Det var en glädje att läsa Hodkinsons kapitel om nyheter, för att det kändes som att äntligen har någon satt i ord och samlat det som jag som nyhetskonsument har misstänkt och funderat på. Faktorerna som påverkar att ett nyhetsinslag görs tillgängligt beskrivs utmärkt i hans sammanfattning av forskningsresultat i urvalskriterier. Överraskande hur fräscht det som Galtung och Ruge kom fram till redan år 1973 fortfarande känns.
Fast det känns naturligt för min uppfattning om nyheternas väsen att de betonar sådant som har precis hänt (under en kort tidsintervall), protesterar jag ändå mot det i princip. Vilka alla intressanta utvecklingar förblir oomtalade bara för att de är för långsamma för att upptäckas eller publiceras som nyheter! Där måste den akademiska forskningen ta över, antar jag, och medan den publicerar sina resultat kan de med tur sedan bli till nyhetsinslag, men då är utvecklingen oftast en historisk fakta som inte längre kan ändras eller påverkas.
Den andra tråkiga – även i litterär mening – aspekten av nyheternas selektionskriterier är att det negativa får en dominans. Att påpeka sådant (i samhället) som inte ligger rätt till kan leda till förbättringar, men att lyfta upp enstaka negativa incidenter ger lätt en vilseledande bild av verkligheten. Det skulle vara intressant att få tillgång till en jämförelse å ena sidan av innehållet i kommunikationen mellan individer och å andra sidan av nyheternas ämnen. Den privata mänskliga kommunikationen kunde säkert jämföras både historiskt och mellan kulturer, om sådana data bara fanns tillgängliga. Jag kan tänka mig att skvaller i byn fick mest fart vid något negativt, men gällde det också annan kommunikation och nyhetsberättande människorna emellan? Hade vi alltid en tendens att poängtera det negativa, eller blev den starkare i och med nyhetsmedian utveckling? Om någon känner till forskning om ämnet är jag tacksam för referenser.
Nyheterna har naturligtvis också en annan sida, den mottagande, och den dansar minst lika komplicerade steg i tangon. Vilka faktorer är det som påverkar vårt val av nyhetsmedia och inslag? För mig varierar det från dag till dag hur och hur mycket nyheter jag konsumerar. Periodvis domineras mitt nyhetsintag av tryckta tidningar, andra tider blir det både prenumererade och gratis nyhetstjänster på webben, och ibland radionyheter. Av en tidning som jag öppnar observerar jag ändå bara en del, och läser en ännu mindre bråkdel. Där kan finnas mycket potentiellt intressant eller viktigt som går mig helt förbi, medan jag kanske fastnar för många obetydliga saker och slösar tiden med sånt som jag bara tycker känns roligt att läsa.
Psykologerna är övertygade om att vi är mottagligare för och mera intresserade av sådant som stöder våra tidigare uppfattningar och åsikter (konfirmeringsbias), och viktiga valkriterier som Galtung och Ruge nämner är kulturell närhet och förutsägbarhet. Skrämmande…: Om jag (med andra) har en felaktig uppfattning om en sak, och konsumerar nyhetsmedia som måste nå just sådana konsumenter som jag, har den bättre möjligheter att lyckas så länge som den inte ifrågasätter de lögn som jag redan tagit för mig. Därmed förstärks min övertygelse om att jag har rätt, och kanske ökar mitt stöd för det media som lever på den sneddrivna uppfattningen. Att jag har möjlighet att söka efter alternativa nyhetskällor på webben kommer inte att rädda mig heller, för så klart litar jag bara på sådana som visar samma eller liknande övertygelse än jag. – Jag ser framemot att lära mig förstå mera av konsumentbeteendet av nyheter och media i allmänhet med hjälp av Hodkinson och andra.
Mentala problem och sjukdomar har (åtminstone i de västerländska) samhällen länge orsakat svårt stigma. Under de senaste decennierna har hälsomyndigheterna och frivilligorganisationer i många länder systematiskt försökt få ändring på detta, mycket genom upplysning i media. Det som många tidningar i Nordeuropa skriver om mental ohälsa (märk den neutralare terminologin!) är nuförtiden oftast uppmuntrande och ämnar öka förståelse mot de insjuknade. Depression beskrivs nästan som astma: måste tas hänsyn till, svår att bli av med, men hålls under kontroll med vård.
Mot den här bakgrunden upplevde jag några nyhetsinslag under de första timmarna efter Germanwings 9525 haveri den 24 mars i år som överraskande. Rykten om att andrepiloten kanske led av depression eller andra psykiska problem spred sig snabbt och utan att vänta på bekräftelse. De mentala problemen nämnes nästan som en skrämmande hemlighet som kunde ge en självklar orsak till det skedda, i samma stil som om piloten hade varit en svuren terrorist. I mina ögon skiljde sig dessa nyheters beskrivning av en person som lider av psykisk ohälsa betydligt från de som jag var van vid att läsa under de senaste åren. Efter ett par dagar tyckte jag märka att behandlingssättet ändrades för att passa bättre med den vanliga linjen.
För övningsuppgiften är jag intresserad av att titta närmare på det sätt som nyheterna behandlade psykiska problem i rapporteringen om olyckan, och om där fanns en utveckling över tid. Jag räknar med att det relevanta materialet publicerades inom en vecka från olyckan. Av praktiska orsaker begränsar jag mig till tidningsartiklar och deras online motsvarigheter, och väljer representanter av mainstream dagstidningar respektive kvällstidningar/tabloid i några länder. Finland får bli måttstock som Sverige (politiskt korrekt), Britannien (korrekt vs. kommersiell) och Irland (konservativ men kommersiell) jämförs med. Jag är intresserad av hur starkt tidningarna i sitt sätt att rapportera tar hänsyn till sin opinionsbildande och samhälleliga uppgift vs. den kanske mer populistiska tendensen att hitta något skandalmässigt och en gärningsman med tydligt motiv. Det slutliga antalet länder och tidningar är lättare att bestämma när omfattningen av det relevanta materialet blir klar, men preliminärt kommer jag att gå igenom nyheterna i följande tidningars elektroniska versioner:
- Finland: Helsingin Sanomat, Hufvudstadsbladet, Ilta-Sanomat
- Sverige: Dagens Nyheter, Aftonbladet
- Storbritannien: The Guardian, Daily Mirror (+ Sunday Mirror)
- Irland: Irish Independent (+ Sunday Independent), The Herald (The Evening Herald)
Hej, tack för ett bra inlägg 🙂 Jag tycker din poäng om att akademisk forskning kan ge händelser som inte uppmärksammats av nyhetsmedier en ”ny chans”, var mycket bra. Jag tror också du har rätt i det att negativa händelser oftast uppmärksammas. Det har antagligen till viss mån att göra med att man kanske av de lättare får slagkraftiga rubriker, men visst tror jag människor också har en tendens att intressera sig speciellt mycket över ”skandaler” och andra negativa nyheter, som väcker starka känslor. Precis som du sa, då du tog upp skvaller.
Väldigt intressanta synpunkter i en text som är något över den rekommenderade längden.
Idén för övningsuppgiften har ett väldigt intressant och vältänkt fokus. Du funderar i texten lite på avgränsingen av materialet och det är säkert på sin plats. Trots att urvalet medier framstår som välmotiverat kan det faktiskt lätt bli lite väl mycket för en 5sp kurs.