Känns som en bra slutkläm att läsa om identitet och Internet, men också det här med att leva utan media och huruvida det är möjligt. Hodkinson menar att media är hjärtat av samhället, det mättar våra överenskommelser, värderingar, livsstilar och identiteter.
Mängden mediekommunikation och konsumtionsvanor som cirkulerar i samhället har haft en kraftig framfart och stor betydelse i vår vardag. Meddelanden som sänds ut från olika håll slåss om vår uppmärksamhet och konkurrensen växer sig allt större på marknaden. Media har en effekt att påverka våra kulturella relationer, värderingar, erfarenhet och uppfattning om omvärlden. Våra tankar styrs av tidigare medieupplevelser genom vilka våra liv är konstruerade. Det här är något vi tagit del av och läst mycket om tidigare under kursen och är mer eller mindre självklart.
Att hålla koll på medieflödet är för mig en viktig del av min vardag och även en stark hobby. Personligen skulle jag känna det rent ut sagt jobbigt att behöva hålla tillbaka på den fronten. Sen igen kanske jag har en lite rubbad relation till media. Att känna en känsla av att missa något viktigt skulle kunna bli lite väl tungt för mig. Kanske borde man utsätta sig själv för medietorka för att se om man klarar av det? Kan tänkas vara helt hälsosamt.
Det här med identitetskapande och att användningen kan ge uttryck för ens identitet var intressant läsning. Internet erbjuder extremt många möjligheter när det kommer till att formulera sig själv. Att konstruera en identitet och sin egen självbild genom att interagera med andra. Hodkinson påpekar även det symboliska värdet i samband med att definiera sig själv. Själv upplever jag att man oftast väljer att lyfta fram det ”goda livet”, istället för negativa tankar och besvär. Det som tycks oroa många när det kommer till digitala medieteknik är behärskningen av verktygen och kännedomen om risker och problem som kan uppstå.
När det kommer till uppsatsen är jag fortfarande i planeringsstadiet. Galet mycket annat just nu, så kommer fortsätta fundera kring hur jag vinklar min analys och mitt medieval. Vilka källor som blir relevanta och kan leverera nyttiga infallsvinklar är ännu oklart. Men som det ser ut nu så har jag gillat Hodkinson och Dahlén starkt, så kryddar säkert lite extra från det material vi läst om hittills.
Eftersom vi oundvikligen påverkas av medierna hela tiden är det förståeligt att man känner sig ”utanför” om man missar någon händelse! Men du har rätt med att man kanske någon gång kunde försöka leva utan medier en stund och se hur det påverkar en. Den uppgiften är dock lättare sagt än gjord, det är svårt att stänga ögonen för någonting som vi ser omkring oss hela tiden…
Jag blir stressad bara jag inte har telefonen i fickan… Idag har jag övat att ha den i skåpet på jobbet. Jag kontrollerade den ”bara” två gånger på 8 timmar (vi får egentligen inte ha privata mobiler i fickan).
Det där med att skapa identiteter verkade ju inte vara så extremt i alla fall enligt en av de lästa texterna (minns ej vilken, börjar få Alzheimer light). Folk tycks mest befästa aspekter av sin identitet de har också IRL. För ungdomar kan det emellertid säkert vara en tillgång att testa olika identiteter, även om jag också där tänker att ungdomarna säkert söker sig till sådan de är intresserade av också på ”riktigt”. Varför skulle man söka sig till ett forum för goth om man inte gillar goth, eller till forum för ätstörda om man inte har ätstörning osv.
Sedan är det visst så att folk väljer att visa upp sig som så himla lyckade och avundsvärda. Tack och lov är jag så pass gammal att jag inte går på sådant. Jag ser bara flera av mina kollegor som exempel. De lägger ut flashiga bilder från vildmarksbadet med vinglaset i högsta hugg, men ”glömmer” att berätta att de kanske inte kunde köra till jobbet dagen efter. Eller att vinglaset förvandlades till en hel tetra. Eller att de varit sjukskrivna för ångest och inte sover på nätterna. Huvudsaken är att ytan ser snygg ut och att fina bilder kan visas upp från det stylade hemmet. Eller den ätstörda fd eleven som lägger ut bilder på sin spinkiga kropp och skriver att restaurangen levererade… Risken finns att ångesten och ensamheten bara ökar om man tror att ”alla andra” har så häftiga liv som de låter påskina. Viktigare än någonsin att lära sig kritiskt tänkande. Det finns så mycket att förhålla sig kritiskt till idag 😉