Veckans texter behandlade mycket om hur journalister framför nyheter och vilka faktorer som spelar en större roll än andra. Hur nyheter prioriteras och väljs bland olika händelser, vad som ska lyftas engång, flera gånger eller ingen gång alls.
Det är inte av en ren slump som vissa ämnen lyfts mera än andra. Hodkinson tar upp flera kriterier som spelar in när mediebolagen väljer vad som ska lyftas samt hur. Mediebolagen lyfter fram ofta plötsliga mönsterbrytande händelser. Ifall en plötslig bombningsattack sker är det mera sannolikt att skriva om den än om ett nytt utbildningssystem sakta håller på att växa fram. Nyheter som väcker starka känslor och som har en dramatisk tvist är även de nyheter som prioriteras. Mediebolagen tenderar även att välja nyheter där det är lätt att välja ett perspektiv var rätt eller fel kommer fram, dvs. nyheter där någon kan porträtteras som offer eller ”skurk”. Nyheter har överlag en mera negativ klang över sig. Negativa ämnen och händelser behandlas mycket oftare än positiva.
Mediebolagen styrs även av kända personer och stormakter. Vad som drabbar vanliga människor har inte lika högt nyhetsvärde än vad som händer en känd person. Samtidigt vill mediebolagen personifiera nyheterna för att skapa medkänsla och för att läsarna skall kunna relatera till olika nyheter lättare. Det är heller ingen slump att händelser som berör stormakter som USA skrivs mera om än mindre inflytelserika länder.
Innehållet i media färgas även av vem tidningen är riktad till och vad för bild man vill skapa i artikeln. Artiklarna skiljer sig väldigt mycket åt i språk och bild beroende på målgrupp, exempelvis en pro republikansk tidning i USA kommer att skriva om demokraternas åsikter ur en mera kritisk och negativ synvinkel än om de republikanska. Kvällstidningar och dagstidningar har även ett mycket olikt närmande sätt i sina artiklar och innehåll de lyfter. Det är intressant hur man bara genom ord och bildval kan vinkla samma nyhet på väldigt olika sätt beroende på vad för bild man vill ge av de olika nyheterna och hur de på mediebolaget förhåller sig till de olika nyheterna.
I uppsatsen kommer jag att jämföra hur BBC och CNN framför nyheter från den pågående krisen i Ukraina. Jag kommer att se på vilka händelser som lyfts, vilken vinkling de har i artiklarna, dvs. hurudant ord och bildspråk som används av de olika mediebolagen och hur de skiljer sig från varandra.
Dagens nyhetsförmedling är egentligen ganska fascinerande. Nyheter har väl aldrig varit så lättillgängliga som idag, samtidigt som man ser framför sig olika mediamoguler som drar i trådarna och konsumenten egentligen inget annat är än en marionett.
Tja, inte är det enkelt. Som konsument kan man välja vilka nyheter man tar del av, och vill man få en mer nyanserad bild är det bara att leta upp lite flera källor. Eller är det så enkelt? Många nyheter sprids som löpeldar på sociala medier och delas hejvilt utan att folk kanske alltid är källkritiska. Har en sak sedan sagts tillräckligt många gånger så blir den sann. Det finns säkert en reell fara i att samhället riskerar bli mera polariserat. De som kan läsa ”på riktigt” och de som sväljer med hull och hår. Informationskompetens kommer säkerligen att bli grundskolans viktigaste uppgift inom en snar framtid. Det borde egentligen vara det redan.
Jag har jobbat med att skriva nyhetsnotiser och det är intressant att tänka tillbaka på mitt jobb nu i och med den här kursen. Jag minns att det inte alltid var så lätt att reda ut vad som var vad när jag skulle skriva nyheter. Speciellt nät en del av det baserades på pressmeddelande som ju verkligen inte är opartiska.
En rätt refererande blogg med bra flyt i texten.
Ann kom med en intressant poäng. Det talas ju ofta om publikens medieläsningsförmåga och källkritik i denna era av ett mångfald av informationskällor på nätet. Men det gäller ju också journalisterna som jobbar med allt mindre tid för varje artikel eller nyhetsinslag. De blir allt mera beroende av andrahandskällor och har allt mera sällan att komplettera just t.ex. pressmeddelanden med andra källor.
Planen för övningsuppgiften ter sig riktigt bra.