Medieevenemang och nationalism

Göran Bolin argumenterar i artikeln ”Visions of Europe. Cultural technologies of nation-states”  för att European Song Contest är post-industrialismens  motsvarighet till världsutställningarna. Istället för att föra fram nationernas framsteg inom teknologi med materiella produkter, visar man upp den nationella identiteten via kultur och symboler. Det är även ett sätt för nya nationer att göra entré på den europeiska scenen.  Att visa att man klarar av att stå för arrangemangen av ESC är ett slags slutprov, var man visar att man är redo att ingå i den post-industriella moderniteten.

I kapitlet ”Sport, medier och nationalism” beskriver Dahlén vilken betydelse sport, särskilt stora idrottsevenemang som de olympiska spelen och World Cup, har för den nationella identiteten. Sporten kan även via media skapa gemenskap och samhörighet. Särskilt skapandet av idrottshjälten ökar en nations stolthet och samhörighet, men ger även framtidshopp i svåra tider. Dahlén påpekar även att dessa stora idrottsevenemang tyvärr har en förmåga att skapa och upprätthålla stereotypiska beskrivningar om andra nationer.

Stora medieevenemang är även en arena för politiska utspel. Man kan t.ex. markera sin åsikt genom att delta eller inte delta i ett evenemang. Tunisien, Marocko och Libanon nobbar t.ex. ESC eftersom Israel deltar.

Hannele Seeck och Terhi Rantanen skriver i artikeln ”Media events, spectacles and risky globalization: a critical review and possible avenues for future research” om  medievenemang och mediespektakel. Hur  publiken tappar intresse för de förberedda och förplanerade medievenemangen (t.ex. olympiska spel och kungliga bröllop) och istället fylls medierna av de medieevenemang och -spektakel som inte går att förbereda och planera (t.ex. naturkatastrofer och terroristattacker). Seeck&Rantanen påpekar att det kräver en större förståelse för informationssamhällets nya risker. Myndigheter och media har svårare att reagera på de oplanerade händelserna och sociala medier medför att den vanliga människan har större möjligheter att själv ingripa och rapportera. Social media i sig kan innebära en risk. Identitetsstölder och cyberattacker blir vanligare och terrorister utnyttjar internet och de digitala medierna för att skapa överreaktioner. Vilken händelse som helt kan göras till ett mediespektakel, men det finns större risk att det går överstyr.

En reaktion på ”Medieevenemang och nationalism”

  1. Jättebra sammanfattning av veckans texter!
    Vissa mediehändelser tycker jag har spårat ur ordentligt och mist sin ursprungliga charm. Tänker på exempelvis Eurovisionen; att det blivit ett slags slutprov att visa att man klarar av att ordna evenemanget. Det är en stor kostnad för värdlandet att ordna eurovisionen och det verkar som om hela evenemanget har kommit att handla om pengar i stället för sångtalang och uppträdande.

Kommentarer är stängda.