bort varken det ena eller det andra. Nackdelar och fördelar med Petersen eller Hodkinsons syn att se på media är svåra att lista. Men jag tycker ändå att man kan säga att texterna bevisar för oss att det finns många olika sätt man kan se på medierna och att medievärlden öppnar för oss en massa nya forskningsområden.