Media är naturligtvis viktig för människan i hennes vardag i dag. En stor del av hennes tid spenderas tillsammans med media, så som tidningen, tv:n, datorn, smarttelefonen eller läsplattan. Den fungerar som hjälpmedel, är en informations och kunskapskälla, ett verktyg, ett tidsfördriv och en kommunikationskanal. I den privata sfären visar den oss något vi inte själva kan närvara i eller göra, den ger oss personliga upplevelser och uppenbarelsemässig närhet. Man kan vara med där det händer samtidigt som man är långt borta från händelsen, tryggt hemma i tv soffan.
Traditionellt har massmedia haft tre uppgifter: att sprida saklig och objektiv information, kritisk granska och utvärdera viktiga samhällsfrågor och genom detta fungera som en opinionsbildare samt fungera som ett forum för underhållning. I dag uppdateras nyhetsbevakningen ständigt, 24 timmar i dygnet. Hemsidor och nyhetssändningar står för information och kunskap. Journalisterna öppnar upp ämnen och lämnar finurligt en del frågor utan svar eller visar oss flera olika synvinklar. Allmänheten kan därmed själva bilda sig en egen uppfattning om ämnet. När det gäller underhållning, har vi idag ett buffébord av olika stilar och smaker av underhållning att välja bland. Framförallt de kommersiella kanalerna har satsat stort på underhållningen.
En helt neutral reflektering av världen är svårt för journalisten, eftersom förutfattade meningar och attityder alltid finns under ytan. Journalisten har ändå makten att välja vilka händelser som ska övervakas, hur de övervakas, och hur de rapporterar om dem. De har kapaciteten att påverka vad vi vet, bryr oss om och talar om samt vad som slinker igenom vår kollektiva radar, med andra ord att forma allmänhetens medvetande.
Ny media teknologi, så som internet, har öppnat nya världar för oss, där gränserna mellan det privata och det offentliga blir suddiga. Petersen (2004) påstår att de personliga och sociala konsekvenserna av media är att de tar bort fokus på oss själva. Ett resultat av median i samhället, är ändå att den skapar ett kollektivt minne. När flera tar del av samma nyheter, tv-program, tv-serier m.m. delar vi gemensamma värderingar och minnen. En viktig samhällelig betydelse vad gäller massmedierna är att de kan vara en central del i tryggandet av yttrandefriheten. Samtidigt fungerar median också som en stark samhällspåverkare, på gott och ont. Därför anser jag att vi alla bör lära oss att kritiskt kunna granska den media som finns i dag. Vidare kunde man väl säga att median skapar därmed vårt samhälle, genom att influera våra tankar, värderingar, handlingar m.m. Vi både formas och blir speglade av median, samtidigt som det är en pågående process som ständigt matar oss och ständigt blir matad med samhällskaraktärer. Man kunde säga att; median konstruerar speciella representationer av världen och det selektiva av dessa media versioner av verklighet har kapacitet att influera på våra framtida relationer, kulturella värderingar o.s.v. (Hodkinson, 2011).
Hodkinson nämner att median i dag är en komplex och evigt expanderande samling av special service, tillgänglig på tider vi själva väljer. Han menar att ju flera kommunikationskanaler som är tillgängliga för oss ju mera lider vi av ”information overload” (överbelastning av information). Sammanhanget och historien blir mindre viktiga för oss och våra reaktioner till bilderna framför oss domineras av emotionella reaktioner, snabba bedömningar och slutligen en törst efter nästa innehållsklipp. Med medians framfart ändras samhället. En del har börjat inse detta och försökt lämna bort, än den ena, än den andra median, för att av belastas från stressen som mängden av median medför. Ett annat sätt som bevisar att median är central i våra liv, är hur den infiltreras i språket. Många nya ord i samhället härstammar från median. Exempelvis kan man idag lida utav ”nomofobi”, rädsla att vara utan sin mobiltelefon. Skrämmande, hur mycket vi påverkas av median runt omkring oss, tycker jag!
Vad gäller övningsuppgiften, så har jag bläddrat i både HBL och ÖT av datumet 12 maj 2015. Två artiklar samt några små notiser har tidningarna gemensamt. Jag tänker se om jag kan göra någon jämförelse utav dessa artiklar. Fokuseringen kommer troligtvis ändå att ligga i att hitta tidningarnas kärna, vad de strävar efter att kunna ge oss läsare; Balansen mellan olika avdelningar/kategorier i tidningen, Bild/text upplevelser, attityder; positiv/negativa synvinklar m.m.
Jag tänkte på det där med att media skapar ett kollektivt minne när flera tar del av samma saker. Visst är det så. Jag tycker dock att denna aspekt minskat vartefter medieutbudet ökat. När ag var liten fanns två kanaler i mitt och mina vänners hem. Vi tittade därför på samma saker och dessa diskuterade vi sedan. Vi hade låga debatter om huruvida vi sympatiserade med JR eller med Bobby i Dallas. Det fanns en sorts repertoar som alla tagit del av. Detta upplever jag ha förändrats. Nu finns så himmelens mycket att se, så chansen att någon i min verkliga bekantskapskrets skulle se samma program som jag (undantag kanske Eurovisionen och fotbolls VM) är väldigt liten. Vill jag diskutera med andra som sett samma program/serier måste jag nästan leta upp ett forum på nätet. Det funkar säkert det med, men jag kan inte låta bli att vara lite nostalgisk över svunna tider. Känslan för sammanhang var bättre. Eller så vill jag i alla fall komma ihåg.