Jag finner båda texterna för den här första uppgiften intressanta. I jämförelsen mellan Lars Kjerulf Petersens text ”Hvad er mediesociologi?” och Paul Hodkinsons ”Introduction to media, culture and society” bör man ta i beaktande att de blivit publicerade under olika tidsskeden. Petersens exempel gällande såväl television som internet känns lätt föråldrade. Anser dock att det finns mycket baskunskap att ta del av i Petersens text i ämnet mediasociologi. Han påpekar att media är en central del av sociologin både som miljöer och som offentlighet. I den del av texten som handlar om media som miljöer fattade jag speciellt intresse för McLuhans huvudpunkt där han säger att effekten av media snarare än innehållet är det vi skall intressera oss för inom mediasociologi. Media får personliga och sociala konsekvenser på basen av de nya dimensioner i tid och rum som de installerar i våra liv. Hans resonemang känns vettigt när han intresserar sig för måttet av hur vi uppfattar medias budskap snarare än detaljer i innehållet. Petersen nämner television som en envägs kommunikation som skapar en mediamiljö som präglas av såväl närhet som distans.
Petersens jämförelse mellan television och tryckt media där han plockar fram vilken roll bildmaterialet spelar känns fortfarande aktuell. Bilder förmedlar mycket information som lämnas bort om man enbart skriver en text. Här nämner han bland annat kroppsspråkets betydelse i form av gester och ansiktsuttryck. Till exempel svettning är ett tecken på nervositet som avslöjas i television, men inte i en tidning. Jag tilltalades också av hans beskrivning av television som ”flow” – ett flöde av meddelanden i jämförelse med en bok eller artikel som avslutar en helhet. Television har möjligheten att förmedla en ögonblicklig information som ger en förnimmelse av fakta i nuet.
Hans uppfattning att internet står för förströddhet ger en bild av internets betydelse och synen på internet i början av detta årtusende. Stora förändringar har skett inom det området under en kort tid. Idag vet vi alla vilket informationsflöde internet möjliggör också när vi söker fakta. I sin beskrivning av den nya dator- och internetbaserade mediamiljön skriver han hur den medverkar till en omvälvning i den sociala organisationen på samma sätt som televisionen gjorde på sin tid. Det här tyckte jag var intressant ur den synvinkeln att det visar på hur stora förändringar televisionen förde med sig när det var ett nytt media. Petersens insikt om hur internet, med sitt överväldigande utbud av information, leder till en bredare förståelse för den splittring det skapar mellan personligt och offentligt ser vi tydligt idag när internet tar över mer och mer av rollen som den huvudsakliga informationsförmedlaren. Internet bidrar kraftigt till att vi lever i en narrativ värld.
Hodkinson tar fram olika aspekter på hur media påverkar människorna i samhället. Den första aspekten bygger på att media har en direkt påverkan. Media styr våra tankar, vårt agerande och våra val. Andra yttre faktorer som även påverkar människan lämnades åt sidan. Den andra aspekten bygger däremot på att samhället påverkar media. Hodkinson talar om hur media är en spegling av samhället. Här har människorna i samhället makt att påverka och styra det som tas upp i media. Senare kom man i forskningen fram till en tredje aspekt där det sker en växelverkan mellan media och samhället. Ett samspel uppstår och såväl media som samhället påverkar och utövar ett inflytande på varandra i båda riktningarna. Hodkinson tar in flera faktorer som påverkar såväl samhället som media och pekar på den stora förändring som skett i och med internet. I och med internet öppnas otaliga möjligheter för vem som helst att sprida information. Samtidigt ger det också möjlighet att diskutera, ifrågasätta, kritisera och interagera. Ur ett mediasociologiskt perspektiv tycker jag det skulle vara intressant att närmare titta på just det här fenomenet och hur det påverkar sambandet mellan media och människorna i samhället. Jag tilltalas av Hodkinsons beskrivning av media som en reflektering, spegling av vårt samhälle samtidigt som han lyfter fram medias möjlighet att påverka oss.
I dagens mediesamhälle behöver vi vara kritiska och reflekterande medborgare. Medias presentation av en händelse påverkar vår uppfattning och på basen av den kan vi senare beskriva en händelse som ett verkligt fenomen, även om det i realiteten enbart skapats av media. Medias tolkning av omvärlden ökar markant behovet av förmågan till och kunskap i kritisk granskning av information. Vi lever i en vardag där digitala media är ständigt närvarande.
Tack för ett intressant och välskrivet blogginlägg! Det var särskilt intressant att läsa hur du lyfter upp det här med att alla nu har större möjligheter än någonsin att sprida information och interagera, men att detta även kräver att alla ifrågasätter och kritiserar mera. Det väckte hos mig tankar om vilka nya krav detta ställer på utbildning och undervisning. Särskilt med tanke på all den mängd av information som finns tillgänglig hela tiden, men som också uppdateras hela tiden. Lärarens roll förvandlas från att vara en kunskapsförmedlare till att vara en handledare. Det väckte även tankar på alla de krav det ställer på oss alla att vara aktiva och fortbilda oss, så att vi hänger med i utvecklingen och klarar av att sålla information, ifrågasätta och kritisera.
En bra och balanserad läsning av de två texterna och en fyllig och välskriven bloggtext (något över den rekommenderad längden).
Du lade särskild uppmärksamhet vid frågan om betydelsen av den möjlighet som internet ger för så gott som alla att lägga ut information och diskussioner för så gott som alla att se. Den frågan kommer ju upp nu i tema två. Det har visat sig att det finns begränsningar i förverkligandet av Internets demokratiska potential. Allas synpunkter kan ju omöjligen få samma synlighet och frågor uppstår utav det att det är samma grupper som redan är aktiva och inflytelserika i samhället som också syns mest på Internet.