MEDIESPEKTAKEL
Två stora mediespektakel i vår värld är eurovisionens schlager festival och idrotten. Båda eftersträvar till att öka nationalitetskänslan och samhörigheten mellan folk. Norge ses som ett vinteridrottsland som exempel. Allt detta som jag förstått det har sitt ursprung i 1700-talet upplysning då nationalstatstanken uppkommer. Man börjar med boxningstävlingar och från 1860-talet i England börjar man med en av dagens största idrotter fotbollen som idag fått olika synsätt beroende på olika land. Man talar t ex om den tyska maskinen. Detta är dock bara en metafor. Kvinnoidrotten har en underlägsen roll jämfört med männen. Lagnamnen framtonar detta. Män är Tigers kvinnorna Beautiful Butterflies . Också tränarna är manligt dominerat. Kvinnor är inte vackra och mjuka om de deltar i diskus eller kula. Friidrotten och radion var viktiga i början av seklet. Referenterna strävar genom sitt referat att heja på de egna och stärka gemenskapskänslan. Idrotten pågick trots andra Världs Kriget. Det är intressant att även musiken är typisk för olika länder. Tillsammans sitter vi och håller tummarna för vårt eget land och det hör liksom till att följa med idrottsevenemang och schlagerfestivalen. Hela mitt liv har det hört till med idrottstävlingar och schlagerfestivalen. Det är ett måste. Så sitter jag n u framför tv:n och ser på ishockey VM trots att jag nu inte är sådär intressant i mitt tycke .Men samhörigheten och nationalkänslan vid framgång kan röra en till tårar.
Tyvärr är det nog sant som du skriver, om kvinnoidrottens roll jämfört med männens. Det är synd att kvinnlig framgång inom sport inte lyfts fram på samma sätt som männens. Som du skriver så kan t.ex. framgången i männens VM få en rörd till tårar, medan knappt någon följer med matcherna som kvinnorna spelar.
Jag känner lite igen mig i det du skriver om att man sitter framför apparaten ”för att det här till” fast man nu inte är så där väldigt intresserad. Det visar kanske att det verkligen fungerar, det där byggandet av en känsla av nationalitet?